Mellan 2 000 och 3 000 svenska byggföretag har enligt åklagaren beställt falska fakturor av en penningtvättsliga i södra Stockholm med koppling till Lettland och Ryssland. Syftet har enligt åtalet varit att dölja att de själva betalat ut svarta löner för hundratals miljoner kronor.
Beställningar från drygt 580 av bolagen finns med som bevisning i rättegången som pågår just nu i Sveriges hittills största penningtvättshärva.
Mitt i har tillsammans med nyhetsbyrån Newsworthy granskat listan över företag. 85 procent av bolagen är registrerade i Stockholms län, majoriteten inom byggbranschen.
Granskade chattar
Det här är företag som fastnat i polisens granskning av tusentals chattmeddelanden på Telegram där de falska fakturorna har beställts.
– Det står klart att det aldrig har utförts någon legal verksamhet överhuvudtaget i de här penningtvättsbolagen, säger Sanna Nesser, senior åklagare och förundersökningsledare.
Mitt i har varit i kontakt med de ansvariga för ett par av de större byggföretagen. Båda förnekar kännedom om transaktionerna och säger att de inte har hört talas om listan tidigare.
– Det där låter helt galet. Vi är ett seriöst företag med strikta rutiner som absolut inte beblandar oss med sådana aktörer, säger vd:n för det största utpekade företaget.
"Inte jätteförvånade"
Catharina Elmsäter-Svärd, vd för branschorganisationen Byggföretagen, gläds över att få förteckningen.
– Vi är inte jätteförvånade över avslöjandet, men det är superbra att ha en lista. Det är väldigt svårt att komma åt de här transaktionerna och det gör skillnad om organisationer och myndigheter kan samarbeta och utbyta information, säger hon.
Byggföretagen är i dagsläget inte misstänkta för brott, eftersom utredningen riktat in sig på de fem personer som åtalats för att ha organiserat penningtvätten.
Men enligt åklagaren Sanna Nesser kan beställarföretagen ha gjort sig skyldiga till skattebrott och bokföringsbrott.
– Det är ingenting som vi tar med i det här åtalet utan blir något som andra myndigheter får följa upp, har hon tidigare sagt till Mitt i.
2 000 byggbolag tvättade pengar i söderort
Över 2 000 svenska företag, främst i byggbranschen, misstänks ha tvättat flera hundra miljoner kronor via en brottscentral i södra Stockholm för att kunna betala ut svarta löner. Åtal i penningtvättshärvan väcktes på tisdagen.
Fem personer har åtalats av åklagare vid Ekobrottsmyndigheten misstänkta för grov näringspenningtvätt. Genom ett upplägg med drygt 800 andra bolag, i huvudsak i byggbranschen, misstänks de ha tvättat närmare 400 miljoner kronor.
Totalt menar åklagaren att det är så många som 2 000-3 000 företag som använt sig av den olagliga tjänsten under åren 2021-2024, till sammanlagt ännu högre belopp. Men det är bara 800 av dessa bolag som finns med i det aktuella åtalet.
– De åtalade har sålt en tjänst till de andra bolagen, som därigenom har kunnat täcka över att de betalat ut svarta löner till sina anställda, säger Sanna Nesser, senior åklagare vid Ekobrottsmyndigheten.
De fem åtalade personerna, varav fyra är bosatta i södra Stockholmsområdet, har enligt åtalet på beställning av byggbolagen ställt ut falska fakturor för tjänster som aldrig utförts.
Totalt 386 miljoner
Totalt ska de ha tagit emot inbetalningar på 386,5 miljoner kronor, som sedan har skickats tillbaka till byggbolagen i kontanter. Kontanterna härrör enligt åklagaren bland annat från handel med bilar som exporterats till utlandet, också i syfte att tvätta pengar.
Verksamheten har bedrivits från två adresser i Rågsved och Hökarängen, som av åklagaren beskrivs som en "penningtvättsfabrik".
Det faktum att så många svenska byggbolag har använt sig av brottsupplägget kallar Sanna Nesser för "systemhotande".
– Uppenbarligen finns en väldigt stor efterfrågan på sådana tjänster i den svenska byggbranschen, säger hon.
Snedvrider konkurrensen
I samband med att de fem personerna greps i september 2024 gjorde hon följande uttalande:
– Utöver att mångmiljonbelopp undandras i skatt, snedvrider det konkurrensen inom framför allt byggbranschen och möjliggör för oseriösa bolag att använda sig av byggarbetare utan att ta det arbetsgivaransvar som följer med att ha egna anställda.
Vad blir konsekvensen för de 580 byggbolagen?
– Det är ingenting som vi tar med i det här åtalet utan blir något som andra myndigheter, kanske Skattemyndigheten, får följa upp. Troligen har de gjort sig skyldiga till skattebrott och bokföringsbrott, säger Sanna Nesser nu.
Rättegången inleds i Södertörns tingsrätt den 25 augusti och pågår till oktober.
Alla åtalade nekar till brott.
Uppenbarligen finns en väldigt stor efterfrågan.
Minst 2 000 svenska byggbolag har ertappats med att tvätta pengar för att kunna att betala ut svarta löner. Bilden är en genrebild.
Mostphotos