Masmo

Tänk dig en vacker havsvik. Strandlinjen ligger vid Masmovägen. Några kanoter ligger uppdragna vid strandkanten, de är byggda som träramar med uppspända sälskinn eller urholkade stockar.

I ena hörnet av boplatsen finns ett gäng hyddor. Utanför hyddorna en samling eldhärdar.

– Några människor sitter vid kokgroparna och lagar mat, kanske kronhjort eller säl. En bit bort sitter någon och tillverkar yxor och mejslar i grönsten. Några kommer paddlande in med sälfångsten, säger arkeologen Andreas Forsgren och sveper med handen över den uppgrävda marken.

Vi går omkring i den leriga jorden på utgrävningsplatsen intill Masmovägen. Det är hisnande att tänka att människor levde här för 6 500 år sedan.

Aktiviteten som pågår i dag består av grävmaskiner, blå byggbodar och människor från Stiftelsen Kulturmiljövård i gula reflexkläder. Inför bygget av Tvärförbindelse Södertörn görs en utgrävning på boplatsen och alla fynd dokumenteras och sparas.

– Vi skalar av ytskiktet, när vi fått bort det kommer vi till stenålderns marknivå. Vi behöver inte gräva djupt. Det här är beach 4 500 före Kristus, säger Andreas Forsgren.

Andreas Forsgren beskriver målande hur människor levde här för 6 500 år sedan.

Mikael Andersson

Kan ha varit en festplats i Masmo

Vi vandrar vidare på utgrävningsplatsen när han stannar intill en svart cirkelformad yta på marken.

– Här har vi sot och kol från en eldhärd. Det är mer urlakat än en yngre härd från exempelvis vikingatiden, men det är fortfarande kvar, säger Andreas Forsgren.

Han uppskattar att en grupp på omkring 10 till 30 personer bodde här. Människorna levde kringströvande under jägarstenåldern och flyttade efter årstiderna.

– De följde jaktbytets förflyttningar i landskapet. Man jagade kronhjort, käkade hasselnötter och levde kustnära av fisk och säl.

De träffades och utbytte erfarenheter och träffade en partner.

Då och då vandrade de till större mötesplatser – eller festplatser – där olika grupper träffades.

– De träffades och utbytte erfarenheter och träffade en partner. De behövde ju träffa andra för att det inte skulle bli inavel, säger Andreas Forsgren.

Boplatsen i Masmo kan ha varit en sådan mötesplats.

– Här skulle det ha kunnat varit en lite större mötesplats. Det är många kokgropar som tyder på att man lagat mat till fler. Det är det vi är ute efter att försöka belägga. Vi ser om vi kan hitta fetter som visar på vad man lagat för mat, säger Henrik Runeson, arkeolog.

En yxa eller mejsel i grönsten. Redskapen var ofta skaftade, så hela yxan finns inte kvar, men stenen är fortfarande slät och eggen vass. Alla föremål dokumenteras och lämnas till Historiska museet.

Mikael Andersson

Yxor bevarade

De breder ut små påsar på marken med olika fynd de gjort hittills under utgrävningen.

– Man har tillverkat mycket redskap i kvarts. Många tänker på flinta när man hör om stenåldern, men det är ett material som inte finns här uppe naturligt, det finns i Skåne och Danmark, säger Andreas Forsgren.

Vi känner på en yxa i grönsten och den välslipade stenen är helt slät i handen. Eggen är fortfarande vass. Hittills har de hittat fem yxor.

– Grönsten är lämplig att slipa och polera och bra för att få fram vassa eggar. Man tog ett stenblock och knackade på det med stenar eller ben tills man fått en råform, sedan slipade man det med sandsten eller sand och lite vatten tills man fått ett redskap. För den som är van tar det ungefär en till två arbetsdagar, säger Andreas Forsgren.

De har också hittat bevis för att det levde människor här längre fram i historien.

– Vi har hittat några krukskärvor i keramik. Det hade man inte på jägarstenåldern, utan det var under bondestenåldern. Så det har funnits människor här senare också, kanske 500 till 1 000 år senare, säger Andreas Forsgren.

Det översta ytlagret grävs bort med grävmaskin, sedan gör arkeologerna rutor på olika ställen där man gräver djupare efter fynd. Man sållar också jorden i jakt på föremål.

Mikael Andersson