Bristen på ambulanser i Stockholmsområdet blev en het fråga i somras, efter att Region Stockholm i maj hade slagit samman all ambulanssjukvård till ett enda bolag utan att ha ordnat fungerande rutiner för schemaläggning och arbetsledning.
Nu kommer uppgifter från regionens hälso- och sjukvårdsförvaltning som tyder på att ambulanserna ofta skickas ut i onödan, vilket gör att det blir färre bilar lediga för dem som verkligen behöver dem.
Förvaltningen skriver att "en betydande andel patienter i dag tilldelas ambulans trots att de inte har behov av den medicinska kompetens som ambulanssjukvården erbjuder."
Av cirka 270 000 ambulansuppdrag under 2023 bedömdes nära 30 procent av patienterna kunna ha transporterats på annat sätt – till exempel med transportambulans eller sjuktransport – eller hänvisats till egenvård eller en vanlig vårdmottagning.
Får vänta längre
Detta minskar, enligt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, "tillgängligheten för patienter med verkligt akuta behov och medför en ineffektiv resursanvändning."
Konsekvensen blir också, enligt utredningen, att patienter som egentligen hade kunnat tas om hand på annat sätt körs till akutsjukhus, vilket ger "undanträngningseffekter där patienter med mer akuta och resurskrävande tillstånd riskerar att få vänta längre på vård."
"Hör inte hemma där"
Akutmottagningarna "belastas med patienter som inte hör hemma där, vilket i sin tur påverkar både tillgänglighet och arbetsmiljö i den akuta vården negativt", skriver förvaltningen.
Genomgången visar att Region Stockholm, som låter SOS Alarm sköta prioriteringarna och dirigeringen av bilarna, har en högre andel prio 1-larm jämfört med flera andra regioner.
Skyddsombudet och ambulanssjuksköterskab Emil Skoglund har länge varit kritisk mot hur prioriteringarna görs.
Privat
Det tyder, enlig utredningen, på "att nuvarande modell med SOS Alarm tenderar att överskatta brådskandegrad och att medicinska bedömningar inte alltid är träffsäkra".
Facket kritiska
I regioner som har tagit över larmhanteringen i egen regi – som Uppsala, Sörmland och Västmanland – körs en betydligt större andel av patienterna direkt till rätt vårdnivå.
Emil Skoglund, ambulanssjuksköterska och skyddsombud inom Vårdförbundet, har länge riktat kritik mot den prioritering och dirigering som sköts av SOS Alarm.
– Det händer alldeles för ofta att vi skickas ut på prio 1-fall, där det visar sig att någon bara har köpt fel kudde och fått ont i nacken eller blivit förkyld. Samtidigt som verkligt kritiska patienter som behöver vård omgående kan få vänta, säger han.
Fredrik Jonsson, chefläkare på SOS Alarm, menar att jämförelsen med Uppland, Västmanland och Sörmland leder fel.
SOS Alarm: "Förvånande"
– Om man istället jämför med de andra storstadsregionerna ser man att Stockholm har en lägre andel prio 1-ärenden än Göteborg och Malmö.
Han är också förvånad över att Region Stockholm inte har kommunicerat resultatet av sin genomgång till SOS Alarm.
– Vi är extremt beroende av att få deras återkoppling eftersom vi inte själva vet vad som händer med patienterna efter att vi har lämnat över. Det är bara genom dialog som vi får möjlighet att förbättra oss. De här siffrorna är helt nya för mig, säger Fredrik Jonsson.
Klart: Regionen tar över dirigeringen av ambulanserna
Ambulansförarnas kritik mot SOS Alarm har gett resultat. Regionstyret nu tar första steget för att ta över ambulansdirigeringen i egen regi.
– Modigt, tycker skyddsombudet Emil Skoglund.
Onödiga utryckningar, ambulanser som kör fel, patienter som bollas runt och personal som skickas in i livsfarliga situationer.
I många år har ambulanspersonal både i Stockholm och andra regioner klagat på arbetsledningen från SOS Alarm. Mordet på en ambulanssjukvårdare i Gävleborg i september gav bränsle åt kritiken.
– Polisen skulle aldrig acceptera att bli arbetsledd av en helt annan organisation, som varken har nödvändig kompetens eller ett arbetsmiljöansvar, säger Emil Skoglund, ambulanssjuksköterska och skyddsombud på Vårdförbundet i Stockholm.
En färsk utredning visar också att nästan 30 procent av ambulanserna skickas ut utan att det finns tillräckliga medicinska skäl, vilket gör att mer akuta vårdfall ofta tvingas vänta onödigt länge.
Hamna rätt direkt
Nu kommer svaret från Region Stockholms politiker. Enligt ett förslag till Hälso- och sjukvårdsnämnden den 18 november ska dirigeringen av ambulansutryckningarna flyttas över från SOS Alarm till en helt ny ledningscentral i Region Stockholms regi.
– Ambulanssjukvården är en så otroligt viktig del av hela sjukvårdssystemet. Vi tar det här steget för att få en tryggare och mer sammanhållen prehospital vård där patienterna hamnar rätt direkt, säger Talla Alkurdi (S), hälso- och sjukvårdsregionråd.
Den nya organisationen ska träda i kraft vid mitten av nästa mandatperiod, det vill säga tidigast vid slutet av 2028. Först krävs fördjupade utredningar, ytterligare beslut och detaljerade förberedelser.
"Otroligt välkommet"
– Det här är en otroligt samhällskritisk verksamhet i ett mycket komplext sjukvårdssystem och vi måste vara helt säkra på att allting klaffar från dag ett, säger Talla Alkurdi.
I nästa steg, där den nya organisationen väl är på plats, är planen att även den mediciska prioriteringen ska tas över av regionen. Till en början ligger den funktionen kvar hos SOS Alarm.
Beskedet hälsas med glädje av Emil Skoglund.
– Det är otroligt välkommet, ett modigt beslut och något vi har efterfrågat i flera år, säger han.
SOS: Vi kan det här
Chefläkaren Fredrik Jonsson på SOS Alarm håller inte med om att dirigeringen av ambulanserna fungerar illa idag.
– Självklart begås misstag då och då, men vi har i våra utvärderingar aldrig kunnat hitta några systematiska brister. Vi har hållit på med det här i 50 år och jag vågar påstå: det här kan vi, säger han.
Måste vara helt säkra på att allting klaffar.
Emil Skoglund, skyddsombud för ambulansförarna i Stockholm, är glad över beskedet från Talla Alkurdi (S). "Modigt", tycker han.
Privat, Mostphotos, Jann Lipka
Klart: Regionen tar över dirigeringen av ambulanserna
Därför blev det kaos för ambulanserna i somras
Tre ambulansbolag slogs ihop till ett – utan att få med sig några system för personalplanering eller arbetsledning. Det var ett viktigt skäl till sommarens krislarm, enligt regionens utvärdering.
Under juli duggade krisrapporterna tätt från Stockholms ambulanssjukvård. Personalen larmade om underbemanning, övertidsberg och brist på bilar.
I augusti tillsatte Region Stockholms en bred utvärderingsgrupp där även facket fick vara med, som skulle gå igenom vad som hänt och föreslå åtgärder. Nu är slutsatserna klara.
Rapporten visar att verksamheten, trots alla larm, i stort sett fungerade normalt – sett till antalet utryckningar, responstider och antal arbetade timmar.
Fyra minuter långsammare
För de mest prioriterade utryckningarna var responstiden i snitt 13 minuter och 55 sekunder, vilket var 16 sekunder snabbare än i juli året innan. För prio 2-larmen ökade responstiden drygt fyra minuter, från 37:26 till 41:39 minuter.
Det stora kaoset drabbade personalen. Tre ambulansbolag hade slagits ihop strax innan sommaren – utan att de digitala verktygen för schemaläggning som tidigare funnits hos två av bolagen följde med.
Istället fick en stor del av schemaläggningen göras manuellt, vilket gjorde att ingen hade överblick.
Saknade ledningsresurser
Dessutom missade man efter sammanslagningen att flytta över viktiga ledningsresurser från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som tidigare hade det samordnande ansvaret för ambulanssjukvården.
Där fanns, enligt rapporten, "tillgång till data, analytisk kompetens, operativa funktioner vid SOS Alarm, avtalsstyrning för samordning samt en chefläkare" – som den nya organisationen nu i huvudsak fick klara sig utan.
Utvärderingsgruppen kommer med flera rekommendationer. Framförallt att man skaffar sig ett fungerande, digitalt schemaläggningssystem.
Men också att man tillför den administrativa kompetens och de resurser som behövs för att ambulansbolaget Aisab ska kunna sköta verksamheten fullt ut.
Får 30 miljoner extra
– Nu förväntar jag mig handling från ambulansbolagets styrelse och ledning. Ambulanssjukvården behöver gå vidare med de konkreta åtgärder som fackliga och chefer föreslår i utvärderingen, kommenterar Robert Johansson (S), personalregionråd.
Han berättar också att regionen skjuter till 30 miljoner extra i nästa års budget för att stärka upp ambulanssjukvården utifrån personalens förbättringsförslag.
Nu förväntar jag mig handling.
"Fel i mediarapporteringen"
I flera medier fanns uppgiften att det kvällen den 22 juli bara fanns en ambulans tillgänglig i hela Stockholms innerstad. Detta var fel, enligt regionens utvärdering.
"Vid ambulansstation City vid Sabbatsbergs sjukhus fanns en insatsberedd ambulans av fyra, medan det i närområdet fanns tillgång till ambulanser från bland annat ambulansstation Söder och Solna, samt vid Södersjukhuset, Sankt Görans sjukhus och Karolinska Solna", skriver regionen på sin hemsida.
Utöver dessa fanns även ambulanser i centrala Stockholm som var engagerade i uppdrag med lägre prioritet, som vid behov kunde omdirigeras för att hantera mer prioriterade insatser.
Källa: Region Stockholm
Ambulansutryckningarna i somras gick bara lite långsammare än normalt. Men på andra sätt var det kaos.
Mostphotos
Därför blev det kaos för ambulanserna i somras
Kravet: Varna ambulansförare för farliga adresser
Efter mordet på en ambulandsjukvårdare i Harmånger kräver nu alla partier i Region Stockholm att polisregister över farliga personer och adresser ska börja delas med ambulansjukvården.
– Nu är det dags att regeringen fattar de beslut som behövs. Det här är människor som riskerar sina liv för att vi ska räddas. Regeringen sitter på nycklarna i den här frågan, säger Robert Johansson (S), personalregionråd i Region Stockholm.
I en skrivelse till regeringen, som klubbades igenom i bred politisk enighet på tisdagen, begär Region Stockholm att regeringen "utreder hur direkt överförande av registeruppgifter från Polismyndigheten till ambulanspersonal kan införas till svensk ambulansverksamhet".
Den akuta utmaningen, enligt skrivelsen, är att ambulanssjukvården i dag inte har tillgång till information om så kallade flaggade personer eller adresser, det vill säga patienter eller platser med känd risk för våld eller hot.
Sådan information hade kunnat bidra till att ambulanspersonal kan vidta skyddsåtgärder i tid, exempelvis genom att begära stöd från polis, framhåller regionen.
Göra egen riskbedömning
I väntan på ny lagstiftning vill politikerna också göra det lättare för ambulanspersonal att få ut information från journalsystemet, för att kunna göra egna bedömningar av risker.
Emil Skoglund vill ha fler förändringar som ökar ambulanspersonalens säkerhet.
Privat
Emil Skoglund, skyddsombud för ambulanspersonalen inom Vårdförbundet, tycker att initiativet är bra, men poängterar att det största problemet är att ambulansernas utryckningar arbetsleds av en annan arbetsgivare, nämligen SOS Alarm, som inte har arbetsmiljöansvaret för ambulanspersonalen.
Facket: Flytta ansvaret
– Det finns exempel på hur ambulanspersonalen begär att få med sig polis till en adress därför att man känner till att det finns en risk, men där SOS Alarm då i stället skickar en annan ambulansbesättning som är helt ovetande, säger Emil Skoglund.
Den förändring som krävs, menar han, är att ansvaret för prioritering och dirigering läggs över från SOS Alarm till regionen.
– Vi har tröttnat. Vi skulle kunna börja bära skyddsväst på jobbet, men det spelar ingen roll så länge vi arbetsleds av operatörer som både saknar sjukvårdsutbildning och ansvar, säger han.
SOS Alarm: Vi gör vårt yttersta
Fredrik Jonsson, chefläkare på SOS Alarm delar inte alls Emil Skoglunds bild.
– Jag känner inte igen den kritiken. Vi gör vårt yttersta för att tillsammans med ambulanssjukvården säkerställa en så god arbetsmiljö som möjligt, säger han.
Enligt Fredrik Jonsson finns det ambulanssjuksköterskor på plats i larmcentralen, som är med och gör medicinska bedömningar och koordinerar det operativa arbetet. Avvikelserapporter följs upp i regelbundna möten mellan SOS Alarm och ambulanssjukvården.
– Vi vill under inga omständigheter skicka in en ambulansbesättning i en farlig situation, det vore ju barockt, säger Fredrik Jonsson.
Emil Skoglund vill ha fler förändringar som ökar ambulanspersonalens säkerhet.
Privat