Den här veckan startade bygget av kommunens eget reningsverk mellan Ekobacken och Farsta slottsvik.
Mitt i Värmdö har berättat i flera artiklar om de giftiga ämnen som rinner från industriområdet, via diken och grönområden, ned i Farstaviken. Prover i diken nära Ekobacken visar på höga halter av tungmetaller, bland annat zink, nickel och kadmium.
Här, mellan Ekobacken och Farsta slottsvik, bygger kommunen ett eget reningsverk.
Eva Tonström
Kommunalrådet: "Glädjande"
Därför bygger nu Värmdö kommun ett eget, tillfälligt reningsverk på den plats där de höga värdena mätts upp, mellan Ekobacken och Farsta slottsområde.
– Många boende och andra engagerade har kämpat för det här under lång tid. Det är därför glädjande att vi nu kan ta ett första steg mot att komma tillrätta med miljöförstörelsen av Farstaviken, säger Pontus Tengby (MP), kommunalråd och ordförande i tekniska nämnden i Värmdö.
Vattnet kommer att samlas upp i en brunn där det sedan genomgår flera steg av rening innan det släpps vidare ut i naturen.
JM AB satte upp ett reningsverk på sin tomt förra året, där de förvarar krossmassor som läcker giftigt lakvatten, men det har inte hjälpt helt. Prover från i höstas visade att vattnet fortfarande var förorenat.
Här, mellan Ekobacken och Farsta slottsvik, bygger kommunen ett eget reningsverk.
Eva Tonström
3,2 miljoner för rening och utredning
Orsaken till de höga halterna av metaller är, enligt kommunen, att berggrunden i det här området har ett naturligt högt innehåll av sulfidmineral. När berget krossas reagerar sulfiden med syre och vatten. Då frisätts andra näringsämnen, som metaller, som suttit bundet i berget.
Det här orsakar läckage av metaller till dagvattnet från området.
– Höga koncentrationer av vissa metaller i vatten kan vara skadligt för vattenlevande djur och växter. Därför renar vi vattnet innan det når Farstaviken, säger Jenni Bylund, vattenstrateg i Värmdö kommun.
Kommunen har avsatt 3,2 miljoner kronor till bygget av reningsverket, och en ansvarsutredning som pågår parallellt. Där ska undersökas vilka fastigheter i Ekobacken, förutom JM, som läcker giftiga ämnen, däribland ett flertal tomter som ägs av kommunen.
I väntan på svar kommer vattnet att renas i den nya anläggningen.
Pontus Tengby (MP), ordförande i tekniska nämnden.
Eva Tonström
Kommunen kan själv ligga bakom utsläppen i Farstaviken
Sju tomter som ägs av kommunen kan läcka miljöfarliga ämnen ut i Farstaviken. Därför byggs nu ett tillfälligt kommunalt reningsverk. Samtidigt är JM:s vattenrening på plats.
En gråvit sörja har samlats upp och rinner långsamt i dikena norr om industriområdet Ekobacken. Det är på väg mot hästhagarna i Farsta slottsvik, och vidare ut i Farstaviken.
I många år har Värmdö kommun hävdat, och delvis kunnat bevisa, att JM och Villeroy & Boch Gustavsberg AB ligger bakom stora delar av utsläppen av giftigt vatten i Farstaviken.
Prover på vatten som rinner ut i diken nära deras fastigheter visar på höga halter av tungmetaller, bland annat zink, nickel och kadmium.
Kommunens tomt Gustavsberg 1:26 Tjustvik, där Värmdös tekniska drift har sin bas. Här finns bland annat pumpstation, fordonstvätt och verkstad som kan släppa ifrån sig oljerester och metaller när det regnar, ut i Farstaviken.
Pekka Pääkkö
Kan läcka olja och metaller
Nu står det klart att kommunen själv, som äger sju fastigheter i industriområdet Ekobacken, kan bidra till utsläppen.
Utredningar visar att de kommunala tomterna kan läcka oljerester och olika metaller som rinner ut i grundvattnet och ner i Farstaviken.
Pontus Tengby (MP), ordförande i tekniska nämnden.
Eva Tonström
När upptäckte man det här och varför har det inte lyfts tidigare?
– Det kan jag faktiskt inte svara på, jag vet helt enkelt inte. Men från politiskt håll har det varit en utgångspunkt under en längre tid, säger Pontus Tengby (MP), ordförande i tekniska nämnden.
Det är anledningen till att Värmdös politiska styre, Värmdösamarbetet, nu bygger ett nytt, tillfälligt reningsverk i Ekobacken.
– Kommunen äger fastigheter i området som kan bidra till utsläppen, därför är det rimligt att vi gör det här, säger han.
Kommunens tomter Gustavsberg 1:438, Ekobackens återvinningscentral, och Gustavsberg 1:439, lagring av avfall (snöupplag), som ligger bredvid, kan släppa ifrån sig oljerester och metaller när det regnar, ut i Farstaviken.
Pekka Pääkkö
Beslutet fattades i höstas men var och hur den nya reningsanläggningen ska byggas är inte klart.
– Att det ska sättas upp är klart, och det ska ske senast i slutet av 2024, säger Pontus Tengby.
Han tillägger att de vill se hur vattenkvaliteten blir efter JM:s rening, det påverkar vilken typ av rening kommunen väljer.
Delar av JMs reningsverk i Ekobacken. Här ska vattnet som rinner från deras fastighet renas innan det släpps ut i naturen.
Pekka Pääkkö
300 000 ton sulfidberg
För samtidigt – efter år av överklaganden – sattes JM:s reningsverk upp förra veckan. JM AB har 300 000 ton fyllnadsmassor av krossad, sulfidhaltig sten på hög i Ekobacken. Dessa avger höga halter av metaller som hamnar i grundvattnet.
– Det är ett jättestort första steg. Vi har hållit på i åratal med det här så jag är glad att vi kommit så här långt. Det är en stor miljövinst för närområdet och Farstaviken som helhet, säger Linda Nygren (S), ordförande i bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Prover ska tas varje vecka på det renade vattnet, innan det släpps ut i naturen. Om godkända nivåer inte kan hållas måste företaget betala ett löpande vite till kommunen på 10 000 kronor per månad.
Ett stort dike har grävts längs fastighetsgränsen på JMs tomt för att fånga upp vattnet som rinner från stenhögarna.
Pekka Pääkkö
Enkelt förklarat går JM:s metod ut på att lakvattnet samlas upp i en damm och därifrån renas vattnet till godkända nivåer.
Reningen av utgående vatten ska pågå tills dess att all sten forslats bort från tomten. Företaget har fram till 31 december 2026 på sig att ta bort allting, och meddela kommunen vart massorna tar vägen.
JM vill inte svara på några frågor från Mitt i Värmdö.
JM:s sten kan finnas i många tomter
Parallellt med det här har kommunen startat en egen ansvarsutredning som ska visa vilka fastigheter i Ekobacken som släpper ut miljöfarliga ämnen, och därmed också kan bli skyldiga att rena sitt dagvatten.
Linda Nygren (S), ordförande i bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Värmdö kommun
Många tomter – inklusive kommunens egna – har använt JM:s krossmassor när området Ekobacken byggdes för drygt tio år sedan, alltså samma typ av sten som nu läcker giftiga ämnen, enligt Linda Nygren.
– Därför kan det här röra många fastigheter i området. Men det krävs att vatten rinner igenom krossmassorna för att det ska bli en utlakning, säger hon.
Totalt 3,2 miljoner kronor har kommunen avsatt till ansvarsutredningen och det tillfälliga reningsverket. Båda ska vara klara under 2024.
Farstaviken i Gustavsbergs hamn.
Eva Tonström
Kommunens fastigheter i Ekobacken
GUSTAVSBERG 2:1: Dagvattendamm.
GUSTAVSBERG 1:187: Charlottendalshallen med parkeringsytor.
GUSTAVSBERG 1:439: Lagring av avfall och snöupplag.
GUSTAVSBERG 1:462: Hall för båtverksamhet och båtuppställning.
GUSTAVSBERG 1:550: Internationella engelska skolan med parkeringsytor.
GUSTAVSBERG 1:438: Återvinningscentral med lagring av avfall och farligt avfall.
GUSTAVSBERG 1:26: Värmdö kommuns tekniska driftavdelning, pumpstation, fordonstvätt och verkstad.
På fem av tomterna finns risk för utsläpp av oljerester och metaller, i ett fall även suspenderat material (partiklar i avloppsvattnet). Även dagvatten från vägar som behöver hanteras. Viss rening finns på några av tomterna.
Källa: Värmdö kommun
Vad händer med Farstaviken?
Länsstyrelsen håller på med en utredning om och i så fall hur Farstaviken ska renas från gifter, och vilka som ska betala för det. Utredningen är på remiss hos kommunen till 17 april.
Kommunen ska också ta fram ett lokalt åtgärdsprogram för att förbättra vattnet i Farstaviken. Den ska presenteras innan årsskiftet.
Villeroy & Boch ska enligt en dom ta prover på sitt lakvatten och redovisa för kommunen. Men något krav på rening av vattnet finns inte i nuläget.
Källa: Värmdö kommun
200 år av utsläpp i Farstaviken
Utsläppen i Farstaviken har pågått i närmare 200 år, sedan Gustavsbergsfabriken startade 1825. Från 1968 och framåt fanns ett reningsverk kopplat till fabriken, men det togs senare bort.
Genom åren har båtvarv och olika industrier i närheten bidragit till utsläpp av giftigt vatten i viken.
År 2015 skickades en anmälan om misstänkt miljöbrott in till kommunen. Sedan dess har juridiska processer mot JM och Villeroy & Boch om att stoppa och rena sitt lakvatten, rullat på.
Källa: Värmdö kommun
Så här ser giftvattnet ut som rinner från Ekobacken, genom hästhagarna i Farsta slottsvik och vidare ut i Farstaviken vid Gustavsbergs hamn.
Pekka Pääkkö
Kommunen kan själv ligga bakom utsläppen i Farstaviken
JM sätter in extra resurser: "Nu ska utsläppen i Värmdö stoppas"
De har polisanmälts misstänkta för miljöbrott och krävs på vite av kommunen.
JM måste göra sig av med 350 000 ton sulfidhaltig sten, men hur är inte klart.
JM AB:s rening för att stoppa giftigt lakvatten som rinner från deras tomt i Ekobacken ner i grundvattnet och ut i Farstaviken, funkar inte som den ska. Sedan reningsverket sattes dit i mars i år har för höga halter av bland annat sulfider uppmätts vid fem tillfällen.
Kommunen kräver in vite
Nu begär kommunen att bolaget betalar 50 000 kronor i vite, 10 000 kronor per månad som värdena varit för höga. Det kommer att rulla på så länge JM inte klarar gränsvärdena.
– Vi tar det här på största allvar och lägger nu mer resurser på att lösa det, säger Olof Pettersson Herold, senior projektledare på JM som anlitats för att ta hand om krossmassorna på Värmdö.
Hans uppdrag är att se till att reningen fungerar både i Ekobacken och på deras tomt i Kil, vid gränsen till Nacka. Men också att få bort stenhögarna från de två tomterna. I Ekobacken har nyligen mer rening kopplats in i hopp om bättre resultat.
I Kil har föroreningarna lett till att kommunen i somras polisanmälde bolaget för misstänkt miljöbrott.
350 000 ton sten måste bort
Skälet till utsläppen är att den sulfidhaltiga krossade sten som bolaget lagrar på de två tomterna släpper ifrån sig giftiga ämnen. Totalt rör det sig om 350 000 ton sten i Kil och Ekobacken som måste bort. Men hur är inte klart.
– Det går att använda den här stenen som fyllnadsmaterial, på rätt sätt, men det är inte helt enkelt. Allt fler säger nej till att ta emot sulfidberg, säger Olof Pettersson Herold.
Reningsverket i Ekobacken. Den blå containern i mitten ställdes upp för några veckor sedan i hopp om att vattenreningen ska bli bättre.
Eva Tonström
Samtidigt är behovet av fyllnadsmassor skriande stort i Stockholmsområdet, menar han.
– Jag hoppas att delar av stenen kan användas där. Bara i Värmdö kommun behövs cirka 600 000 ton krossmaterial per år till alla byggen och VA-projekt.
Det finns sätt att använda sulfidförorenad sten på, enligt Olof Pettersson Herold: Förvara den helt torr, kapsla in med en särskild duk eller behandla materialet för att stoppa sulfidreaktionen.
Vilket eller vilka metoder som kommer att användas för JM:s massor i Värmdö är inte klart.
Kommunen: Nej till sulfidsten på ny tomt
Delar av stenen – cirka 30 000 ton – är tänkt att användas för att fylla ut en ny industritomt i Ekobacken, som JM äger. Där är planen inkapsling eller behandling av stenen.
Olof Pettersson Herold, senior projektledare på JM, visar tomten som de vill fylla igen med sulfidsten. "Jag är medveten om synpunkterna som finns. Vi har skickat in en ansökan, sedan får vi se, inget är beslutat" säger han.
Eva Tonström
En dålig idé, tycker Värmdö kommun, som äger en fastighet bredvid tomten som JM vill fylla upp.
– Området är redan hårt belastat med sulfidhaltigt material. Mer massor riskerar att förvärra den negativa miljöpåverkan och skapa problem för närliggande fastigheter. Det försvårar också ansvarsfrågor vid eventuella utsläpp, säger Sofia Vogel, chef för mark- och exploateringsavdelningen i Värmdö kommun.
Ett jättedike har anlagts inne på tomten vid JMs stenupplag i Ekobacken. Tanken var att regnvatten ska samlas upp där och ledas till reningsverket. Frågan är nu hur väl det här fungerar.
Eva Tonström
JM:s stenupplag i Värmdö
På tomten i Ekobacken ligger 300 000 ton krossad sten, den ska vara bortforslad senast 31 december 2026.
I Kil ligger 50 000 ton sten, som också måste tas bort.
Vid båda fastigheterna har reningsanläggningar kopplats in för att rena lakvatten som rinner ut.
Bolaget har ansökt om att få fylla igen en tredje tomt i Ekobacken med suldfidsten, på ett, enligt dem, säkert sätt.
När sulfidförande berg krossas frigörs nya ytor som utsätts för syre och vatten, vilket oxiderar sulfidmineralen och leder till surt lakvatten.
När lakvattnet hamnar i sjöar och vattendrag orsakar det försurning och förhöjda metallhalter.
Källa: JM AB och SLU
"Värmdöborna ska veta att vi tar det här på allvar och tar krafttag nu, vi kommer att lösa det” säger Olof Pettersson Herold, senior projektledare på JM, framför deras tomt i Ekobacken.
Eva Tonström