Långt ifrån alla skolelever i landet får möta teater, konst och andra kulturformer. Ibland för att kulturen saknas på hemmaplan, ibland för att den inte prioriteras.

Därför finns Skapande skola, statliga pengar som ska jämna ut skillnaderna.

Sedan start har bidraget fått kritik för att ändå inte nå alla. Skapande skola är inte obligatoriskt och en hel del kommuner låter bli att söka pengarna eller gör små insatser.

Men i Vallentuna lyckas man. Grundskoleeleverna får ta del av minst två kulturprogram per läsår. De får både möta konstnärer och skapa själva.

Konstverk i papper

Det här läsåret ska en klass från varje grundskola i Vallentuna tillsammans med Bea Szenfeld skapa ett konstverk i papper som ställs ut i vår. Det blir författarmöten på skolorna, besök på Unga Dramaten, Mittiprickteatern, Pygméteatern och Unga Operan. Det handlar om mer än korta besök, de ska leda till att eleverna själva skapar och reflekterar.

På Kulturrådet, som fördelar pengarna, är handläggaren Lykke Pörtfors imponerad.

– De är otroligt bra på det här och har jobbat upp det under många år, säger hon. Jag kan verkligen gå i god för att Vallentuna är en utmärkt förebild för många, säger hon.

Parisa Liljestrand gav konferensen ministerglans.

Parisa Liljestrand gav konferensen ministerglans.

Angie Gray

I augusti fyllde Skapande skola 15 år. Det firades med en heldagskonferens i Vallentunas kulturhus där också kulturminister Parisa Liljestrand, tidigare kommunstyrelsens ordförande i Vallentuna, deltog.

Central var också kulturproducent Vesna Stanisic som rekryterades till kommunen från start eftersom hon redan hade erfarenhet av Skapande skola.

Eldsjäl för kulturen

Hon byggde upp ett nätverk av Iärare som blev kulturombud och i dag finns runt 30 sådana ombud på nio av Vallentunas skolor.

Vallentunas allra första kulturombud var just Parisa Liljestrand, som då var lärare på Ekebyskolan (numera en del av Rosendalsskolan). Där blev hon rektor innan hon blev kommunstyrelsens ordförande i Vallentuna. På konferensen framhöll hon Vesna Stanisics roll.

– Hon förstod tidigt att kultur inte är något som kan väljas bort utan att den lägger grunden för ett demokratiskt samhälle, sa Liljestrand.

– Kultur är grundläggande för varje samhälle. Det är där vår identitet och vårt självförverkligande finns. Man vill inte ha ett samhälle utan äldrevård, även om man inte själv använder den. Det är samma med kulturen. Skulle man vilja leva i ett samhälle utan kultur, även om man inte tar del av den själv, frågar Vesna Stanisic retoriskt.

– Kultur är grundläggande för varje samhälle. Det är där vår identitet och vårt självförverkligande finns. Man vill inte ha ett samhälle utan äldrevård, även om man inte själv använder den. Det är samma med kulturen. Skulle man vilja leva i ett samhälle utan kultur, även om man inte tar del av den själv, frågar Vesna Stanisic retoriskt.

Johannes Äng/arjuv

I Vallentuna samarbetar kultur- och fritidsförvaltningen, med barn- och ungdomsförvaltningen om Skapande skola. Att det samarbetet går så smidigt är ännu ett skäl till att Vallentunas barn och ungdomar får så mycket kultur genom skolan.

Ett tredje skäl är att kulturen och Skapande skola ingår i den kommunala organisationen.

– De har sett till att det finns en stabil struktur, säger Lykke Pörtman. Vesna är jätteviktig, hon har sett till att det är inbyggt och en del av deras ordinarie verksamhet.

Muralmålningarna i tunneln vid Rosendalsskolan gjordes inom Skapande skola. Eleverna samarbetade med konstnärer och skapade tillsammans ett offentligt konstverk. 

Muralmålningarna i tunneln vid Rosendalsskolan gjordes inom Skapande skola. Eleverna samarbetade med konstnärer och skapade tillsammans ett offentligt konstverk. 

Stefan Källstigen