– Står man här kan man se nästan alla hus där vi fyra bodde, säger Peo Thyrén, som startade bandet Noice på 1970-talet tillsammans med Robert Klasen, Freddie Hansson och Hasse Carlsson.
Promenaden går genom villaområdet Björnkärret i Gustavsberg. Peo Thyrén stannar vid ett hus.
– Här bodde Robban och bakom garaget fanns ett förråd där vi fick repa för hans föräldrar. Vi fixade en plats åt oss bland cyklar och syltburkar. Någon riktig replokal hade vi inte, säger han.
"Det var här i Björnkärret i Lugnet vi bodde alla fyra, väldigt nära varandra, och spelade vår musik", säger Peo Thyrén, när han tar Mitt i Värmdö runt på en memory lane i Gustavsberg.
Martin Svensson
"Fabriken ägde och drev allt"
Robert Klasen och Peo Thyrén är fortfarande med i Noice och för att fira att de fyller 50 år som band drar de ut på en stor turné. Två nya medlemmar har tagits in, varav en är Charlie Grönvall som spelade huvudrollen i rockmusikalen Noice för fyra år sedan.
Hur var det att växa upp i Gustavsberg?
– Gustavsberg på 1960- och 70-talen var ett socialdemokratiskt drömsamhälle, där allt utgick från Gustavsbergs porslinsfabrik. Fabriken ägde och drev allt från matbutiker och idrottsplatser till bostäder och bensinmackar. Alla kände någon som jobbade på fabriken, säger Peo.
I början spelade de runt på fritidsgårdar i Värmdö och olika mindre evenemang.
– Vi sa ja till allt vi fick. Det kunde vara disco i Kvarnbergsskolans matsal, Lions årliga fest på Domusrestaurangen eller Rädda barnens soaré Gustavsbergsteatern. Vi var numret före trollkarlen, men det gjorde inget. Bara vi fick lira.
"Gustavsberg på 1960- och 70-talet var ett socialdemokratiskt drömsamhälle, där allt utgick från Gustavsbergs porslinsfabrik. Fabriken ägde och drev allt från matbutiker och idrottsplatser till bostäder och bensinmackar. Alla kände någon som jobbade på fabriken,” säger Peo Thyrén, som var med och startade Noice 1975.
Martin Svensson
Genombrottet kom när de bjöds in till tv-programmet Måndagsbörsen, då var de 15-18 år gamla.
– Efter det ringde skivbolaget och sade ”ni har en massa brev att hämta här”. Det var två kassar med beundrarbrev haha! Jag var tvungen att ta med dem till skolan, där jag gick i gymnasiet på Söder, och minns hur jag försökte trycka in allt i mitt skåp.
– Det var väldigt roligt, och konstigt. Vi ville inget hellre än att bli popstjärnor så det var ju som en dröm som blev verklighet.
Varför blev ni så poppis så snabbt?
– Jag tror att folk gillade melodierna, och att vi inte bara hade klyschiga kärlekstexter. Vi sjöng om andra saker. Vi ville nog framstå som tuffare än vi egentligen var. Jag menar, vi hade ju inte varit med om några gatustrider eller fotbollshuliganer själva, det var sådant vi hade hört från andra. Men det funkade bra i låtarna och i sammanhanget.
Favoritsysslan på helgerna är att promenera i Gustavsbergs hamn med familjens hund, och fika och äta gott, berättar Peo Thyrén när Mitt i Värmdö träffar honom på Delselius i Gustavsbergs centrum.
Martin Svensson
De inspirerades av dåtidens glamrock, enligt Peo, även en del brittisk punk.
En händelse som blev en vändning var när två av bandmedlemmarna, Freddie Hansson och Hasse Carlsson, försökte ta sina liv med tabletter och sprit. Det var 1981.
– Det tog luften ur oss. Det fanns ingen glädje kvar att spela, ungefär då började Noice upplösas.
Efter några år på andra platser bor Peo Thyrén återigen på Värmdö med sin familj och jobbar som turnéproducent åt olika artister.
De flesta av Noices fans är de som lyssnade på dem på 80-talet, men även nya yngre har kommit till, och konserterna har hittills dragit fulla hus.
– Energin man får från publiken, den fantastiska responsen! Det är få saker som slår det. Jag kommer att fortsätta med det här så länge jag tycker att det är kul, säger Peo.
Noice idag: Peo Thyrén, Charlie Grönvall, John Persson och Robert Klasen.
Håkan Larsson