På en matta i en konstnärsstudio i Bagarmossen sitter Aino Ihanainen. Hon stickar på en röd halsduk. Åtta månader gamla dottern Saima ligger strax intill och griper då och då tag i den färgglada stickningen.
Halsduken är varken till henne själv eller dottern. Den är en av tusentals som ska fogas samman till en jättehalsduk, minst en kilometer lång. Den ska sedan lindas runt riksdagshuset eller läggas på dess balustrad.
Syftet: Att uppmärksamma allmänheten och politiker på Earth Overshoot Day, som i år infaller den 21 april i Sverige. Det är den dag då Sverige, enligt beräkningar, förbrukat sin andel av jordens resurser 2024. Ett faktum som oroar Fruängenbon Aino Ihanainen.
– Jag har varit rebellmamma i snart ett år nu. Jag gick med för att jag har en stor oro för den framtid som väntar Saima och hennes storasyster när klimatet förändras, säger hon.
Aino Ihanainens åtta månader gamla dotter Saima vill gärna känna på mammas färgglada och mjuka stickning.
Angie Gray
Stillsamma manifestationer
Runtomkring henne sitter kvinnor från olika håll i söderort, flera av dem stickande. De är alla med
i Rebellmammorna, en organisation som vill påverka politikerna att agera mot klimatförändringarna och öka engagemanget för frågan i samhället. Det gör de genom stillsamma och känslosamma manifestationer, inom lagens ramar.
– Manifestationen vid riksdagshuset blir som en konstinstallation, med halsduken och med sång och tal. Vi har sökt polistillstånd för den och har en dialog med riksdagens gruppchef för säkerhet om hur vi kan genomföra den, säger Älvsjöbon Matilda Bergström.
Mängder av folk har bidragit till den över en kilometer långa röda halsduk som de ska vira runt riksdagshuset i en klimatprotest.
Angie Gray
Rebellmammorna finns i cirka 30 länder och har 6 300 medlemmar i Sverige. I Stockholm är de 1 200.
Organisationen ingår i Extinction Rebellion (XR), vars medlemmar ordnat många uppmärksammade blockader av vägar och broar i Stockholmsområdet. Men till skillnad från XR ägnar sig Rebellmammorna inte åt civil olydnad, alltså handlingar som bryter mot lagen även om de är fredliga.
– Men det innebär inte att Rebellmammorna tagit ställning mot civil olydnad. Till dem som tycker att det alltid är fel att begå ett brott kan man ställa frågan om vilket brott som är störst – civil olydnad eller att handla på ett sätt som hotar hela mänskligheten, säger Matilda Bergström.
Bagarmossenbon Karin Sandén, Skarpnäcksbon Karin Lundbergh och Älvsjöbon Matilda Bergström gick med i Rebellmammorna för att försöka öka samhällets engagemang mot klimatförändringarna,
Angie Gray
Läste IPCC-rapport
Hon gick med i Rebellmammorna sedan hon läst delar av den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC i mars 2023. Den tydliggjorde att klimatförändringarna påverkar människor och ekosystem redan nu och att kraftiga och snabba åtgärder krävs för att bromsa utvecklingen.
– Jag gick till riksdagen för att lyssna på debatten om IPPC6-rapporten. Jag blev förfärad över hur låg kunskapsnivån var och över att klimatfrågan inte debatterades som den ödesfråga den är. Jag tänkte att jag måste engagera mig, berättar hon.
Det var Matilda Bergström som fick idén att genomföra halsduksmanifestationen, inspirerad av Rebellmammorna i Norge. Förberedelserna startade i januari, och sedan dess har tusentals människor runt om i landet stickat 1,5 meter långa, röda halsdukar – symboler för 1,5-gradersmålet.
Så här såg det ut på Älvsjöbon Matilda Bergströms farstu flera gånger i veckan under de månader som människor stickade halsdukar till Stockholm. Andra rebellmammor tog också emot halsdukar.
Matilda Bergström
Mängder av kartonger
Stickningarna har skickats till Matilda Bergström och till andra rebellmammor i Stockholm, som kört dem till studion i Bagarmossen. När Mitt i hälsar på ska arbetet med att foga dem samman just börja. Flyttkartong efter flyttkartong fyllda med halsdukar bärs upp i studion, där många redan ligger framme i böljande, röda formationer.
Men kan en halsduk göra skillnad för klimatet, hur lång den än är? Ja, tillsammans med andra manifestationer, menar Rebellmammorna, som betonar att de inte skuldbelägger individer – det är förändringar på samhällsnivå som krävs.
– Vi vill bryta känslan av hopplöshet och visa hur många vi är som bryr oss om klimatet. Många är beredda att göra uppoffringar men ett stort hinder är att man inte tror att andra är beredda att göra det, säger Bagarmossenbon Karin Sandén.
”Klimataktivister kan påverka frågan på sikt”
Med spektakulära aktioner vill miljöaktivisterna få politikerna att agera snabbare mot klimatförändringarna.
Men vilken påverkan har de?
I början av mars blockerade demonstranter i Fridays for future entréer till riksdagen vid en manifestation. Den 21 april är det dags för en annan stor klimataktion vid riksdagen. Då virar Rebellmammorna sin långa, röda halsduk runt byggnaden. En fredlig och symbolisk handling som de hoppas ska skapa uppmärksamhet för klimatfrågan.
Får uppmärksamhet
Men vilken påverkan har egentligen klimataktivisternas aktioner?
Katrin Uba, docent i statsvetenskap vid Uppsala, forskar om miljörörelsens påverkan på opinion och politik. Hon och hennes kolleger har bland annat studerat rörelser som Fridays för Future, Extinction Rebellion och Återställ våtmarker.
Rörelserna påverkar framför allt på sikt, menar hon.
– Hur en enskild aktion påverkar politiken går inte att säga. Vi tittar på de olika aktionerna och rörelserna tillsammans. Forskning har visat att aktioner som stör vardagslivet eller medför skadegörelse kan skapa negativ uppmärksamhet som kan minska stödet för gruppen bakom dem. Men samtidigt får den fråga de vill lyfta mer uppmärksamhet och många delar oron. Klimatoron minskar inte, säger hon.
Bygger upp självkänsla
Civil olydnad innebär fredliga ickevåldsaktioner som bryter mot lagen – som när Återställ våtmarker blockerar vägar och limmar fast sig vid konstverk.
De aktionerna får oftast störst uppmärksamhet. Men de flesta klimatprotester är lagliga demonstrationer. Katrin Uba bedömer att Rebellmammornas halsduksvirande är en ”laglig, symbolisk aktionsprotest”. Hur stor uppmärksamhet den får återstår att se.
– Men även aktioner som inte får så stor uppmärksamhet kan vara viktiga. De bygger upp självkänslan inom gruppen och stärker känslan av att det är möjligt att nå en förändring, säger Katrin Uba.
Protestaktioner är inget nytt. Däremot har klimataktivisterna hittat nya arenor. De tar sig in på Melodifestivalen, Vasaloppet och konstmuseer. Och historien visar att deras kamp kan löna sig.
– Kampen för kvinnlig rösträtt, medborgarrättsrörelsen i USA och kampen för självständighet i Indien är exempel på proteströrelser som gett resultat, säger Katrin Uba.
Det är konkurrens om uppmärksamheten.
Katrin Uba, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Uppsala universitet