Under tre timmar i söndags förbjöds ambulanspersonalen i Region Stockholm att ta ut den halvtimmes matpaus som de normalt sett har rätt till – något som har lett till mycket uppmärksamhet och många kritiska kommentarer på sociala medier.
– Det ingår i jobbet att hoppa över en måltid vid prio 1-utryckningar, när det handlar om att rädda liv. Men nu beordrades vi att göra det också för lägre prioriterade fall. Jag vet kollegor som inte hade ätit på tolv timmar. Det är ganska vedervärdigt, säger Emil Skoglund, ambulanssjuksköterska och skyddsombud.
Skyddsombud. Emil Skoglund är kritisk mot att så mycket resurser läggs på utrryckningar som egentligen inte behövs.
Privat
Bakgrunden var en ovanligt stor puckel av ärenden hos SOS Alarm, som gjorde att utryckningstiden för lägre prioriterade fall hade vuxit till tre timmar.
Jobba bort köerna
Jani Sundqvist, vd för regionens ambulansverksamhet AISAB, förklarar att man fick informationen från SOS Alarm om de långa kötiderna väldigt sent.
– Då fattade vi beslutet att ta bort slottiden för måltider under tre timmar för att vi skulle kunna jobba bort köerna. Om vi hade blivit kontaktade tidigare hade vi haft möjlighet att agera annorlunda.
Vad tänker du om detta?
– För oss är personalens arbetsmiljö helt central, att de ska kunna äta sina måltider oavsett hur hög belastningen är. Därför har vi nu beslutat att göra en särskild händelseanalys, för att få se alla fakta i målet och för att kunna skapa bättre fungerande rutiner, säger Jani Sundqvist.
Samla ansvaret
För honom belyser situationen i söndags vikten av att samla ansvaret för ambulansutryckningarna i en och samma organisation. I dag är det SOS Alarm som sköter prioritering och dirigering av ambulanserna.
I oktober fattade också regionpolitikerna beslutet att ta över dirigeringen i egen regi på ett par års sikt.
För Emil Skoglund är det felaktiga prioriteringar som är roten till problemet. En analys från regionen visar att så mycket som en tredjedel av utryckningarna görs i onödan.
Årets värsta period
– I söndags hade vi en oerhörd beläggning med lägre prioriteriade ärenden som egentligen inte krävde ambulans, vilket gjorde att våra resurser inte räckte till. Det är därför det blir så orimligt att vi tvingas ställa in måltiderna, när det i grunden handlar om felaktiga prioriteringar.
Den dåliga arbetsmiljön som blir följden gör det också svårare att behålla och rekrytera personal, framhåller han.
– Nu närmar sig vintern som är årets värsta period, med många svåra infektioner. Det är nu vi behöver mer resurser och att man anställer fler. Men det har de hittills inte lyckats leverera, säger Emil Skoglund.
SOS: "Saknar underlag"
Fredrik Jonsson, chefläkare på SOS Alarm bemöter kritiken:
Var tredje ambulans i Stockholm skickas ut i onödan
Nästan 30 procent av patienterna som hämtas med ambulans i länet kunde lika gärna ha fått vård på annat sätt. Det visar siffror från Region Stockholm.
Bristen på ambulanser i Stockholmsområdet blev en het fråga i somras, efter att Region Stockholm i maj hade slagit samman all ambulanssjukvård till ett enda bolag utan att ha ordnat fungerande rutiner för schemaläggning och arbetsledning.
Nu kommer uppgifter från regionens hälso- och sjukvårdsförvaltning som tyder på att ambulanserna ofta skickas ut i onödan, vilket gör att det blir färre bilar lediga för dem som verkligen behöver dem.
Förvaltningen skriver att "en betydande andel patienter i dag tilldelas ambulans trots att de inte har behov av den medicinska kompetens som ambulanssjukvården erbjuder."
Av cirka 270 000 ambulansuppdrag under 2023 bedömdes nära 30 procent av patienterna kunna ha transporterats på annat sätt – till exempel med transportambulans eller sjuktransport – eller hänvisats till egenvård eller en vanlig vårdmottagning.
Får vänta längre
Detta minskar, enligt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, "tillgängligheten för patienter med verkligt akuta behov och medför en ineffektiv resursanvändning."
Konsekvensen blir också, enligt utredningen, att patienter som egentligen hade kunnat tas om hand på annat sätt körs till akutsjukhus, vilket ger "undanträngningseffekter där patienter med mer akuta och resurskrävande tillstånd riskerar att få vänta längre på vård."
"Hör inte hemma där"
Akutmottagningarna "belastas med patienter som inte hör hemma där, vilket i sin tur påverkar både tillgänglighet och arbetsmiljö i den akuta vården negativt", skriver förvaltningen.
Genomgången visar att Region Stockholm, som låter SOS Alarm sköta prioriteringarna och dirigeringen av bilarna, har en högre andel prio 1-larm jämfört med flera andra regioner.
Skyddsombudet och ambulanssjuksköterskab Emil Skoglund har länge varit kritisk mot hur prioriteringarna görs.
Privat
Det tyder, enlig utredningen, på "att nuvarande modell med SOS Alarm tenderar att överskatta brådskandegrad och att medicinska bedömningar inte alltid är träffsäkra".
Facket kritiska
I regioner som har tagit över larmhanteringen i egen regi – som Uppsala, Sörmland och Västmanland – körs en betydligt större andel av patienterna direkt till rätt vårdnivå.
Emil Skoglund, ambulanssjuksköterska och skyddsombud inom Vårdförbundet, har länge riktat kritik mot den prioritering och dirigering som sköts av SOS Alarm.
– Det händer alldeles för ofta att vi skickas ut på prio 1-fall, där det visar sig att någon bara har köpt fel kudde och fått ont i nacken eller blivit förkyld. Samtidigt som verkligt kritiska patienter som behöver vård omgående kan få vänta, säger han.
Fredrik Jonsson, chefläkare på SOS Alarm, menar att jämförelsen med Uppland, Västmanland och Sörmland leder fel.
SOS Alarm: "Förvånande"
– Om man istället jämför med de andra storstadsregionerna ser man att Stockholm har en lägre andel prio 1-ärenden än Göteborg och Malmö.
Han är också förvånad över att Region Stockholm inte har kommunicerat resultatet av sin genomgång till SOS Alarm.
– Vi är extremt beroende av att få deras återkoppling eftersom vi inte själva vet vad som händer med patienterna efter att vi har lämnat över. Det är bara genom dialog som vi får möjlighet att förbättra oss. De här siffrorna är helt nya för mig, säger Fredrik Jonsson.
Ambulanser skickas alldeles för ofta ut på felaktiga grunder, menar regionens Hälso- och sjukvårdsförvaltning.
Mostphotos
Var tredje ambulans i Stockholm skickas ut i onödan
– AISAB har egen personal i vår trafikcentral och de har samma information om köläget som vi. De borde ha sett det och själva kommunicerat det internt tidigare. Och påståendet om felaktiga prioriteringar saknar underlag, det går inte att säga så utan att ha inblick i de konkreta ärendena, säger han.
Ambulanskrisen inte över: "Fortsatt ohållbart"
Personalbristen i Stockholms ambulanssjukvård ledde som värst till fördubblade utryckningstider under juli. Nu i augusti är läget mer normalt – men Vårdförbundet larmar om en fortsatt ohållbar arbetssituation.
ARTIKELN HAR UPPDATERATS
På tisdagsförmiddagen samlades politikerna i Regionstyrelsen för ett extrainsatt möte om sommarens kris i ambulanssjukvården.
Beslutet blev att lönestrukturen och arbetsmiljön för ambulanspersonalen nu ska genomlysas. Finansregionrådet Aida Hadzialic (S) säger till Dagens Nyheter att larmet från fack och medarbetare inte gick fram till politikerna i tid och att det "uppenbarligen har brustit någonstans".
– Jag vill tacka personalen för att man gör en extrainsats. Men långsiktigt måste man ha ordentliga villkor, bra arbetsmiljö och tillräckligt många kollegor, säger hon till DN.
Kräver oberoende granskning
Den borgerliga oppositionen krävde en oberoende granskning av krisen, något som nobbades av det sittande mittenstyret.
– Tragiskt och fullständigt oacceptabelt, kommenterar oppositionspartierna M, KD och L i ett gemensamt uttalande efter mötet.
Som Mitt i har rapporterat har personalbristen i juli tidvis lett till att det bara funnits en enda tillgänglig ambulans för hela innerstaden. Kollegor har fått åka ut på hjärtstopp ensamma. Flera medier har lyft fram fall där patienter fått vänta upp till tre timmar.
På regionens webbsida ger Jani Sundqvist, verksamhetsansvarig vid AISAB som sköter ambulanssjukvården i Region Stockholm, lugnande besked:
– Patienter som har livshotande tillstånd får alltid hjälp. Väntetiderna för Prio-1 patienter har inte påverkats under sommaren, meddelade han i slutet av förra veckan.
"Beklagar djupt"
Däremot medger Jani Sundqvist att "det tyvärr förekommit längre väntetider för patienter som bedömts vara mindre allvarligt sjuka, vilket vi beklagar djupt".
– Under väntetiden följs dessa patienter upp av en sjuksköterska och läkare för att säkerställa att läget inte försämras. Blir man akut sjuk ska man inte tveka att ringa 112 som vanligt, säger Jani Sundqvist i webbartikeln.
Enligt statistik som Mitt i begärt ut från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen varierade utryckningstiderna för så kallade Prio 2-ärenden – akuta men inte livshotande fall – kraftigt dag för dag under sommaren.
Över en timmes väntan
Värst var situationen den 19 juli då mediantiden för vissa Prio 2-fall var en timme och 9 minuter, jämfört med det normala intervallet kring 30-40 minuter under våren.
Enligt förvaltningen har det då handlat om exempelvis buksmärtor, febertillstånd eller frakturer där det inte bedömts finnas risk för akut försämring.
Sedan den 1 augusti ligger utryckningstiderna för sådana fall åter i linje med läget under våren. Från och med vecka 33 ser bemanningsläget också bättre ut, enligt regionens webbsida.
Emil Skoglund, skyddsombud och ambulanssjksköterska.
Privat
Enligt Emil Skoglund, ambulanssjuksköterska och skyddsombud inom Vårdförbundet, är det långt ifrån läge att blåsa faran över.
"Mycket stora uppoffringar"
– Att vi över huvud taget har klarat sommaren har berott på mycket stora uppoffringar från personalens sida, med avbrutna semestrar och tusentals timmar övertid, säger han.
Regionen har också erbjudit kraftigt höjda ersättningar för personal som går in och jobbar extra.
– Sådant löser bara situationen på kort sikt. Men det är inte långsiktigt hållbart att ha en ambulanssjukvård som bygger på övertid.
I grunden handlar det om att samhället idag saknar tillräcklig beredskap, menar han.
– Om vi inte ens klarar en normal sommar, hur ska vi då klara en större olycka, ett terrordåd eller en ny pandemi? Politiker och sjukvårdsledning på högsta nivå måste tänka om, säger Emil Skoglund.
Bra dialog med politiker
Mer individanpassade scheman och lönenivåer som gör att folk vill jobba kvar ingår i hans förslag på nödvändiga förändringar.
– Men jag känner också att vi har fått gott gehör från AISAB efter att vi gick ut och larmade. Och vi har haft en bra dialog med den politiska majoriteten. De är väldigt lyhörda, säger Emil Skoglund.
Hur ska vi då klara en större olycka, ett terrordåd eller en ny pandemi?
Bakgrunden till krisen
Från den 1 maj har ambulanssjukvården i Region Stockholm tagits över av regionen i egen regi. Tidigare har den skötts av externa ambulansföretag.
Detta har bland annat inneburit sänkta ingångslöner, vilket enligt Vårdförbundet bidragit till att flera anställda sagt upp sig eller gått ner i arbetstid.
Även tidigare somrar har semestertiderna inneburit stora påfrestningar för ambulanssjukvården, men situationen i år har varit värre än normalt.
I dagsläget har Region Stockholm cirka 40-80 ambulanser i drift, beroende på tid på dygnet och den förväntade vårdtyngden.
Produktionsminskningen på grund av personalbrist har varierat mellan en till fem procent under sommaren, enligt regionen. Kortare perioder har minskningen varit uppemot tio procent.
Källa: Region Stockholm, Mitt i
Utryckningstiderna för ambulanser i Stockholm har nu återgått till det normala – men läget är långtifrån hållbart menar facket.
Mostphotos