Julafton. Klockan har slagit 15.05, Kalle Anka börjar på tv. Kanske knäcker du en nöt, kanske i samvaro med familj och vänner, kanske efter att ha ätit skinka, lutfisk och annan mat ett julbord väntas ha.
Kanske sitter du med där framför teven men med en känsla av utanförskap. Kanske firar du julen i ensamhet. Oavsett, högtiden vi kallar julafton kan spä på en redan befintlig ensamhetskänsla.
– Om det är en högtid som betyder mycket för en och man har bilden av att alla andra firar den ihop med någon medan man sitter själv, då är det sannolikt att man upplever ensamhet, säger Lena Dahlberg, professor i socialt arbete på Högskolan Dalarna.
Lena Dahlberg.
Helmer McKee
Hon har bland annat studerat hälsoeffekter ensamhet kan ha på personer 75 år och äldre.
– Dels påverkar ensamhet den psykiska hälsan, dels ökar ensamheten risken för till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, och det finns en ökad risk för dödlighet.
Bland övriga åldersgrupper ser det olika ut.
– Ensamhet brukar vara ganska vanligt bland ungdomar och unga vuxna, sedan är förekomsten låg ganska långt upp i hög ålder.
Hur ungdomar och vuxna påverkas av ensamhet har Lena Dahlberg inte undersökt.
– Flera av de större forskningsöversikter som gjorts gäller befolkningen generellt, vilket dock inte betyder att sambanden finns i samtliga åldersgrupper.
"Finns en förväntan"
Julen är en tid på året som kan öka känslan av ensamhet, säger Lena Dahlberg.
– Under julen vill de flesta inte sitta ensamma, det finns en förväntan om att julen ska handla om samvaro.
Har du några råd?
– Man får försöka ta kontakt med någon man känner eller söka sig till grupper som finns, om det är det man vill ha. Jag tror inte man ska lägga hela ansvaret på den enskilda individen, vi runt omkring har ett ansvar, samhället har ett ansvar att vara tillgängligt, att det går att ta sig till den där aktiviteten och att det går en buss när jag ska tillbaka. Så det är många pusselbitar.
Alkohol påverkar
Antalet självmord brukar öka under den här tiden på året, enligt Margda Waern, professor och överläkare i psykiatri på Göteborgs universitet, men inte under julen.
"Sett till specifika dagar sker flest suicid (självmord) på nyårsdagen, men även 1 mars", skriver Margda Waern i ett mejl.
Sannolikt spelar hög alkoholkonsumtion under nyårsafton in som en viktig delförklaring.
"Det är hos män man ser den ökade risken på nyårsdagen. Har man det jobbigt med sin psykiska hälsa och vaknar på nyårsdagen efter en natt med mycket alkoholförtäring kan man ha det riktigt risigt och man tappar framtidshopp. Det kan gå fort från tanke till handling. Män har svårare att söka vård i sådana situationer, och då riskerar man att ta sitt liv som en lösning på sina livsproblem".