Region Stockholm har i flera år larmat om de nya, strängare reglerna för hantering av entreprenadberg som Naturvårdsverket är på väg att ta fram.
Striden handlar om de miljontals ton med krossad sten som bland annat produceras vid stora tunnelbyggen.
Enligt regionen skulle de nya miljöreglerna leda till tiotals miljarder i ökade byggkostnader – och dessutom en mångdubbling av koldioxidutsläppen.
En stor del av bergmassorna kommer, som regionen tolkar det, att klassas som miljöfarligt avfall och få köras i väg i lastbil till deponier långt bort istället för att återanvändas i byggen lokalt.
Detta vore "ett totalt haveri för den cirkulära ekonomin" enligt klimat- och infrastrukturregionrådet Märta Martin-Granlund (C).
"Drar undan mattan"
Nu närmar sig ett beslut och regionstyrelsen vänder sig direkt till regeringen.
– Stockholms tillväxt står på spel och regeringen ser passivt på när deras egen myndighet drar undan mattan för oss. Naturvårdsverkets nya riktlinjer är ett direkt hot mot vår förmåga att bygga bostäder och infrastruktur, säger Märta Martin-Granlund i ett uttalande.
Miljontals ton berg produceras i bygget av den nya tunnelbanan. Striden gäller hur bergmassorna ska hanteras.
Region Stockholm
Naturvårdsverket vill ha bättre kontroll eftersom berget många gånger innehåller svavelföreningar (sulfider) som kan vara skadliga för grundvattnet om de läcker ut.
Helena Lindqvist, ingenjör och hållbarhetsexpert på Naturvårdsverket, håller inte med om att det föreslagna regelverket skulle hindra lokal återanvändning av entrerprenadberget.
Jättebra resurs
– Vi skriver att i princip hundra procent kan användas i närområdet, även om det innehåller sulfider. Det är en jättebra resurs. Ingenting behöver gå till deponi, bara man gör på rätt sätt, säger hon.
Men Region Stockholm – som har stöd av flera andra tunga remissinstanser som Trafikverket och Skanska – menar att marknaden för återanvänt berg kommer att slås sönder av krångliga och otydliga regler.
– Naturvårdsverkets ambition om hundra procent återanvändning är utmärkt. Paradoxen är att deras egna riktlinjer gör den ambitionen omöjlig att uppnå, säger Märta Martin-Granlund (C).
4,6 miljarder mer
Bara för utbyggnaden av tunnelbanan från Frihemsplan till Älvsjö skulle hanteringen fördyras med 4,6 miljarder kronor, enligt regionens beräkningar.
– Det här är inte en enskild synpunkt, det är en samlad varning från en hel bransch. Antingen gör Naturvårdsverket en total omarbetning, eller så måste regeringen gripa in och styra upp processen, säger Märta Martin-Granlund.
Mitt i har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari för en kommentar.
100 000-tals lastbilar kör genom Stockholm i onödan
Byggbolag och kommuner lyckas inte komma överens om hur man ska göra med bergmassorna efter sprängningar. Hundratals miljoner går förlorade.
Miljontals ton berg sprängs varje ut från de nya tunnelbanetunnlar som nu håller på att byggas ut i alla väderstreck. En stor del av detta skulle kunna i stället återanvändas lokalt som utfyllnad i olika byggprojekt, enligt en analys från Länsstyrelsen i Stockholm.
Enbart bygget av tunnelbanelinjen från Kungsträdgården till Nacka och Söderort har hittills producerats två miljoner ton berg. En tiondel av detta har man lyckats skeppa i väg med pråm till olika bostadsprojekt.
Bygget av nya tunnelbanan i Nacka genererar miljontals ton bergmassor som skulle kunna användas till lokala byggen.
Pekka Pääkkö
Men resten har körts på lastbil, till största delen till Upplands Väsby men också till Vallentuna och Södertälje för att krossas där och senare köras tillbaka till Stockholm. Det innebär cirka 60 000 lastbilslass, räknat på ett snitt på 30 ton/bil.
Risk för dyrare byggen
De tunga transporterna ger tiotusentals ton i extra koldioxidutsläpp och kostar skattebetalarna hundratals miljoner.
– Hittills har vi haft ungefär 100 miljoner i extra kostnader för de här transporterna. Vi skulle kunna spara miljardbelopp om vi kunde få till mer av cirkulär och lokal masshantering, säger Niklas Bergman, chef för Förvaltningen för utbyggd tunnelbana.
Det som skulle behövas, menar både han och Länsstyrelsen, är betydligt mer av samarbete mellan byggentreprenörerna och mellan kommunerna i länet: Stora entreprenader skulle kunna byta massor med varandra. Betydligt mer skulle kunna krossas lokalt. Men det sker sällan eftersom sådan samordning saknas idag.
Niklas Bergman, förvaltningschef för Nya tunnelbanan vill få stopp på miljardslöseriet.
Region Stockholm
Stoppass av lokala opinioner
Ett annat problem är att de stenkrossar som skulle behövas ofta stoppas av lokala opinioner. Exempelvis Nacka är en av de kommuner som sagt nej.
– Ingen vill ha dem på sin bakgård. Men det finns också bra exempel på hur man kan krossa berg lokalt utan att det blir särskilt stora störningar. säger Niklas Bergman.
Ytterligare ett hinder är att myndigheterna de senaste åren har börjat klassificera en större del av bergmassorna som avfall, vilket har gjort det ännu svårare att hantera dem lokalt.
Ändå tycker Niklas Bergman att det rör sig framåt. Länsstyrelsen har det senaste året tagit fram en masshanteringsplan för ökad samordning inom länet, som snart ska klubbas.
– Berget behövs. Men det finns en risk för dyrare byggen om man inte löser det här. Det skulle dessutom vara mycket bättre för miljön, säger Niklas Bergman.
20 miljoner ton om året
De närmaste tio åren beräknas det gå åt cirka 20 miljoner ton berg årligen för nya entreprenader i Stockholms län. Det motsvarar 667 000 lastbilslaster per år.
Samtidigt produceras cirka 16 miljoner ton varje år genom tunnelbyggen och schaktningar. Men bara en fjärdedel av detta återanvänds lokalt. Därutöver bryts årligen 9 miljoner nya bergmassor i länet.
Lyckade exempel på lokal massahantering finns i Barkarbystaden, i Norra Djurgårdsstaden och i Nacka centrum.
Källa: Länsstyrelsen
Flera hundratusen lastbilstransporter av det här slaget görs i onödan på grund av den dåliga samordningen, enligt Länsstyrelsen.
Sten-Åke Stenberg/Mostphotos
100 000-tals lastbilar kör genom Stockholm i onödan
Hård kritik: 40 miljarder dyrare att bygga i Stockholm
Naturvårdsverkets nya förslag om hur bergmassor ska hanteras kan ge extrakostnader på 40 miljarder i Stockholms län och en tiodubbling av koldioxidutsläppen. "Det blir svindyrt och uruselt för klimatet", säger Niklas Bergman, chef för tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm.
En strid har blossat upp om hur de miljontals ton krossat berg som varje år produceras i olika byggprojekt i länet ska hanteras. Får berget återanvändas som utfyllnad i andra väg- och husbyggen, som man gjort hittills, eller ska det betraktas som miljöfarligt avfall och köras till tippen?
Naturvårdsverket har tagit fram en så kallad vägledning, som om den blev verklighet skulle sätta stopp för återanvändningen av det mesta av bergmassorna, med enorma samhällsekonomiska och miljömässiga kostnader som följd.
Det menar iallafall Region Stockholm, som tillsammans med flera andra tunga remissinstanser säger blankt nej till det kontroversiella förslaget.
Kostnaden för att bygga nya bostäder, samhällsservice och infrastruktur de kommande tio åren skulle kunna öka med upp till 40 miljarder kronor, enligt en regional arbetsgrupp bestående av bland andra Trafikverket, Stockholms stad och Länsstyrelsen i Stockholm.
"Obegripligt"
Enorma mängder krossat berg skulle behöva köras på lastbil till deponier i Värmland och andra avlägsna platser, vilket tiodubblar utsläppen av koldioxid jämfört med om massorna återanvänds lokalt.
Niklas Bergman, förvaltningschef för tunnelbaneutbyggnaden i Region Stockholm
Region Stockholm
– Det är obegripligt och går i helt fel riktning. Vi hade hoppats få en vägledning som underlättade en cirkulär hantering. Men det här gör att 90 procent av berget måste skickas på deponi. Det blir svindyrt och uruselt för klimatet, säger Niklas Bergman, chef för Förvaltningen för utbyggd tunnelbana (FUT).
Naturvårdsverket förslag är tänkt att stoppa den potentiellt miljöfarliga försurning och urlakning av metaller som under vissa förhållanden kan påverka vattenkvaliteten nedströms från platser där man lagrar berg som innehåller sulfider. Sulfider är en svavelförening som finns i högre eller lägre koncentrationer i det mesta av berget som grävs upp i Stockholmstrakten.
Läckage i Värmdö och Haninge
Flera fall av surt läckage från bergupplag har också uppmärksammats på senare år, framförallt i Farstaviken på Värmdö och Albyberg i Haninge.
Men enligt Niklas Bergman på FUT finns inga vetenskapliga belägg för att det är just sulfider som orsakat det sura läckaget på dessa platser, eller att bergmassor generellt skulle skapa några miljöproblem i Stockholmsområdet.
Redan idag kostar det 600 miljoner extra att köra bergmassor från Stockholms tunnelbanebyggen till deponi i Värmland.
Sten-Åke Stenberg/Mostphotos
I två års tid har FUT genomfört storskaliga tester av berg från tunnelbanebyggena för att se om sulfiderna orsakar några utsläpp.
– Men trots att vi medvetet har försökt orsaka urlakning har det inte blivit någon sådan överhuvudtaget. Resultatet blev noll utsläpp. Hela Stockholm är också byggt på sådant här berg och det har aldrig lett till några problem, säger Niklas Bergman.
Den alltmer restriktiva tillämpning som vuxit fram på senare år har redan orsakat merkostnader för Region Stockholms tunnelbaneutbyggnad på 600 miljoner kronor, berättar han – pengar som inte finns i någon budget.
Två miljarder mer för Gula linjen
– Med Naturvårdsverkets riktlinjer skulle den nya Gula t-banelinjen bli två miljarder dyrare. Till det kommer de kraftigt ökade koldioxidutsläppen från transporterna och att man måste bryta nytt, jungfruligt berg för att fylla byggsektorns behov, säger Niklas Bergman.
Naturvårdsverket håller inte alls med om Region Stockholms och de andra kritiska instansernas tolkning.
– Jag är förbryllad över kritiken. Vi har inte gjort några större förändringar. Man kan mycket väl använda det mesta av bergmassorna, om man bara gör tester och undersökningar. Jag förstår inte varför de skulle behöva köra det till Värmland, säger Mats Fröberg, ansvarig handläggare på Naturvårdsverket.
"Regeringen måste ingripa"
Under hösten ska Naturvårdsverket gå igenom remissynpunkterna.
– Det kan mycket väl bli så att vi gör omarbetningar, säger Mats Fröberg.
Regeringen måste ingripa, menar regionrådet Gustav Hemming (C).
Centerpartiet
Regionrådet Gustav Hemming (C) uppmanar regeringen att stoppa förslaget.
– Det kommer att kosta miljarder för hela samhället och hota bostadsbyggandet, kollektivtrafiken och klimatomställningen i Stockholmsregionen. Vi vill att en ny särskild vägledning för bergsmassor tas fram på vetenskaplig grund, säger han.
90 procent av berget måste skickas på deponi
Två miljarder dyrare blir det kommande tunnelbanebygget med Naturvårdsverket nya riktlinjer, menar förvaltningschefen Niklas Bergman.
Erik Lejdelin/Region Stockholm