Frösunda
Hon flyttade ut på landet för att komma nära naturen och för att få njuta av en egen trädgård. Det har hon också gjort men i fjol började vildsvinen vandra ner från skogen och gå allt närmare huset.
– I vinter har de varit här väldigt ofta. Och de senaste veckorna känns det som att de varit här varannan kväll, säger hon.
Alma Ceric börjar ge upp hoppet om både gräsmatta och trädgård. "Jag vågar inte ens ha påskliljor längre", säger hon. De vita prickarna i slänten är ett av de nya larmen.
Privat
Läskigast är att jag har en ganska stor altan som de går in under.
Den nya gräsmattan hon rullat ut är helt förstörd efter grisarnas flitiga besök.
– Jag vågar inte gå ut när det är mörkt längre. Läskigast är att jag har en ganska stor altan som de går in under. De har bökat jättemycket och jag undrar om altanen håller.
Annika Skoogs gräsmatta efter vildsvinens härjningar.
Privat
Förstör gräsmattan
Hennes granne Annika Skoog har bott i Frösunda i mer än 40 år och har egentligen inte något emot att få in djur på tomten.
– Jag har haft rådjur, harar, en mård, grävlingar och ekorrar. Jag kan bjuda på ett äppelträd för det växer ut nya kvistar. Men jag gillar inte när de förstör gräsmattan, säger hon.
Besöken började redan i somras. Sedan dess har de kommit med jämna mellanrum.
I förra vecken fångade Annika Skoogs övervakningskamera när sex grisar var inne i trädgården.
Privat
I förra veckan fångade övervakningskameran sex grisar i hennes trädgård. Som mest har åtta vildsvin samtidigt gjort ovälkommet besök.
Även Fredrik Andersson på Tarby gård, som haft bekymmer med vildsvin länge, har haft större problem än vanligt sedan i vintras.
Fredrik Andersson på Tarby gård får regelbundet sina åkrar uppbökade. Varje år måste han köra runt 50 hektar för att platta till jorden. Och när grisarna varit på vallen måste han så om där de ätit upp småplantorna. Arkivbild.
Åsa Sommarström/arkiv
– Det var kallt så länge att de svalt och blev desperata. Man märkte hur hungriga de var när de kom till oss för att leta mat. De sprang in på gårdsplanen och jägarna fick komma och skjuta tre under tre kvällar, säger han.
Kraftig ökning
Markägare och jakträttshavare har ett större ansvar för att förvalta vildsvinsstammen än för till exempel älg och kronhjort. Därför är det viktigt med lokala förvaltningsstrategier.
Antalet trafikolyckor med vildsvin i riket har nästan fördubblats: från 5 928 under 2023 till 9 421 vildsvinsolyckor i fjol.
Därför gick Naturvårdsverket ut och uppmanade jägare och markägare att samarbeta för att få ner stammen. De pekade på att vildsvinsstammen vuxit och att det ökar risken för skador inom lantbruket och för fler trafikolyckor.
Den stränga vintern är en förklaring till att fler vildsvin har letat sig in i mer tätbebyggt område. Men Sverige har också en stor vildsvinsstam. I Finland fanns i januari i år 2 330 vildsvin medan det i Sverige finns hela 325 000.
Källa: Naturvårdsverket/Luke/WWF
Rådet: Elstängsel
Alma Ceric kontaktade kommunen och fick till svar att hon som markägare själv är ansvarig för att hantera problemet. Hon har sedan dess satt upp sensorstyrda larm som går igång när djuren kommer in på tomten. Hon har har också fått rådet att sätta upp elstängsel och att kontakta jaktlaget.
Vildsvinsskadorna på Tarby gård vid ett tidigare tillfälle,
Åsa Sommarström/arkiv
– Allt det här, efter att jag flyttat in och försökt göra trädgården fin. Man undrar till slut om det är värt det. Man känner sig maktlös. Jag har ju köpt huset för att jag älskar att bo här, säger hon.
Åkrar förstörs varje år
Även Fredrik Andersson känner viss uppgivenhet. Han får sina åkrar förstörda varje år och det kostar både arbetstid och pengar att städa upp efter grisarna.
– Som lantbrukare är det enda jag kan göra att be jägarna komma och skjuta. Men jag tycker att staten borde ta mer ansvar för alla skador vildsvinen orsakar.