Visst kan det kännas kontinentalt lössläppt att blossa på en cigarett på en källarsylta i Köpenhamn? Men i Sverige har vi bestämt att det inte ska vara en del av vardagen – ett beslut som fattades för ganska exakt 20 år sedan.

För gemene ickerökare blev skillnaden som dag och natt. Tidigare var man tvungen att vädra eller tvätta efter varje krogbesök om man inte ville att kläderna skulle lukta askkopp. Eller som en kollega uttrycker det:

– Förut följde kroglukten med hem, nu stannar den på krogen.

Här på serveringen i en galleria i Skanstull var det fritt fram att röka fram till 2005.

StenLeijonhufvud/Stadsmuseet (1982-89)

Experten: Rökförbudet viktigt för att ändra normen

Men rökförbudet klubbades förstås främst inte igenom av luktmässiga skäl, utan för en bättre folkhälsa.

Förespråkare av förbudet menade dessutom att det var en frihetsreform; den som inte vill eller bör utsättas för tobaksrök får helt enkelt fler rökfria utrymmen att visas i.

– Rökförbudet på krogen har varit jätteviktigt för att förskjuta normen för vad som är ett vanligt beteende kopplat till rökning. Det är färre som börjar röka när fler miljöer blir rökfria, säger Lisa Lennartsdotter Ermann, sakkunnig på Cancerfonden.

Inte minst bland restaurang- och kafépersonal var lättnaden stor när man inte längre var tvungen att jobba i en ständig rökdimma.

Sedan många år tillbaka är det förbjudet att röka i offentliga inomhusmiljöer. Här tar några herrar ett bloss på Centralstationen år 1955.

Lennart af Petersens/Stadsmuseet.

S-argumentet: Lockande att slå barn?

När riksdagen röstade om förslaget den 12 maj 2004 vann ja-sidan med en förkrossande majoritet: 245 röster mot 45.

Det var bara Moderaterna och någon enskild folkpartist som kämpade mot förslaget.

Folkpartisten Gunnar Andrén röstade nej och varnade för att ett förbud i sig skulle innebära en lockelse att överträda det. Socialdemokraten Martin Nilsson avfärdade det argumentet och undrade syrligt om förbudet att slå barn lockar många föräldrar att misshandla sina ungar.

Men samtidigt röstade riksdagen för att tillåta rökrum där all förtäring är förbjuden. Dessa rum finns än i dag kvar på bland annat biljardhallar och klubbar i Stockholm.

En farhåga var att restaurangerna skulle lida ekonomisk skada av förbudet men enligt branschorganisationen Visita var tappet noll eller högst försumbart.

Lisa Lennartsdotter Ermann är sakkunning i frågor som rör tobak och miljö på Cancerfonden.

Sanna Percivall/Cancerfonden

Så många röker i Stockholm i dag

Sedan rökförbudet på krogen infördes har Stockholmarnas rökvanor minskat kraftigt. 2007 var det 14,5 procent av länsinvånarna som rökte. I dag röker drygt var tjugonde stockholmare dagligen: 5,8 procent av kvinnorna och 5,2 procent av männen, enligt FHM:s Folkhälsoenkät från 2024.

För 20 år sedan vardagsblossade var fjärde Botkyrkabo och kommunen var därmed den rökartätaste i länet. I dag röker mindre än var tionde Botkyrkabo och kommunen har blivit omsprungna av Nynäshamn som rökarkommunen nummer ett.

För 20 år sedan var Botkyrka rökartätast – men i dag har kommunen blivit omsprungen av Nynäshamn.

Veronica Johansson

”Funkar att höja tobaksskatten”

Folkhälsomyndigheten har satt upp ett generellt mål om att minska andelen rökande i Sverige till mindre än 5 procent i år. Det målet är vi nära att nå, men rökningen drabbar befolkningen ojämnt.

16 procent av alla arbetslösa, både män och kvinnor, röker varje dag och det är fler som endast gått klart grundskolan som röker än personer med eftergymnasial utbildning, enligt Cancerfonden.

– Vi är inte i mål. Rökningen behöver fortsätta minska, säger Lisa Lennartsdotter Ermann.