Ändlösa plockhyllor breder ut sig så långt ögat når, som på Ikea fast många gånger större. Det slamrar från gaffeltruckar och lastportar när travar med sjukvårdsutrustning forslas iväg mot sjukhus och vårdcentraler.

– Totalt är det 250 lastpallar som kommer in och 30 till 40 lastbilar som går ut varje dag, berättar Annika Berthold, vd för det regionägda företaget Medicarrier som har i uppdrag att sköta och samordna sjukvårdens lagerhållning i regionen.

Annika Berthold, chef för sjukvårdens centrallager i Spånga, som har byggt ut sin verksamhet kraftigt under de senaste åren.

Petter Beckman

Här, på det 10 000 kvadratmeter stora centrallagret i Lunda industriområde, Spånga, finns allt som behövs för att sjukvården ska kunna hållas igång i minst tre månader vid en kris: bencement till proteser, infusionskranar, visir, respiratorer, förkläden, slangar och filter av olika slag.

Totalt 16 000 olika artiklar uppdelade efter kategori.

Suezkanalen och Ukrainakriget

– Vi har mycket sprutor som blivit kvar sedan covidvaccineringen. Och så det som går åt allra mest: handsprit, handskar, tvättlappar och ytdesinfektion, säger Annika Berthold.

Skyddsutrustning som ansiktsvisir och förkläden blev snabbt en bristvara under covidpandemin. I dag är krisberedskapen en helt annan.

Veronica Johansson

Lagret har funnits sedan 1990-talet, men i samband med covidpandemin förändrades allt.

– Innan dess var det mycket "just in time". Nu har vi en helt annan robusthet och stöttålighet. Vår lagerhållning har ökat fem gånger sedan före pandemin, berättar hon.

Och beredskapen behövs, inte bara vid globala hälsokriser. Mililtärkuppen i Myanmar 2021 ledde till en flera veckor lång brist på operationskläder. Blockeringen av Suezkanalen 2023, extrema väderhändelser och Ukrainakriget har fått liknande effekter.

"Vi köper oss tid"

– Allt som stör de globala leveranskedjorna påverkar oss. Poängen med stora lager är att vi köper oss tid, så att vi hinner ställa om och hitta andra lösningar, säger Annika Berthold.

Manuel Palacios från Upplands-Bro har jobbat på centrallagret sedan 2019. Varje dag hanterar han och hans kollegor 250 inkommande pallar.

Kravet på 3 månaders beredskapslager beslutades 2020. Sommaren 2024 inrättades ett nytt programkontor för försörjningssberedskap som ska säkerställa att alla regionens vårdenheter ska ha egna lager för två veckors förbrukning.

Alla höga chefer från sjukhus och sjukvårdsområden träffas nu regelbundet för att lösa uppgiften tillsammans, under ledning av Annika Berthold.

Inte längre fragmentiserat

– Det har skapat en väldigt kraftfull samverkan. Det här är ett pussel som vi behöver lägga gemensamt. Nu har vi lättare att identifiera luckor och hitta lösningar, säger hon.

Finansregionrådet Aida Hadzialic (S) lyfter fram avbolagiseringen av sjukhusen som ett viktigt steg för att stärka beredskapen.

Petter Beckman

Finansregionrådet Aida Hadzialic (S) lyfter fram ytterligare en reform som gjort skillnad. Sedan den 1 januari 2025 har de stora, regionägda akutsjukhusen avbolagiserats, vilket gör att de inte lägre lyder under aktiebolagslagen.

– Nu kan sjukhusen samarbeta på ett annat sätt. Pandemin lärde oss det: att den fragmentiserade sjukvård vi hade då var svårstyrd. I en kris är det avgörande att ha rådighet över viktig samhällsinfrastruktur, säger Aida Hadzialic.