Järfälla

Längst ner på Lagfartsvägen i Barkarby, ett rejält stenkast från de pampiga villorna i Tingsbyn, står ett rött hus med spröjsade fönster.

– Det är många som promenerat förbi och frågat om det går att hyra huset, säger Jan Thelenius, fastighetsförvaltare.

Det saknas avlopp, isolering och tidens tand har gnagt både här och där, men en luftvärmepump surrar tyst.

– Det måste hållas varmt, annars går förfallet fort.

Den Arneska villan på Lagfartsvägen i Barkarby i Järfälla kan komma att rivas i framtiden.

Erik Lejdein

Högt värde

Villan var en del av det framväxande villaområdet kring Barkarby gård i början på 1900-talet.

– Satsningen på Barkarby villastad kom av sig när Kronan köpte upp Järvafältet för militär räkning och inte ville ha bofasta grannar som kunde klaga över störningar, säger kommunantikvarien Ingrid Kennerstedt Bornhall.

Husets nationalromantiska stil är fortsatt helt intakt och under det vildvuxna gräset kan man skönja dragen i den gamla trädgården.

Kommunen hyr inte ut hus till privatpersoner längre och trots att huset har ett högt kulturhistoriskt värde kan det kan ligga pyrt till.

Den står nämligen i vägen för kommunens planer på ett idrottsområde. Huset kostar också kommunen 120 000 kronor om året.

Ett alternativ som diskuterats är att riva det.

Hus med oklar framtid

Villan i Barkarby är långt ifrån det enda hus som kommunen inte vet vad de ska göra med.

Totalt finns det 16 vakanta fastigheter i Järfälla som kostar 1,4 miljoner kronor årligen att hålla vid liv. Att rusta upp husen så att de går att använda tros kosta omkring 10 miljoner kronor.

En ny utredning har skissat upp olika alternativ. Sju av de mindre torpen och husen, bland annat Knäpps jordkällare och flera byggnader vid Sandviks gård, skulle kunna säljas på "ofri grund", där kommunen behåller marken men hyr ut via arrende.

Ängsjö gård byggdes i början på 1900-talet. Var ett kafé i många år men har sedan stått tomt. Huset har enorma underhållsbehov på ungefär 5,5 miljoner kronor.

Erik Lejdelin

Andra byggnader, som det gamla caféet vid Ängsjö Gård, kan komma att rustas upp för mångmiljonbelopp för att åter göras tillgänglig.

För en tredje grupp är förhoppningen att hitta hyresgäster. Det skulle kunna ge en intäkt, men husen behöver oftast omfattande renoveringar. Pengar som kan vara svåra att få tillbaka.

En avvägning som måste göras från fall till fall

Gula villan i Lugnhamn uppfördes i slutet på 1700-talet. Tidigare ett linneblekeri och en spinnskola – en inrättning där ofta prostituerade kvinnor arbetade.

Erik Lejdelin

123 miljoner kronor

Gula villan i Ängsjö har stått på samma plats sedan slutet av 1700-talet.

Villan har tidigare använts för bland annat kolloverksamhet, men uppfyller idag inte brandskyddskraven.

I dag är det ett förråd åt fritidsförvaltningen.

– Järfälla har inte så många byggnader från 1700-talet, vilket tillsammans med historien och det välbevarade skicket gör att det kulturhistoriska värdet är mycket högt, säger Ingrid Kennerstedt Bornhall.

Rivning aktuellt

Husens öde ligger till sist i politikernas händer, men än så länge har det inte fattats några konkreta beslut.

– Det är inte självklart att kommunen ska stå för ägandet. Det kan finnas föreningar, företag eller privatpersoner som har både större intresse och bättre förutsättningar att ta hand om byggnaderna, säger Marcus Gry (M), ordförande i tekniska nämnden.

Han tycker att det är hög tid att komma till skott. De hus som kommunen inte har ett tydligt behov av ska man överväga att hyra ut eller sälja.

För fastigheter som ligger inom exploateringsområden, som villan i Barkarby, kan rivning bli det enda alternativet.

– I vissa fall kan det vara motiverat att bevara och integrera byggnaderna i den nya miljön, medan rivning i andra fall kan vara det mest rimliga alternativet.