Länet
Donald Trumps hotfulla utspel om Grönland, Vladimir Putins upptrappade bombningar i Ukraina och en fortsatt oberäknelig världsekonomi har fått Region Stockholms politiska ledning att skjuta till extra resurser till kris- och krigsberedskapen inom sjukvården och annan samhällskritisk verksamhet.
82 miljoner
– Vi gör nu en ordentlig förstärkning av motståndskraften och skapar en beredskapsbuffert med anledning av den oroliga omvärld vi befinner oss i. På det här sättet säkerställer vi regionens förmåga att leda verksamheten även vid allvarliga samhällsstörningar, säger finansregionrådet Aida Hadzialic (S).
Försämras vecka för vecka
Totalt 82 miljoner kronor ska nu satsas på förbättrad lagerhållning av läkemedel och sjukvårdsmaterial, på stärkt digital säkerhet och skydd mot cyberangrepp samt på ökad krisledningsförmåga i regionens verksamheter.
"Måste bli ännu bättre"
Pengarna har frigjorts i budgeten genom förbättrade prognoser för regionens skatteintäkter, förklarar hon.
– Under mandatperioden har vi redan femdubblat beredskapslagren och rört oss bort från den tidigare just-in-time-kulturen. Men vi måste bli ännu bättre, världsläget försämras vecka för vecka och det behöver vi ta höjd för, säger Aida Hadzialic.
Hur stor förstärkningen är, i jämförelse med vad man i dagsläget satsar på krisberedskap, vill hon inte precisera.
– Av förklarliga skäl kan vi inte gå in på detaljerna när det gäller helheten av beredskapsarbetets finansiering under mandatperioden, men det är ett stort tillskott, säger hon.
Efter pandemin – nu femdubblas vårdens beredskapslager
Covid lärde sjukvårdspolitikerna en läxa: det räcker inte med tajta "just in time"-förråd vid en större kris. "Sedan pandemin har vi ökat lagerhållningen fem gånger", berättar chefen för det utbyggda jättelagret i Spånga.
Ändlösa plockhyllor breder ut sig så långt ögat når, som på Ikea fast många gånger större. Det slamrar från gaffeltruckar och lastportar när travar med sjukvårdsutrustning forslas iväg mot sjukhus och vårdcentraler.
– Totalt är det 250 lastpallar som kommer in och 30 till 40 lastbilar som går ut varje dag, berättar Annika Berthold, vd för det regionägda företaget Medicarrier som har i uppdrag att sköta och samordna sjukvårdens lagerhållning i regionen.
Annika Berthold, chef för sjukvårdens centrallager i Spånga, som har byggt ut sin verksamhet kraftigt under de senaste åren.
Petter Beckman
Här, på det 10 000 kvadratmeter stora centrallagret i Lunda industriområde, Spånga, finns allt som behövs för att sjukvården ska kunna hållas igång i minst tre månader vid en kris: bencement till proteser, infusionskranar, visir, respiratorer, förkläden, slangar och filter av olika slag.
Totalt 16 000 olika artiklar uppdelade efter kategori.
Suezkanalen och Ukrainakriget
– Vi har mycket sprutor som blivit kvar sedan covidvaccineringen. Och så det som går åt allra mest: handsprit, handskar, tvättlappar och ytdesinfektion, säger Annika Berthold.
Skyddsutrustning som ansiktsvisir och förkläden blev snabbt en bristvara under covidpandemin. I dag är krisberedskapen en helt annan.
Veronica Johansson
Lagret har funnits sedan 1990-talet, men i samband med covidpandemin förändrades allt.
– Innan dess var det mycket "just in time". Nu har vi en helt annan robusthet och stöttålighet. Vår lagerhållning har ökat fem gånger sedan före pandemin, berättar hon.
Och beredskapen behövs, inte bara vid globala hälsokriser. Mililtärkuppen i Myanmar 2021 ledde till en flera veckor lång brist på operationskläder. Blockeringen av Suezkanalen 2023, extrema väderhändelser och Ukrainakriget har fått liknande effekter.
"Vi köper oss tid"
– Allt som stör de globala leveranskedjorna påverkar oss. Poängen med stora lager är att vi köper oss tid, så att vi hinner ställa om och hitta andra lösningar, säger Annika Berthold.
Manuel Palacios från Upplands-Bro har jobbat på centrallagret sedan 2019. Varje dag hanterar han och hans kollegor 250 inkommande pallar.
Kravet på 3 månaders beredskapslager beslutades 2020. Sommaren 2024 inrättades ett nytt programkontor för försörjningssberedskap som ska säkerställa att alla regionens vårdenheter ska ha egna lager för två veckors förbrukning.
Alla höga chefer från sjukhus och sjukvårdsområden träffas nu regelbundet för att lösa uppgiften tillsammans, under ledning av Annika Berthold.
Inte längre fragmentiserat
– Det har skapat en väldigt kraftfull samverkan. Det här är ett pussel som vi behöver lägga gemensamt. Nu har vi lättare att identifiera luckor och hitta lösningar, säger hon.
Finansregionrådet Aida Hadzialic (S) lyfter fram avbolagiseringen av sjukhusen som ett viktigt steg för att stärka beredskapen.
Petter Beckman
Finansregionrådet Aida Hadzialic (S) lyfter fram ytterligare en reform som gjort skillnad. Sedan den 1 januari 2025 har de stora, regionägda akutsjukhusen avbolagiserats, vilket gör att de inte lägre lyder under aktiebolagslagen.
– Nu kan sjukhusen samarbeta på ett annat sätt. Pandemin lärde oss det: att den fragmentiserade sjukvård vi hade då var svårstyrd. I en kris är det avgörande att ha rådighet över viktig samhällsinfrastruktur, säger Aida Hadzialic.
Vi har mycket sprutor kvar sedan covidvaccineringen.
Beredskapskraven i Region Stockholm
Medicarriers centrallager i Spånga ska ha en lagerhållning som räcker för regionens samlade sjukvård i tre månader.
Alla regionens vårdenheter ska vid slutet av 2025 ha lager av löpande förbrukningsvaror för att kunna klara två veckors kris.
Det nyinrättade Programkontoret för försörjningsberedskap hjälper alla regionägda vårdgivare – och några privatägda enheter som St Görans sjukhus – med analyser, metodutveckling, handlingsplaner och kunskapsutbyte för att alla ska kunna klara målet.
Källa: Region Stockholm
Förråden av livsviktig sjukvårdsutrusning har byggts upp till det femdubbla jämfört med innan covidpandemin.
Mostphotos, Petter Beckman, Veronica Johansson