– Rökförbudet? Vi brukar kalla det för gången vi blev utslängda, säger Salembon Ulf Lunqvist lite skämtsamt.
Han njuter av försommarvärmen med sin fru Kicki på uteserveringen vid Rönninge bistro. Han rökte när förbudet mot rökning på restauranger och krogar infördes för 20 år sedan, och han röker än i dag. Ändå har han stor förståelse för att förbudet infördes.
– Det var många som mådde dåligt. Så när förbudet kom var det så klart bra. Det var ju inte kul att vara ute på krogen och så kom man hem och luktade rök om kläderna, säger han.
S-argumentet: Lockande att slå barn?
När riksdagen röstade om förslaget den 12 maj 2004 vann ja-sidan med en förkrossande majoritet: 245 röster mot 45.
Det var bara Moderaterna och någon enskild folkpartist som kämpade mot förslaget.
Folkpartisten Gunnar Andrén röstade nej och varnade för att ett förbud i sig skulle innebära en lockelse att överträda det. Socialdemokraten Martin Nilsson avfärdade det argumentet och undrade syrligt om förbudet att slå barn lockar många föräldrar att misshandla sina ungar.
En farhåga var att restaurangerna skulle lida ekonomisk skada av förbudet men enligt branschorganisationen Visita var tappet noll eller högst försumbart.
Men så blev det inte. Det vittnar Isak Can, 53, om som i dag driver Rönninge bistro. Även för 20 år sedan var han krögare.
– När det började pratas om ett rökförbud trodde alla att restaurangerna och krogarna skulle gå i konkurs för ingen skulle besöka dem längre. Vem skulle vilja dricka en öl utan att kunna röka? Men det blev en bättre miljö för alla, framför allt för barnfamiljer och ickerökare, säger han.
Inte ett alkoholförbud
Isak Can tycker att rökförbudet var bland det bästa som hänt restaurangbranschen.
När han minns tillbaka är det till en ofräsch miljö som präglade restauranger och krogar innan den första juni 2005. Det kunde vara pizzabagare som knådade deg intill ett askfat med en tänd cigarett, stanken av rök på ens kläder som gjorde att man blev tvungen att spola av sig själv eller bara ett rökmoln på var ställe man gick till.
Rökförbudet var det bästa som kunde hända branschen, tycker krögaren Isak Can på Rönninge bistro. Men han vill inte se ett förbud mot alkohol.
Albin Tingstedt
– Så i dag tackar jag de som gjorde att det blev ett rökförbud, säger han.
Finns det något i dag som du tror man skulle kunna lagstifta om för att ytterligare förbättra miljön på krogar och restauranger?
– Jag tror inte att det hade varit bra med ett alkoholförbud, om det är det du undrar, svarar Isak Can med ett skratt.
Det tror inte heller restaurangbesökarna Ulf och Kicki Lundqvist. De känner igen argumentet att det inte är samma sak att njuta av ett glas en varm försommardag utan att kunna ta ett bloss. Men för det har Ulf Lundqvist ett knep.
– Man får väl gå ut och "ta lite frisk luft". Det är något man har lärt sig med tiden, säger han.
20 år sen krogblossen stoppades
I dag känns det väldigt osvenskt att ta ett bloss inne på krogen – men för 20 år sedan var det helt okej.
Så här gick det till när Stockholm klev ut ur rökdimman – och in i... friheten, eller förmynderiets klor?
Visst kan det kännas kontinentalt lössläppt att blossa på en cigarett på en källarsylta i Köpenhamn? Men i Sverige har vi bestämt att det inte ska vara en del av vardagen – ett beslut som fattades för ganska exakt 20 år sedan.
För gemene ickerökare blev skillnaden som dag och natt. Tidigare var man tvungen att vädra eller tvätta efter varje krogbesök om man inte ville att kläderna skulle lukta askkopp. Eller som en kollega uttrycker det:
– Förut följde kroglukten med hem, nu stannar den på krogen.
Här på serveringen i en galleria i Skanstull var det fritt fram att röka fram till 2005.
StenLeijonhufvud/Stadsmuseet (1982-89)
Experten: Rökförbudet viktigt för att ändra normen
Men rökförbudet klubbades förstås främst inte igenom av luktmässiga skäl, utan för en bättre folkhälsa.
Förespråkare av förbudet menade dessutom att det var en frihetsreform; den som inte vill eller bör utsättas för tobaksrök får helt enkelt fler rökfria utrymmen att visas i.
– Rökförbudet på krogen har varit jätteviktigt för att förskjuta normen för vad som är ett vanligt beteende kopplat till rökning. Det är färre som börjar röka när fler miljöer blir rökfria, säger Lisa Lennartsdotter Ermann, sakkunnig på Cancerfonden.
Inte minst bland restaurang- och kafépersonal var lättnaden stor när man inte längre var tvungen att jobba i en ständig rökdimma.
Sedan många år tillbaka är det förbjudet att röka i offentliga inomhusmiljöer. Här tar några herrar ett bloss på Centralstationen år 1955.
Lennart af Petersens/Stadsmuseet.
S-argumentet: Lockande att slå barn?
När riksdagen röstade om förslaget den 12 maj 2004 vann ja-sidan med en förkrossande majoritet: 245 röster mot 45.
Det var bara Moderaterna och någon enskild folkpartist som kämpade mot förslaget.
Folkpartisten Gunnar Andrén röstade nej och varnade för att ett förbud i sig skulle innebära en lockelse att överträda det. Socialdemokraten Martin Nilsson avfärdade det argumentet och undrade syrligt om förbudet att slå barn lockar många föräldrar att misshandla sina ungar.
Men samtidigt röstade riksdagen för att tillåta rökrum där all förtäring är förbjuden. Dessa rum finns än i dag kvar på bland annat biljardhallar och klubbar i Stockholm.
En farhåga var att restaurangerna skulle lida ekonomisk skada av förbudet men enligt branschorganisationen Visita var tappet noll eller högst försumbart.
Lisa Lennartsdotter Ermann är sakkunning i frågor som rör tobak och miljö på Cancerfonden.
Sanna Percivall/Cancerfonden
Så många röker i Stockholm i dag
Sedan rökförbudet på krogen infördes har Stockholmarnas rökvanor minskat kraftigt. 2007 var det 14,5 procent av länsinvånarna som rökte. I dag röker drygt var tjugonde stockholmare dagligen: 5,8 procent av kvinnorna och 5,2 procent av männen, enligt FHM:s Folkhälsoenkät från 2024.
För 20 år sedan vardagsblossade var fjärde Botkyrkabo och kommunen var därmed den rökartätaste i länet. I dag röker mindre än var tionde Botkyrkabo och kommunen har blivit omsprungna av Nynäshamn som rökarkommunen nummer ett.
För 20 år sedan var Botkyrka rökartätast – men i dag har kommunen blivit omsprungen av Nynäshamn.
Veronica Johansson
”Funkar att höja tobaksskatten”
Folkhälsomyndigheten har satt upp ett generellt mål om att minska andelen rökande i Sverige till mindre än 5 procent i år. Det målet är vi nära att nå, men rökningen drabbar befolkningen ojämnt.
16 procent av alla arbetslösa, både män och kvinnor, röker varje dag och det är fler som endast gått klart grundskolan som röker än personer med eftergymnasial utbildning, enligt Cancerfonden.
– Vi är inte i mål. Rökningen behöver fortsätta minska, säger Lisa Lennartsdotter Ermann.
Åtgärder som minskat tobaksrökningen i Sverige
1993: Sverige får sin första tobakslag.
1994: Rökförbud införs på skolgårdar, förskolor och fritidshem.
1995: Tobaksskatt införs.
1997: 18-årsgräns införs på köp av tobak.
2002: Rökning på serveringar måste ske på särskilda rökområden.
2005: Förbud mot rökning på alla inomhusserveringar, förbud mot sponsring och utomhusreklam för tobaksprodukter och Sverige ratificerar WHO:s ramkonvention om tobakskontroll.
2008: Folkhälsomyndigheten (tidigare Folkhälsoinstitutet) får i uppdrag att minska svenskarnas tobaksbruk.
2010: Krav på tillstånd för att sälja tobak i Sverige.
2016: EU:s tobaksdirektiv införlivas och målet om ett rökfritt Sverige 2025 antas av regeringen.
2017: Ny lag om e-cigaretter.
2019: Det blir förbjudet att röka på uteservering.
2022: Nya regler för nikotinprodukter.
Källa: Cancerfonden
Här på serveringen i en galleria i Skanstull var det fritt fram att röka fram till 2005.
StenLeijonhufvud/Stadsmuseet (1982-89)