Länet
För tio år sedan tröttnade fackförbundet Byggnads Stockholm-Gotland och branschorganisationen Stockholms Byggmästareförening på att myndigheterna var så långsamma i sitt arbete mot byggkriminaliteten.
Tillsammans skapade de projektet Fair Play Bygg, som nu firar 10-årsjubilieum.
– Vårt arbete har gett myndigheterna en mycket kortare startsträcka, säger Tomas Kullberg, tidigare ordförande för Byggnads Stockholm-Gotland.
Tidigare kunde det ta flera år efter en anmälan innan det ens startades en utredning, berättar han.
– Vi har byggt upp system där vi snabbt kan få fram vilka alla huvudmännen är. Nu kan myndigheten åka ut på en arbetsplats direkt och det kan gå till ett beslut eller en dom inom ett halvår.
Tomas Kullberg från Byggnads och Kristin Andersson från Byggmästareföreningen startade projektet tillsammans för tio år sedan.
Pressbild Hedda Tingskog
Arbetare utnyttjas
Det som pågår under ytan i delar av byggbranschen har länge varit väl känt och redovisas i Fair Play Byggs färska rapport: svarta löner, utnyttjande av välfärdssystemen, penningtvätt och människoexploatering – där utländska arbetare utnyttjas, hotas och blir bestulna på sina löner.
Det är pengar rakt in i statskassan.
Det Fair Play Bygg gjorde för tio år sedan var att inrätta en anonym tipstelefon, vilket visade sig vara ett framgångskoncept.
Fram till senaste årsskiftet hade det totalt kommit in över 3 000 tips på pågående oegentligheter. Drygt hälften av tipsen har lämnats vidare till myndigheterna. Bara under 2025 kom det in 461 tips, vilket var rekord.
Upptaxerats med 185 miljoner
Tipsen har bland annat lett till att 244 företag har blivit upptaxerade med totalt 185 miljoner kronor.
– Det är pengar rakt in i statskassan och det tycker vi är ett ganska bra resultat på tio år, säger Tomas Kullberg.
Kristin Andersson, vd för Stockholms Byggmästareförening framhåller att Fair Play Bygg har bidragit till en ökad medvetenhet hos både konsumenter, beställare och beslutsfattare om hur fusket och de konkreta brottsuppläggen ser ut.
– I dag är det många fler som vet vad det innebär att anlita en seriös byggare, säger hon.
Men problemet är långtifrån löst, är de båda grundarna överens om.
"Skummar på ytan"
– Vi skummar bara på ytan i vår egen bransch. Det här är en brottslighet som finns i hela vår välfärdsstruktur. De kriminella aktörerna äger städbolag, skolor, vårdföretag, de finns överallt där det finns pengar och de flyttar sig hela tiden, säger Tomas Kullberg.
Kristin Andersson skulle önska att myndigheterna tog på sig en större del av ansvaret.
– Är det rimligt att det här ska göras på frivillig basis och bekostas av våra medlemmar, undrar hon.
Byggmaffian har flyttat in hos stockholmarna
Byggjobbarna som renoverar ditt kök kan mycket väl vara offer för grov brottslighet.
– Att bolagen ser schyssta ut betyder ingenting, säger Emil Boss som möter tusentals utnyttjade migrantarbetare.
På fredag den 7 november kommer tingsrättens dom i det stora penningtvättsmålet som skakat om den svenska byggbranschen.
Över 500 byggföretag, de flesta i Stockholmsområdet, har enligt åklagaren ertappats med att beställa falska fakturor av en internationell penningtvättsliga i söderort, för att kunna betala ut svarta löner till sina anställda.
Totalt har det varit transaktioner på runt 400 miljoner kronor.
– Det motsvarar 20 000 svarta månadslöner, konstaterar Emil Boss, förhandlare på den syndikalistiska fackföreningen Solidariska byggare som sedan fem år tillbaka hjälper utländska byggjobbare att stå upp mot den maffialiknande brottsligheten.
Emil Boss fick syn på problemet när hans dåvarande sambo skulle bygga en mur i radhusträdgården. "Vi såg att arbetarna aldrig gick hem. De åt ingenting på hela dagen noch verkade inte veta var i Stockholm de befann sig."
Judit nilsson
Åklagaren beskriver den svarta byggekonomin som systemhotande. För fack och branschorganisationer, som delar ett starkt intresse att motverka byggfusket, har avslöjandet väckt stort intresse.
Driver mål i arbetsdomstolen
Emil Boss kände genast igen en lång rad av företagsnamnen när han i september fick ut listan över bolagen som beställt penningtvätten.
– Mot runt 40 av bolagen har vi drivit mål i arbetsdomstolen eller tingsrätten. Vi har förhandlat med ytterligare ett hundratal. Nästan alltid handlar det om att de inte betalt ut löner och i 80-90 procent av fallen vinner vi, säger Emil Boss.
Många stockholmare kan relatera till situationen, menar han.
– Du hittar en byggfirma via en offerttjänst som verkar ha alla papper i ordning. Du skriver avtal med en svensktalande projektledare. Sen dyker hantverkarna upp och du märker att ingen kan ett ord svenska och att de inte har några företagsnamn på kläderna.
Från tidigare sovjetrepubliker
De tusentals berättelser som Emil Boss har hört genom åren har ofta ett gemensamt tema: män från de tidigare Sovjetrepublikerna, ofta centralasien, lockas till Sverige av rysktalande kriminella med löfte om jobb. Väl här utnyttjas de, hotas och blir lurade på lönen.
Eftersom de flesta saknar uppehållstillstånd vågar de inte klaga. Närsomhelst kan chefen ringa myndigheterna och få dem utvisade.
– Vissa får sina bilar uppbrända. Jag har träffat arbetare som har fått böja sig ner och kyssa chefens skor, som får böna och be för att de inte ska bli anmälda och hemskickade, säger Emil Boss.
Han kallar det ”ett svart hål” i den svenska modellen – som alla vet om.
Och det mest alarmerande, tycker Emil Boss, är att exploateringen har spritt sig från utkanten in till byggbranschens innersta kärna.
Etablerade byggbolag
– Med på listan finns flera stora, etablerade byggbolag. Det kan stå en välkänd företagslogga över arbetsplatsen, samtidigt som arbetarna hos underentreprenörerna inte får ut sin lön.
För en privatperson som vill beställa ett renoveringsjobb hemma är det nästan omöjligt att avgöra vad som döljs bakom de formellt korrekta dokumenten och intygen, menar han.
Hälften av byggföretagen på åklagarens lista har kollektivavtal och flera är medlemmar i etablerade branschorganisationer, berättar Emil Boss.
Judit Nilsson
– Många som kommer till oss har jobbat hemma hos folk. Hälften av bolagen på penningtvättslistan har kollektivavtal. Men under ytan kan det finnas arbetsförhållanden som vi inte har sett i Sverige sedan 1800-talet.
Hur stor är risken att firman du anlitar hemma är kopplad till kriminalitet?
– Tyvärr, en mycket stor risk.
Så hur ska man tänka som vanlig stockholmare?
– Man ska inte ha dåligt samvete. Men man kan fråga byggjobbarna hur de har det. Och tipsa dem om vart de kan vända sig, säger Emil Boss.
Inte göda kriminalitet
Catharina Elmsäter-Svärd, vd för arbetssgivarorganisationen Byggföretagen, utesluter inte att enstaka medlemmar kan vara inblandade i kriminalitet, men menar att det troligen är vanligare med okunskap eller slarv. Några byggföretag kan själva vara brottsoffer.
För privatpersoner är hennes råd att vara vaksam mot alltför låga priser.
– Är något för bra för att vara sant bör man fundera en extra gång. På vår hemsida finns råd och stöd om vad man bör tänka på när man anlitat en hantverkare, allt för att inte göda de kriminellas möjligheter, säger hon.
Många har jobbat hemma hos folk.
Tips: så kan du bidra till att stoppa byggmaffian
Om du tycker något verkar fel, fråga byggjobbarna via en översättningsapp om de har problem på jobbet och vill ha hjälp.
Tipsa dem om att de kan vända sig till Solidariska byggare eller till Fackligt center för papperslösa.
Du kan också vända dig anonymt till Fair Play Byggs tipsartjänst, som enligt Emil Boss har den bästa kapaciteten och är proffs på att analysera byggbolag.
Källa: Solidariska byggare
Så jobbar branschen mot byggkriminaliteten
Fair Play Bygg drivs gemensamt av branschorganisationen Stockholms Byggmästareförening och fackföreningen Byggnads Stockholm-Gotland och undersöker tips om misstänkt brottslighet på byggarbetsplatser i Stockholm.
Sedan starten har man fått in över 2 554 tips om bland annat skattebrott, människoexploatering och utnyttjande av identiteter.
Tipsen överlämnas till myndigheter som Polisen, Skatteverket och Arbetsmiljöverket för vidare utredning. Det har lett till upptaxeringar på över 150 miljoner kronor.
Källa: Fair Play Bygg
"Jag vill bara få ut min lön", säger Usman från Kirgizistan (som egentligen heter något annat). Han har vänt sig till Emil Boss på Solidariska byggare för att få hjälp med polisanmälan mot sin arbetsgivare.
Judit nilsson