Kolarängen

Johanna Rylin, 47, i Kolarängen är positiv till förändringen. Att hushålls- och matsopor ska tömmas varannan vecka i stället för varje ser hon inte som något problem.

– Vi ställer ut vår tunna varannan månad eftersom vi sorterar så mycket.

Men att kärlen med plast- och pappersförpackningar ska tömmas varannan vecka kommer inte att fungera för henne.

– Det är för sällan. Vi skulle fylla ett sådant kärl direkt.

Hon hoppas därför att återvinningsstationen på andra sidan Ältavägen får vara kvar.

– Vi springer över med fulla kassar var och varannan dag.

Nacka byter två soptunnor för restavfall respektive matavfall mot tre med dubbla fack för att få plats för närsortering av sopor.

Johan Kristensen

Färre återvinningsstationer

Flera återvinningsstationer försvinner när de nya sopkärlen börjar användas. Om den i Kolarängen får vara kvar är inte bestämt.

– Några kommer att finnas kvar och fylla en viktig funktion. Skrymmande förpackningar som när du har varit på Ikea och handlat skulle fylla kärlen direkt. De kommer du att kunna lämna på återvinningsstationerna eller kretsloppscentralerna, säger Nacka vatten och avfalls avfallschef Jan Setréus.

Vi skulle fylla ett sådant kärl direkt.

Från den 1 oktober börjar Nacka vatten och avfall byta ut kärlen för hushållssopor och matavfall mot tre kärl med två fack hos enbostadshus.

I dag slänger Nackaborna över 50 procent av förpackningarna med hushållssoporna.

– Otroligt mycket plastförpackningar som vi hade kunnat återvinna läggs i restavfallet, säger Jan Setréas.

Förhoppningen är att närsorteringen inte ska bli dyrare än dagens system.

– När vi sorterar plast får vi en intäkt på 1 700 kronor per ton. För restavfallet betalar vi 1 000 kronor per ton. Ju bättre Nackaborna sorterar desto lägre kan vi hålla avfallstaxan, säger Jan Setréus.

Tunnan med mat- och restavfall samt den med papper och plast kommer att tömmas varannan vecka. Kärlet med färgat och ofärgat glas töms var tredje månad.

Flera Nackabor är kritiska till att hämtningarna blir glesare.

– Vi har vägt kostnader mot nytta. Vi ser att matavfallskärlet ställs ut i snitt 13 gånger per år och många andra kommuner har redan varannanveckastömning, säger Jan Setréus.

Låda i köket

Även flerfamiljshus måste erbjuda närsortering från nyår, vilket över 75 procent av dem redan gör, enligt Jan Setréus.

– Fastigheter som saknar förpackningsinsamling behöver avsätta ytor för det. Jag tror att många kommer att se nyttan med det här systemet och att man slipper gå till återvinningsstationen hela tiden.

Johanna Rylin tänker behålla den hemsnickrade lådan med sorteringsfack i köket.

– Vi forsätter med den eftersom vi tänker gå till stationen och slänga.