Länet
Region Stockholm har minskat sina direkta klimatutsläpp med 35 procent – eller 73 000 ton koldioxidekvivalenter – sedan 2019, vilket överträffar delmålet att utsläppen skulle sjunka med 29 procent till 2025.
– Ett fantastiskt kvitto på att vi är på rätt väg, kommenterar Märta Martin-Granlund (C), klimat- och infrastrukturregionråd.
De störst bidragande orsakerna är ökad andel elbussar i kollektivtrafiken, ökad användning av biodrivmedel i sjötrafiken, prioritering av biodrivmedel med lägst klimatpåverkan inom busstrafiken och minskad energianvändning i egenägda fastigheter, skriver regionen i sitt hållbarhetsbokslut.
Vi är inte i mål.
Siffrorna hade sett ännu bättre ut om inte leveransen av elbussar hade blivit försenad på flera håll, bland annat Handen, Nynäshamn och Tyresö.
Totalt finns det nu 369 elbussar i SL-trafiken, vilket är 18 procent av hela bussflottan. Målet är att samtliga bussar ska vara eldrivna 2035.
Utsläpp från byggprojekt
Samtidigt går det sämre med den så kallade konsumtionsbaserade klimatpåverkan, som väger in utsläppen för alla varor och tjänster man köper in, inklusive stora bygg- och anläggningsprojekt.
Stora byggprojekt, som nya tunnelbanan, har ökat de konsumtionsbaserade utsläppen rejält.
Region Stockholm
Målet var att denna påverkan skulle minska med 19 procent från 2019 fram till 2025. I stället stannade siffran på minus 3,2 procent.
Den klimatpåverkan som orsakas av tunnelbanebyggen och andra stora SL-projekt har ökat med 22 procent sedan 2019 vilket väger upp de utsläppsminskningar som görs inom exempelvis sjukvården.
"Alldeles för långsam takt"
– Genom att ställa om fler och fler delar av våra verksamheter tar vi stora kliv mot ett klimatneutralt Stockholm. Men vi är inte i mål. Nu måste vi använda samma kraft för att även minska utsläppen från produktionen av de inköp vi gör, säger Märta Martin-Granlund (C).
Ett annat område där regionen missar sina hållbarhetsmål gäller ambitionen att få fler att välja kollektivtrafik framför bilen. "Utsläppen i länet har minskat på längre sikt men i alldeles för långsam takt", sammanfattar rapporten.
Mål som inte uppnås
Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna ska vara minst 50 procent. Där låg man förra året på 46 procent.
Andel länsinvånare som upplever att de kan använda kollektivtrafiken för de flesta resor de gör ska vara minst 70 procent. Förra året var det 65 procent.
Andel nöjda resenärer i SL-trafiken ska vara över 80 procent. Här nådde men 79 procent under förra året.
Andele trygga resenärer i kollektivtrafik på land och med pendelbåtar ska vara minst 78 procent. Förra året uppnåddes 74 procent.
Källa: Region Stockholm, Hållbarhetsbokslut 2025
Slut på slit och släng i vården
Förr kasserades personalbyxor med fläckar som inte går bort i tvätten. Nu får de en laglapp – och kan fortsätta användas.
17 000 par byxor. Så många brukar slängas i sjukvården i regionen varje år. Men inte längre.
Ett projekt där tvätteriet i stället sätter lappar på fläckarna startade hos Folktandvården vid Eastmaninstitutet och rullas nu ut i regionen.
De är miljöhjältar, menar klimatregionrådet Gustav Hemming (C), som besöker institutet för att lyfta fram projektet.
– Dessutom sparar vi pengar. Om 3 500 byxor kan återanvändas sparas 1,3 miljoner kronor i inköp, säger han.
Men syftet är inte ekonomin, utan att minska utsläppen av växthusgaser så att regionens verksamheter är klimatneutrala till 2035.
Redan nu har man kommit långt när det gäller kollektivtrafiken och att spara energi. Nu satsas även på cirkulär ekonomi och återvinning.
Förkläden smälts ner
Som användningen av plastförkläden. Det går åt 1,5 miljoner förkläden bara inom Folktandvården varje år, berättar Madeleine Örnehed, arbetsledare. Tidigare slängdes de bara.
– Använda förkläden går numera i en särskild påse och skickas iväg för att pressas till balar, som smälts ner och blir till nya förkläden, säger hon.
Den hanteringen infördes först vid Danderyds sjukhus under pandemin, när det inte gick att få fram nya plastförkläden, och gäller nu i hela regionen.
Det är inte bara byxor och förkläden som tas omhand. På Eastmaninstitutets tak finns en destruktionsanläggning för lustgas, som förvandlar utsläppen till vätgas och syre.
Och tvätteriföretaget gör torklappar av uttjänta t-tröjor som personalen använder istället för papper när de tvättat händerna. Och möbler renoveras och kläs om istället för att kasseras.
Bomull klimatbov
De blå bussarongerna som personalen använder är gjorda av cellulosafiber och återvunna pet-flaskor.
För bomull är en miljöbov. Varje byxa som tillverkas drar 12 000 liter vatten, 1,5 kilo kemikalier och släpper ut 10 kilo växthusgaser, enligt regionens beräkningar.
– Det ni gör här kommer att bli den nya normen, säger Gustav Hemming.
Är det slut på slit och släng nu?
– Vi behöver återgå till gammaldags hushållning och lappa och laga. Men inom vården måste vi vara extremt noga med hygienen, så vi kan aldrig komma ifrån att det behövs engångsmaterial, säger han.
Vi behöver återgå till gammaldags hushållning och att lappa och laga
Utsläppen måste ner
Sveriges utsläpp av växthusgaser var 44,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2023.
Sjukvårdens utsläpp av växthusgaser står för drygt 20 procent av den offentliga sektorns utsläpp.
Genomsnittssvensken har ett klimatavtryck på 8 ton koldioxidekvivalenter per år. För att avvärja klimathotet måste snittet ner till 2 ton.
Källa: Naturvårdsverket
Numera återvinns alla plastförkläden, berättar Madeleine Örnehed, arbetsledare vid Eastmaninstitutet.
Ingrid Johansson