När Stockholms stadsmuseum lämnade sitt remissvar var det inget kärleksbrev personalen på stadsbyggnadskontoret fick. Olämpligt ur kulturmiljösynpunkt, skrev Stadsmuseet om planerna för flerfamiljshus i Brotorp.

Bagarmossen som till stor del byggdes på 50-talet beskrivs som ett av de främsta exemplen på den tidiga tunnelbanestadens utformning. Nu planerar alltså Stockholms stad och två bolag för flerfamiljshus där.

"Radhusen och småstugorna är tidstypiskt placerad i utkanten av stadsdelen, något som skulle förändras med föreslagen byggnation", skriver Stadsmuseet och varnar för en oåterkallelig negativ påverkan på områdets karaktär.

Fyra platser med byggplaner i Brotorp. I överkant i mitten syns Brotorspskolan.

Stockholms stad

Granne: "Väldigt stor förändring"

Grannar i småhus i Brotorp har kontaktat både staden och politiker där de understryker kritiken. När Mitt i svänger in från Rusthållarvägen på Svartbäcksvägen möter Erik Herou och sonen Alfred upp.

– Det blir en väldigt stor förändring av den tidstypiska miljön. Den kulturhistoriska miljön var en viktig anledning till att vi flyttade hit, säger Erik Herou som även pekar på ingrepp i naturvärden.

På Svartbäcksvägen har de bott i tio år och mittemot deras hus finns en stor 90-talsvilla med LSS-boende. På gatan finns förutom den enbart egnahemshus från 50-talet. Husen byggdes av de som flyttade in, ofta arbetarklassfamiljer. Staden lånade ut pengar till byggena för att lösa trångboddheten och den dåliga boendemiljö många hade.

– Alla egnahemshusen har sin egen historia. Min grannes pappa och farfar har berättat om hur de flyttade från stan, körde skottkärra och byggde huset själva.

Erik Herou nedanför LSS-villan intill Rusthållarvägen. Han menar att bebyggelse i en skala liknande den nuvarande vore mer i linje med småhusområdets karaktär och den tidstypiska stadsbilden i området.

Tom M Kronestedt

Rivs för nybygge

Tomten med LSS-villan som ägs av fastighetsbolaget Mofast har tillkommit i planerna. De vill riva och bygga mer. Det gör att staden och bolagen nu siktar på 120 bostäder i stället för 90, som var fallet i november vid markanvisningsbeslutet till fasighetsbolaget Nordfeldts. Sammantaget är det fyra markbitar intill Rusthållarvägen staden och bolagen nu planerar för.

För ett par veckor sedan klubbades en startpromemoria med inriktning mot 120 bostäder i stadsbyggnadsnämnden. Det betyder att man ska jobba fram ett förslag för området. Förslaget ska sedan ut på samråd där grannar och flera instanser tycker till.

Nämndens ordförande Jan Valeskog (S) återkommer hela tiden till att planläggningen är i ett tidigt skede.

Går inte flerfamiljshus stick i stäv med Stadsmuseets svar?

– Det finns egentligen inget förslag på utformning än. Det är svårt att värdera Stadsmuseets synpunkter nu på så sätt. Uppriktigt sagt är det först efter samrådet som vi tar ställning. Och det blir ofta justeringar och ändringar.

Jan Valeskog (S).

LIESELOTTE VAN DER MEIJS

Men det förekommer förstås att planer stoppas redan vid startpromemorian. I samma läge stoppade majoriteten i höstas planer om 200 bostäder i Skrubba. Samtidigt har staden åtagit sig planering för 46 000 bostäder åren 2014-2035 –  i utbyte mot att staten pytsar in i t-banebygget.

Det är ändå ett slags startkula som gått iväg här.

– Ja, men det vore tjänstefel om vi bara gick på svaret från en remissinstans. Det är politikens roll att göra avväganden mellan olika intressen och aspekter. Men jag är säker på att vi inte kommer att få en byggnation som hotar kulturmiljön, säger Jan Valeskog.

Grannar som Mitt i talat med säger att de inte är emot all form av bebyggelse. Hus i mindre skala vore okej, exempelvis radhus. I ett översiktligt program för 3 500 bostäder i Bagarmossen och Skarpnäck som politikerna klubbade 2016 fanns två av de fyra tomterna på Rusthållarvägen med. I den vevan gjorde Erik Herou ett förslag för hur bebyggelse skulle kunna se ut.

– Allt handlar utformningen och en mjuk övergång.