JM AB:s rening för att stoppa giftigt lakvatten som rinner från deras tomt i Ekobacken ner i grundvattnet och ut i Farstaviken, funkar inte som den ska. Sedan reningsverket sattes dit i mars i år har för höga halter av bland annat sulfider uppmätts vid fem tillfällen.
Kommunen kräver in vite
Nu begär kommunen att bolaget betalar 50 000 kronor i vite, 10 000 kronor per månad som värdena varit för höga. Det kommer att rulla på så länge JM inte klarar gränsvärdena.
– Vi tar det här på största allvar och lägger nu mer resurser på att lösa det, säger Olof Pettersson Herold, senior projektledare på JM som anlitats för att ta hand om krossmassorna på Värmdö.
Hans uppdrag är att se till att reningen fungerar både i Ekobacken och på deras tomt i Kil, vid gränsen till Nacka. Men också att få bort stenhögarna från de två tomterna. I Ekobacken har nyligen mer rening kopplats in i hopp om bättre resultat.
I Kil har föroreningarna lett till att kommunen i somras polisanmälde bolaget för misstänkt miljöbrott.
"Det är när krossmaterialet ligger så här, helt öppet, för länge som det blir en reaktion. Då börjar stenen fälla miljöfarliga ämnen som går ner i grundvattnet.” säger Olof Pettersson Herold, senior projektledare på JM, framför deras tomt i Ekobacken.
Eva Tonström
350 000 ton sten måste bort
Skälet till utsläppen är att den sulfidhaltiga krossade sten som bolaget lagrar på de två tomterna släpper ifrån sig giftiga ämnen. Totalt rör det sig om 350 000 ton sten i Kil och Ekobacken som måste bort. Men hur är inte klart.
– Det går att använda den här stenen som fyllnadsmaterial, på rätt sätt, men det är inte helt enkelt. Allt fler säger nej till att ta emot sulfidberg, säger Olof Pettersson Herold.
Reningsverket i Ekobacken. Den blå containern i mitten ställdes upp för några veckor sedan i hopp om att vattenreningen ska bli bättre.
Eva Tonström
Samtidigt är behovet av fyllnadsmassor skriande stort i Stockholmsområdet, menar han.
– Jag hoppas att delar av stenen kan användas där. Bara i Värmdö kommun behövs cirka 600 000 ton krossmaterial per år till alla byggen och VA-projekt.
Det finns sätt att använda sulfidförorenad sten på, enligt Olof Pettersson Herold: Förvara den helt torr, kapsla in med en särskild duk eller behandla materialet för att stoppa sulfidreaktionen.
Vilket eller vilka metoder som kommer att användas för JM:s massor i Värmdö är inte klart.
Kommunen: Nej till sulfidsten på ny tomt
Delar av stenen – cirka 30 000 ton – är tänkt att användas för att fylla ut en ny industritomt i Ekobacken, som JM äger. Där är planen inkapsling eller behandling av stenen.
Olof Pettersson Herold, senior projektledare på JM, visar tomten som de vill fylla igen med sulfidsten. "Jag är medveten om synpunkterna som finns. Vi har skickat in en ansökan, sedan får vi se, inget är beslutat" säger han.
Eva Tonström
En dålig idé, tycker Värmdö kommun, som äger en fastighet bredvid tomten som JM vill fylla upp.
– Området är redan hårt belastat med sulfidhaltigt material. Mer massor riskerar att förvärra den negativa miljöpåverkan och skapa problem för närliggande fastigheter. Det försvårar också ansvarsfrågor vid eventuella utsläpp, säger Sofia Vogel, chef för mark- och exploateringsavdelningen i Värmdö kommun.
Ett jättedike har anlagts inne på tomten vid JMs stenupplag i Ekobacken. Tanken var att regnvatten ska samlas upp där och ledas till reningsverket. Frågan är nu hur väl det här fungerar.
Eva Tonström
Farstaviken är en av Stockholms giftigaste platser
Farstaviken i Gustavsberg klassas som en av länets mest förorenade platser.
Och fortfarande släpps giftigt vatten ut från industriområdet Ekobacken.
Farstaviken ligger på nionde plats på listan över Stockholms läns mest förorenade områden, enligt en sammanställning av länsstyrelsen. Det betyder att vattnet i viken kan utgöra en mycket stor risk för människors hälsa eller miljön.
Mitt i Värmdö har tidigare berättat tidigare om gifterna som rinner ut i viken – och har så gjort i 200 år – från närliggande industriområden.
Farstaviken i Gustavsbergs hamn. Utöver att sätta upp reningsverk mellan Ekobacken och Farstaviken har kommunen startat en utredning för att klargöra vilka fastighetsägare i Ekobacken som bidrar till utsläppen i viken.
Eva Tonström
Cancerframkallande ämnen
Från början handlade det om utsläpp från Gustavsbergs porslinsfabrik och på senare år är det förorenat lakvatten från industritomter i Ekobacken.
De 15 områden som finns med på länsstyrelsens lista är före detta soptippar och industriområden som förgiftats av olika tungmetaller, tjära, PFAS och/eller andra cancerframkallande ämnen.
– Arbetet för att minska antalet förorenade områden behöver sätta fart. Vi ser tyvärr att en del kommuner saknar resurser för att jobba med frågorna, även om viljan finns, säger Sofia Frankki, miljöhandläggare på länsstyrelsen.
Länsstyrelsens rangordning utgår ifrån vad som är känt i dag och hur stora riskerna bedöms vara för bostäder och grund- och ytvatten i närheten, tillägger hon.
En av fastighetsägarna i Ekobacken i Värmdö, JM AB, tvingades sätta upp ett reningsverk vid sitt upplag av krossmassor i våras. Prover tas varje vecka på det renade vattnet, innan det släpps ut i naturen.
Delar av JMs reningsverk i Ekobacken. Här ska vattnet som rinner från deras fastighet renas innan det släpps ut i naturen.
Pekka Pääkkö
Om godkända nivåer inte kan hållas måste företaget betala ett löpande vite till kommunen på 10 000 kronor per månad. Mätningarna visar, senast i september i år, att vattnet som rinner ut från fastigheten inte är tillräckligt rent.
– Halter av sulfat överskrids forfarande och pH-värdet är för högt. Reningsanläggningen ska kompletteras med ytterligare en del för att komma till rätta med detta, säger Greger Ragnarsson, chef för Värmdös samhällsbyggnadskontor.
Klart vilka som ska rena Farstaviken
Reningen av JM:s lakvatten ska pågå tills dess att all sten forslats bort från tomten, vilket är senast till 31 december 2026.
Parallellt med detta pågår ett arbete för att sätta upp ett kommunalt reningsverk. En upphandling har genomförts, men tilldelningsbeslutet kring vem som ska utföra arbetet är överklagat.
I somras dök plötsligt nya mystiska utsläpp upp i viken. Stora mängder olja eller diesel lade sig som en hinna på vattnet vid minst 15 tillfällen och kommunen vet fortfarande inte varifrån det kom.
När det gäller vem som är ansvarig för att rena Farstaviken har länsstyrelsen slagit fast i en tidigare utredning att det är Villeroy & Boch Gustavsbergs AB, som numera äger det som är kvar av gamla Gustavsbergsfabriken, tillsammans med JM AB.
En fördjupad studie pågår hos länsstyrelsen för att ta reda på om och i så fall hur Farstaviken ska renas, och vilka risker det skulle kunna medföra.
Stockholms mest förorenade platser
Områden som "bedöms kunna utgöra en mycket stor risk för människors hälsa eller miljön" och som är prioriterade för fortsatta utredningar.
1. LM Ericosson gamla fabrik vid Telefonplan
2. Oxundasjön, Upplands-Väsby/Sigtuna
3. Gasverkstomten, Värtan
4. Beckholmen, Djurgården
5. Snabbtvätten (riven), Hagavägen, Solna
6. Lövsta avfallsdeponi, Hässelby
7. Kagghamra avfallsupplag, Botkyrka
8. Gamla brandövningsplatsen, Arlanda
9. Farstaviken, Värmdö
10. Edsbro Masugn, Norrtälje
11. Herrängs järnanrikningsverk och Slighögar, Norrtälje
12. Nynäs AB:s oljeraffinaderi, Nynäshamn
13. Plantskolan, Riddersviks gård, Lövsta
14. Stora Höggarns oljedepå, Lidingö
15. Superfosfatfabriken i Finnberget, Nacka
Källa: Länsstyrelsen Stockholm
Så här ser giftvattnet ut som rinner från Ekobacken, genom hästhagarna i Farsta slottsvik och vidare ut i Farstaviken vid Gustavsbergs hamn. Bilden är från i våras.
Pekka Pääkkö
Farstaviken är en av Stockholms giftigaste platser
Ny utredning: Här är företagen som bör rena Farstaviken
Byggjätten JM och sanitetsfabriken Villeroy & Boch bör stå för kostnaderna när Farstaviken ska renas från gifter.
Det slår länsstyrelsen fast i en utredning.
Det är Villeroy & Boch Gustavsbergs AB, som numera äger det som är kvar av gamla Gustavsbergsfabriken, som ligger bakom största delen av föroreningarna i Farstaviken i Gustavsbergs hamn.
Det slår länsstyrelsen fast i en ny ansvarsutredning.
Fabrikens utsläpp ligger på botten
Processvatten från fabriken har släppts ut orenat från att verksamheten startade 1825 till 1968. Det innehöll olika tungmetaller, så som koppar och zink, från tillverkningen av toaletter, tvättställ och badkar, enligt utredarna. Även efter att ett reningsverk sattes upp släpptes orenat vatten ut, men i mindre omfattning, tillägger de.
”De emaljer som användes har varit en stark bidragande orsak till föroreningssituationen”, skriver länsstyrelsen och fortsätter: ”Det finns därför en direkt koppling mellan AB Gustavsbergs fabrikers utsläpp och föroreningarna i Farstaviken”.
Bolaget har även en gammal soptipp i industriområdet Ekobacken, en övertäckt deponi, som kan läcka ut giftigt lakvatten, konstaterar länsstyrelsen.
Farstaviken i Gustavsbergs hamn.
Det andra företaget som anses ha störst skuld i att Farstavikens bottensediment ser ut som det gör, är byggbolaget JM. Bolag som de har tagit över ansvarade för delar av Gustavsbergsfabrikens verksamhet i nära 100 år, enligt länsstyrelsen. De har även sulfidhaltigt berg som läckt giftigt vatten i flera år.
Bolagen ska svara senast sista april
JM och Villeroy & Boch vill inte kommentera ansvarutredningen än.
”Vi håller på att analysera studien tillsammans med experter och kommer att svara inom den tidsfrist som myndigheten har satt, senast 30 april, skriver kommunikationschef Anna Strand på Villeroy & Boch till Mitt i.
JM:s kommunikationschef Katarina Rimmerfeldt skriver till Mitt i: ”JM Värmdöstrand AB och JM Entreprenad AB arbetar med utredningen inför svar till länsstyrelsen. Innan dess avböjer vi kommentarer.”
Flera andra verksamheter har bidragit till föroreningarna genom åren, enligt länsstyrelsen, men att de största är JM och Villeroy & Boch.
Värmdös politiker välkomnar utredningen och de håller i stort med länsstyrelsen om att huvudansvaret sannolikt vilar på de två nämnda bolagen.
– Ansvarsutredningen är ett bra första steg i arbetet med de förorenade sedimenten i Farstaviken och vi ser fram emot att fortsätta stödja länsstyrelsen i sitt arbete med detta, säger Linda Nygren (S), ordförande i bygg- miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Nu ska en mer fördjupad studie göras för att ta reda på om och i så fall hur Farstaviken ska renas, och vilka risker det skulle kunna medföra.
Så här förorenad är Farstaviken
Utredningar från 2012 visar att Farstavikens bottensediment är mycket förorenat och det råder syrefria förhållanden från 12 meters djup, med mycket höga halter av bland annat kadmium, bly, och zink.
Farstavikens vatten rinner ut i Baggensfjärden.
Gustavsbergs porslinsfabrik startade 1825 och har drivits i olika regi fram till 2000, då köptes fabriken upp av den tyska porslinsjätten och bytte namn till Villeroy & Boch Gustavsberg AB.
Sedan 2014 tillverkas allt utomlands och monteras ihop i en ny fabrik i Ekobacken.
Källa: Länsstyrelsen
Så här fördelas ansvaret
JM Värmdöstrand AB, ansvarig för delar av porslinstillverkningen genom övertagande av bolag, från 1890 till 1987.
JM Entreprenad AB, ansvarig för utlakning av metaller från lagringen av sulfidberg i Ekobacken, lagringen har pågått 10-15 år.
Villeroy & Boch Gustavsberg AB, ansvarig för porslinstillverkningen genom övertagande och egen verksamhet. Ansvaret sträcker sig från 1890 till 2014.
Myndigheten hänvisar till principen i miljöbalken, som säger att den som orsakat föroreningen ska betala för efterbehandling.
Källa: Länsstyrelsen
Farstaviken i Gustavsbergs hamn.
Eva Tonström
Ny utredning: Här är företagen som bör rena Farstaviken
Gifter har runnit rakt ut i havsviken i 200 år – och det fortsätter
Giftigt vatten fortsätter att rinna orenat rakt ut i Farstaviken. ”Det är en miljöskandal, det kan inte fortsätta”, säger Gunnar Lind, som bor intill utsläppen.
Utsläppen i Farstaviken i Gustavsbergs hamn har pågått i snart två sekel, sedan Porslinsfabriken startade 1825. Från 1968 och framåt fanns ett reningsverk kopplat till fabriken.
År 2015 skickades en anmälan om misstänkt miljöbrott in till kommunen. Sedan dess har beslut om förelägganden mot de två bolag som enligt kommunen står bakom nuvarande utsläpp – JM och Villeroy och Boch – om att stoppa och rena sitt lakvatten, rullat på. Båda företagen har överklagat kommunens beslut.
Vill ha kommunal rening
Förelägganden är bra, men det räcker inte, menar Gunnar Lind, som bor i området Farsta slottsvik, där vattnet rinner ut i Farstaviken. Han driver själv en hemsida, stangroret.se, där hela processen beskrivs.
– Överklagandena kan pågå i en oändlighet, under tiden rinner gifterna ut i Farstaviken. Något måste göras nu. Kommunen måste själva sätta dit ett reningsverk, säger han.
– Det är en skandal att det har fått pågå under så många år, tillägger han.
Provtagningar som gjorts i diken och vatten som rinner ut i viken, som har redovisats av kommunen, visar på höga halter av tungmetaller, bland annat zink, nickel och kadmium. Senaste provtagningarna gjordes 2019.
Gunnar Lind jobbar själv som miljökonsult och har aldrig stött på något liknande.
– Jag har besökt ett 50-tal nedlagda och aktiva deponier runt om i landet och samtliga har någon form av rening av lakvattnet, säger han.
Farstaviken är, enligt kommunen, så förorenad, efter år av utsläpp från båtvarv och industrier, att länsstyrelsen har klassat viken som en ”mycket stor risk” för människors hälsa och miljö.
– Det är en död vik idag, ingen vill bada eller fiska där. Tänk om det hade varit rent, då hade vi kunnat njuta av att ha vattnet så nära, säger Gunnar Lind.
"Inte vi som förgiftar"
Villeroy och Boch säger till Mitt i Värmdö att halten av föroreningar i deras lakvatten är så pass låg att det inte utgör någon risk för vattenmiljön i Farstaviken, något som också Mark- och miljödomstolen har kommit fram till, enligt Anna Strand, pressansvarig på Villeroy och Boch Gustavsberg AB.
– Vi är noggranna med att följa alla krav och regler som ligger inom vårt ansvar och fortsätter att göra regelbundna provtagningar av lakvattnet, vilket vi gjort i många år, säger hon.
Christian Benfatto, VD för JM Entreprenad AB, svarar i ett mejl till Mitt i: "Länsstyrelsen hanterar ett ärende gällande massorna på JM Entreprenads fastighet inom Ekobacken. Vi utreder möjliga lösningar för att kunna åtgärda förekomsten av utsläpp så snart som möjligt."
"Utsläppen måste stoppas nu"
När Mitt i Värmdö ställer frågan till partierna om de kan tänka sig att bygga ett kommunalt reningsverk för att få bukt med utsläppen i Farstaviken, spretar svaren åt olika håll.
S och V svarar ja på frågan, även L, SD och MP.
– Utsläppen måste stoppas nu. En process om vem som har ansvar är förstås nödvändigt, på längre sikt ska inte kommuninvånarna behöva stå för notan. Det ska utsläpparna göra. Men det får inte bli så att alla skyller på alla och så händer ingenting. Här och nu fortsätter skadliga gifter och tungmetaller att rinna ut i den redan svårt förorenade Farstaviken. Ansvarsfrågan får lösas i efterhand, säger Liv Simonsen, (V).
– I första hand tycker vi att den som förorenar ska betala. Om det är enda utvägen att kommunen står för kostnaden så kommer vi verka för att så sker. Utsläppen ska stoppas. Detta är ett pågående miljöbrott och det är kommunens och länsstyrelsen skyldighet att stoppa det, säger Kristina Paltén, (MP), kommunalråd.
C säger varken ja eller nej medan KD och M säger blankt nej.
– Det vore orimligt om Värmdö går in och tar över ansvar och kostnad för rening på mark som ägs av JM och Villeroy och Boch. Det skulle öppna upp för fler att kräva samma avlastning med sitt miljöansvar på sina egna fastigheter, säger Deshira Flankör (M), ordförande i kommunstyrelsen.
Detta har hänt
Villeroy & Boch Gustavsberg AB har en nedlagd deponi i Ekobacken som användes som soptipp av Gustavsbergsfabriken i många år, nu övertäckt med grus. Den ger, enligt kommunen, fortfarande ifrån sig giftigt lakvatten. Föreläggande med vite från 2019 om förbud att släppa ut orenat lakvattnet och att redovisa förslag på rening av vattnet överklagades och vanns av bolaget i vissa delar. Det här har nu överklagats vidare till EU-domstolen. Kommunen försökte överklaga till Miljööverdomstolen, men fick inte prövningstillstånd.
Nu gäller att bolaget ska ta egna prover på lakvattnet varje vecka. De har också tvingats redovisa möjliga reningsmetoder för kommunen. Bolaget ställde upp ett tillfälligt reningsverk i mars 2020 men det har nu tagits bort.
JM AB har fyllnadsmassor av krossad sten på hög i Ekobacken. Detta avger, enligt kommunen, höga halter av metaller som hamnar i grundvatten och vatten som mynnar i Farstaviken. Föreläggande från 2019 om att rena lakvatten och dagvatten från fastigheten har överklagats till länsstyrelsen.
Andra miljöutmaningar
Uppfylla de lokala klimatmålen som antogs i KF 2020: Att fram till 2030 minska utsläppen av koldioxid till 1,5 ton per invånare och år, minska utsläppen från kommunens egna transporter med 70 procent jämfört med 2010 och att energianvändningen ska vara 50 procent effektivare jämfört med 2005.
Minska bräddningarna, alltså tillfälliga utsläpp av orenat avloppsvatten på grund av skyfall eller tekniskt fel på reningsverk eller ledningsnät som leder till överbelastning.
Få bort enskilda avlopp som är bristfälliga och skapar miljöproblem av olika slag
Nya partier i valet 2022
Skärgårdspartiet - politiskt obundet, enligt dem själva, tillhör varken höger- eller vänsterblocket. Tror på att flytta makten från politiken till medborgarna.
Mitt parti Värmdö - socialliberalt parti som säger sig vurma extra för miljö, kultur, LSS, integration, skolan och näringslivsfrågor.
Medborgerlig samling Värmdö - liberalkonservativt parti som "vill återinföra ett tydligt folkförankrat, evidensbaserat och personligt ansvarstagande styre", enligt dem själva.