Länet
Ombyggnaden av Tomteboda bangård – en jättesatsning på över två miljarder kronor – har pekats ut av Trafikverket som en av de viktigaste åtgärderna för att kunna avlasta och modernisera Stockholms centralstation.
Sätter krokben för tågtrafiken till och från Stockholm.
Men i regeringens beslut om ny nationell plan för transportinfrastruktur som presenterats i dagarna har hela Tomtebodaprojektet strukits, utan annan förklaring än att man "beslutat att omprioritera".
Skulle frigöra spårutrymme
I Region Stockholm har beskedet mottagits med stor bestörtning.
– Regeringen sätter krokben för tågtrafiken till och från Stockholm. Det är ett fullständigt ansvarslöst beslut som visar på en total brist på förståelse för tågsystemets utmaningar, säger Michaela Haga (C), ordförande i regionens infrastruktur- och regionplaneringsutskott.
Michaela Haga (C) är mycket kritisk.
Pressbild
Projektet i Tomteboda skulle innebära att service, städning och uppställning av tåg flyttas från plattformarna på Stockholm C till en särskild anläggning.
Det skulle frigöra spårutrymme, möjliggöra tätare trafik, hantera längre tåg och minska risken för de störningar och förseningar som blivit vardag för resenärerna, enligt Trafikverket.
"Drar undan mattan"
Michaela Haga menar att regeringen nu "drar undan mattan för hela lösningen på kapacitetsbristen och i praktiken ger upp om en fungerande tågtrafik genom huvudstaden under på överskådlig framtid".
Därmed urholkas också värdet på andra stora infrastruktursatsningar som Ostlänken, Mälarbanan och utbyggnaden av fyrspår till Uppsala, framhåller hon.
– Tomteboda är inte ett isolerat projekt; det är den absolut nödvändiga förutsättningen för att kunna avlasta och modernisera en överbelastad Stockholms Central, säger Michaela Haga (C).
"Tar helhetsgrepp"
Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) ger följande förklaring i ett skriftligt uttalande till Mitt i:
"Skattebetalarnas pengar ska användas så effektivt som möjligt. När det gäller ombyggnaden av Tomteboda är det osäkert om den står på egna ben, utan en större omdaning av Stockholm C med överdäckning av spår med mera."
Regeringen vill inte föregripa de kommande beslut som ska fattas om centralstationens ombyggnad, menar han.
"Att objektet utgår möjliggör att ett helhetsgrepp tas. Det är viktigt att göra prioriteringar när behoven är så stora i hela landet. Det är inte statens ansvar att finansiera överdäckning av bangården, som snarare ska ses som stadsutvecklingsprojekt", skriver han.
Därför vill Trafikverket bygga om bangården
Trafikverket vill ändra spår- och plattformslayouten på Centralstationen, vilket innebär längre, rakare och bredare plattformar vid stationen och högre kapacitet på bangården norr om plattformarna
En viktig del är att Tomteboda bangård byggs om för vändning och service av persontåg.
Åtgärderna innebär att 40 procent fler tåg kan trafikera stationen.
Källa: Trafikverket
Här är utmaningarna som Centralstationen står inför
Trångt, svårt att hitta och lång bytestid. Nästan alla delar av centralstationsområdet dras med utmaningar.
Längre plattformar, en ny ”Gula gången”, SL-bussar på Cityterminalen och skydd mellan tåg och perrong är några av förslagen för att klara av fler resenärer.
City
Den i särklass största bytespunkten för kollektivtrafik i Stockholm är ”Bytespunkt City”. Den inkluderar Centralstationen, Cityterminalen, båtplatsen vid Klara Mälarstrand, T-Centralen, pendeltågsstationen Stockholm City och stationen där Spårväg City och de lokala bussarna stannar.
Med andra ord, en väldig massa kollektivtrafik.
Bytespunkten står inför stora förändringar de kommande åren. Flera nya tunnelbanesträckor med koppling till T-Centralen byggs just nu, dit Roslagsbanan dessutom ska förlängas. Det finns även planer på fler expressbussar, samt en förlängning av Spårväg City till Ropsten.
”Stockholm Central kommer att vara otillräcklig på flera sätt om tio år”, skriver Trafikverket i en utredning.
Trafikförvaltningen räknar med att blåa linjens utbyggnad ska leda till en viss avlastning av gröna linjen, men att det å andra sidan kan öka trängseln i ytorna mellan plattformarna.
Maja Johansson
Utöver det förväntas resandet att öka. Enligt Trafikverkets prognos kan tågresandet till Centralstationen öka med 50 procent de närmaste 20 åren.
Ny gång till spåren
På grund av detta har trafikförvaltningen i regionen gjort en behovsanalys tillsammans med andra inblandade parter, för att undersöka och beskriva bytespunktens behov framöver. I den står det klart att alla delarna tampas med utmaningar.
Först ut är SL:s bussar, vars hållplatser är utspridda över ett stort område. Till exempel avgår bussar mot Haninge och Tyresö från Vattugatan. Det här leder till längre bytestid, svårigheter att hitta och otrygghet på natten. En utredning av möjligheterna för SL-bussarna att trafikera Cityterminalen föreslås.
Trafikverket spår en ökning av tågåkande med 50 procent de kommande 20 åren, vilket ställer krav på Centralstationen.
Mostphotos
Cityterminalen dras dock med sina egna problem. Enligt analysen är det drygt 500 avgångar och ankomster dit per dag, och i rusningstrafik är platsbristen påtaglig. Många bussar tvingas vänta i närheten på nästa avgång, och för gående kan det vara svårt och otillgängligt.
Centralstationen står inför de största förändringarna. Trafikverket utreder just nu en ombyggnad av bland annat spåren, bredare och längre plattformar föreslås, och en ny gång för passagerare under Klarabergsviadukten. Detta för att göra det mindre trångt, och för att fler tåg ska kunna trafikera stationen.
Bättre skyltning
Även TC anses ha stora brister. Trängsel på plattformarna och i bytespunkterna kan bland annat leda till förseningar och ökad otrygghet. Stationen kan även upplevas som svår att hitta på för turister och resenärer som åker sällan.
Just nu utreds möjligheten att bygga plattformsbarriärer – skyddsväggar på perrongkanten, som på Stockholm citys pendeltågsstation – på fler stationer i stan. Där kan TC vara en aktuell station. Trafikförvaltningen föreslår även att det görs en utredning för hur trängseln kan minska
Vägen mellan pendeltåg eller röd/grön linje och blå linje på T-Centralen är en av de platserna där trängsel kan uppstå.
Maja Johansson
Båtplatsen vid Klara Mälarstrand har inga större brister, men här anser trafikförvaltningen att tydlig skyltning från Centralen och T-Centralen behövs.
Utöver utredningar av trängseln på T-Centralen och SL-bussar på Cityterminalen föreslås inga vidare steg, då trafikförvaltningen anser att inga nya investeringar behövs utöver redan pågående eller planerade projekt.
Vägen mellan pendeltåg eller röd/grön linje och blå linje på T-Centralen är en av de platserna där trängsel kan uppstå.
Maja Johansson
Planen: Så ska Centralstationen klara jätteökning av resenärer
10 000 arbetsplatser – men inga bostäder i Centralstaden
Det gigantiska projektet Centralstaden är ett steg närmare att bli verklighet. Att inte en enda bostad planeras på spåren i city var något många tyckte till om. Det blir dock mer plats för ljus och träd.
City
10 000 nya arbetsplatser, park och större centralstation. Allt ovanpå tågspåren mellan Centralbrons krök och Kungsbron.
Megaprojektet Centralstaden innebär 20 000 kvadratmeter mer stationsutrymme, 5 000 kvadratmeter publika centrumlokaler, som gym och restauranger, och 150 000 kvadratmeter för kontor, hotell och kulturverksamheter. Förra våren var förslaget ute på samråd, och nu har resultatet kommit.
Totalt kom 67 yttranden in, varav 31 var från remissinstanser som länsstyrelsen, och 25 från privatpersoner. En hel del ska utredas vidare innan förslaget kan gå ut på granskning.
Bland annat ska husen som byggs längs Västra Järnvägsgatan mellan Klara sjö och spåren få mindre, indragna takvåningar. Kvartersgränderna, som planeras byggas rakt ovanpå de i dag öppna spåren, ska bli bredare. Detta för att släppa in mer solljus och skapa en ljusare och luftigare känsla.
Översiktsbild över hur det kan se ut när spåren däckas över. Visionsbild.
Jernhusen
Inga bostäder
Det nya torget i korsningen Blekholmsgränden/Västra Järnvägsgatan, där det ska finnas plats för uteserveringar och träd, föreslås bli större för att ge mer plats åt grönska.
En stor del av privatpersonerna tyckte att bostäder ska byggas i området, och tidigare har hundra bostäder funnits med som en ambition. Stadsbyggnadskontoret skriver dock nu att det anses vara olämpligt. Dels på grund av risknivån kopplat till det farliga godset som ibland transporteras förbi Centralstationen, men även på grund av ljudet från tågtrafiken.
Två privatpersoner tycker inte att spåren ska överdäckas alls. Flera privatpersoner och Norrmalms hembygdsförening anser att utformningen på de nya byggnaderna är ”för rätvinklig, trist eller klumpig”, och vill se mer klassisk arkitektur. Stadsbyggnadskontoret håller inte med.
Det här är Centralstaden
Bangården däckas över för att kunna bygga nya stråk, kopplingar och hus.
Centralstationen byggs ut för att kunna hantera fler resenärer.
Söder om Klarabergsviadukten byggs Stationskvarteret, som ska bidra till att stärka stationens närvaro och roll i området.
Norr om Klarabergsviadukten föreslås fyra nya stadskvarter, med lokaler för kontor och centrumändamål.
Hela förslaget och fler visionsbilder finns på centralstadenstockholm.se.
Källa: Jernhusen
Allt från Centralstationens roll i totalförsvaret och hur ett 500-årsregn påverkar området till trafik och luftkvalitet ska utredas vidare.
Klart om 19 år
Det dröjer dock länge tills spaden kan sättas i marken. Om stadsbyggnadskontoret klubbar igenom redovisningen av samrådet ska detaljplanen ut på granskning i augusti 2027, och ett slutligt antagande kan tas först i augusti 2028.
Visionsbild över Klarabergsplan, med entré till Centralstationen.
Tmrw
Dessutom måste Trafikverkets planerade utbyggnad av spårområdet, med bland annat längre och bredare plattformar samt högre kapacitet på bangården, få grönt ljus av regeringen för att Centralstaden ska kunna byggas. Beslutet väntas tas av regeringen i vår.
Planen är att hela området ska vara klart 2045.
Visionsbild över den nya Järnvägsträdgården, med utsikt över Riddarfjärden.
Tmrw