Stockholm

Att baka, rita, hålla frågesport och framför allt prata. Det är vad som har fyllt Molly Widbergs och Ninelle Arancivia Djursjös höstlov. Under veckan har de feriejobbat på Tussmötegårdens vård- och omsorgsboende i Svedmyra.

Och de är positivt överraskade.

– Jag visste inte vad jag skulle förvänta mig, men jag tycker att det är jättekul. Man får höra mycket om de äldre och lära sig nya saker, säger Ninelle.

För Molly är det andra gången hon feriejobbar inom äldreomsorgen. Båda kan tänka sig att komma tillbaka nästa sommar.

Men att sommarjobba är en sak. Att välja äldreomsorgen som yrke är en annan.

Skräms av villkoren

När det blir dags att söka ett mer långsiktigt jobb finns äldreomsorgen inte med bland alternativen. Trots att de trivs med arbetsuppgifterna förknippar de branschen med dåligt rykte, låg lön och framför allt hög arbetsbelastning.

Det verkar väldigt stressigt.

– En kort tid skulle jag kunna tänka mig, men inte en längre tid. Det verkar väldigt stressigt. Personalen klagar på att de är underbemannade och man hör det också från boende, säger Molly.

Molly och Ninelle uppskattar mötet med de äldre, men tycker att arbetsvillkoren behöver bli bättre.

Molly och Ninelle uppskattar mötet med de äldre, men tycker att arbetsvillkoren behöver bli bättre.

Angie Gray

Hon trivs med arbetet, men tycker att förutsättningarna måste förändras.

– Om man fixar problemen så att det inte är underbemannat, då skulle jag kunna tänka mig att jobba en längre period. Jag trivs väldigt mycket inom äldreomsorgen.

Uppskattas av äldre

Under veckan har tjejerna också fått en inblick i hur mycket deras närvaro betyder för de boende. En av dem berättade för Molly att ensamheten kan vara stor.

– De uppskattar att vi kommer, eftersom vi har mer tid för dem än vad den ordinarie personalen har, säger hon.

Ninelle tror att fler unga skulle kunna upptäcka glädjen i arbetet om de fick chansen att prova.

– Jag tror att många unga har fördomar som vi skulle behöva få bort.

S: Har flera löften

Behovet av personal inom äldreomsorgen är stort. Att få unga att upptäcka yrket är därför viktigt, menar Alexander Ojanne (S), arbetsmarknadsborgarråd i Stockholms stad.

– Vi står inför ett stort behov av arbetskraft inom äldreomsorgen. Ju fler unga som pratar gott om verksamheten och kanske själva blir sugna på att jobba där, desto större chans har vi att fylla det behovet, säger han.

Men för att unga ska vilja stanna krävs också bättre arbetsvillkor.

– Vi har ett handslag med Kommunal och flera löften om hur vi ska få till fler heltidstjänster. Framför allt handlar det om hållbara scheman. Löner och villkor är också alltid viktiga, men det är en förhandlingsfråga mellan parterna.

 Alexander Ojanne (S) är nytt arbetsmarknadsborgarråd i Stockholms stad.

Alexander Ojanne (S) är nytt arbetsmarknadsborgarråd i Stockholms stad.

Angie Gray

I budgeten för 2026 satsar staden också nästan 26 miljoner kronor extra på att bekämpa ungdomsarbetslösheten. En del ska gå till att höja kvaliteten på feriejobben, bland annat genom bättre handledning.

Under höstlovet har drygt 1 400 ungdomar feriejobbat i Stockholms stad.

26 miljoner extra mot ungdomsarbetslösheten

I budgeten för 2026 satsar Stockholms stad nästan 26 miljoner kronor extra på att få fler unga i arbete eller studier.

14 miljoner kronor till att höja kvaliteten på feriejobben, bland annat genom bättre handledning och jämnare fördelning av jobben mellan stadens verksamheter.

4,5 miljoner kronor till stärkt samarbete med arbetsgivare och civilsamhälle för att fler unga ska komma in på arbetsmarknaden.

3 miljoner kronor till att stärka arbetet med unga som omfattas av kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Genom uppsökande och förebyggande arbete ska staden fånga upp fler unga som varken arbetar eller studerar.

4 miljoner kronor till uppsökande arbete och vägledning för att få fler att börja studera.

Källa: Socialdemokraterna Stockholms stad

Rekryteringsbehov i äldreomsorgen

Totalt behöver äldreomsorgen rekrytera 122 600 personer fram till år 2033 i landet som helhet. Störst brist är det på undersköterskor och vårdbiträden.

Behovet fördelas på:

65 600 personer på grund av den demografiska utvecklingen (fler äldre).

57 000 personer för att ersätta personal som går i pension.

Källa: Rapporten "Välfärdens kompetensförsörjning" från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).