På Drottninggatan 80 öppnar sig ett färgsprakande landskap – hyllor som bågnar av ylle, siden och spets. Här ligger Sidencarlson, grundad 1873, och fortfarande en av Stockholms äldsta butiker. Mycket har förändrats på gatorna utanför sedan dess – men innanför dörren lever hantverket kvar.

Bakom disken står Anette Löfgren, delägare och en av butikens fasta punkter sedan 1984.

– Men man har ju hjälpt till sedan man var liten. Det är ett familjeföretag, så man fick alltid ställa upp, säger hon.

"Det gäller att man brinner för sitt yrke," säger Anette.

Judit Nilsson

I en tid när kedjor tar över stadskärnorna finns det ändå små butiker som stått pall i över hundra år. Parella underkläder på Södermalm har funnits sedan 1936, Engströms trikåaffär på Kungsholmen sedan 1886 och Ejes chokladfabrik på Östermalm sedan 1923.

De har överlevt krig, finanskriser och trender – och nu står de i centrum för forskningen bakom den nya boken Kampen om stadsrummet. Frågan forskarna ställer är: Kan dessa små butiker visa vägen mot mer hållbara städer?

”Förr sydde man allt”

Anette Löfgren har sett utvecklingen på nära håll.

– Förr fanns inte H&M, Lindex eller Kappahl. Då sydde man allt. I dag syr man inte vardagskläder på samma sätt, nu är det mer dräkt eller aftonklädsel. Kundkretsen har blivit en annan.

Vilka kunder har ni i dag?

– Det är alla typer! Allt från maskerad till drag, Nobel, bröllop och dop. Och mycket yngre personer kommer också – det tycker jag är roligt.

Stamkunderna är många. Vissa köper tyg till dopklänningar – och trettio år senare kommer barnen själva in för att få sina bröllopsklänningar sydda.

– Det är alla generationer, säger Anette.

Småskaligheten som hemligt vapen

I boken konstaterar forskarna att just småskaligheten är nyckeln till överlevnaden.

– Man håller sig nära kärnverksamheten. Butiksägare är ute på golvet och möter kunderna, säger Ingrid Gustafsson Nordin, en av författarna.

Författarna bakom boken. Från vänster: Sofia Wiberg, Ingrid Gustafsson Nordin, Jenny Lindblad, Kristina Tamm Hallström.

Johan Sigholt

Och trots konkurrensen finns efterfrågan kvar. De här butikerna erbjuder något andra saknar i dag: tid, kunskap och relationer. Författaren Sofia Wiberg ger ett exempel: en liten butik där ungdomar som glömt sina nycklar får sitta och göra läxorna tills någon kommer hem.

– De här butikerna skapar utrymme för möte och samvaro som inte kan reduceras till effektivitet eller lönsamhet. Sådana platser behövs i stadsplaneringen. Det går inte att allting bara blir kedjor, säger hon.

Inga planer på att utöka

På Sidencarlson är det ingen som drömmer om expansion.

– Vårt tips är att inte ändra konceptet. Vi bevarar det vi alltid varit bra på. Vi vill inte utöka, vi vill vara kvar i det gamla. Man ska kunna den produkt man säljer. Kunskap är A och O, säger Anette.

Hur hon ser på framtiden?

– Jag tror att man kommer gå tillbaka mer till hur det var förr. Man värdesätter det man har och är rädd om sina grejer. Lagar i stället för att köpa nytt.

Men det finns utmaningar. Frakt, lön och hyra – allt blir dyrare. Att inte se butikerna som något slags museum är en viktig punkt, påpekar Ingrid Gustafsson Nordin.

– Det är ingen Skansen-verksamhet som visas upp. Om man bara kollar på skyltfönstret och inte går in, så kommer butikerna inte finnas kvar, säger hon.