Hökmossen

Grävmaskinisten måste ha blivit förvånad. Han var i Hökmossen för att riva musikscenen Melodybox, när en kvinna i rosa dräkt och rosa gummistövlar dök upp.

Hon förklarade att hon bodde i området, att hon varit mycket i det lilla kulturhuset och att hon redan tidigare gjort dansfilmer om ställen på väg att rivas. Nu tänkte hon ta sig an Melodybox.

– Jag kom dit fem–sex gånger för att spela in filmen. Jag och killen med grävskopan blev lite kompisar och det gjorde att jag fick komma in bakom stängslet, berättar Teresia Vigil Lundahl.

Teresia Vigil Lundahl knackar förgäves på fönsterrutan til Melodybox, strax innan allt rivs.

Privat

"Ödmjuk och nyfiken"

I den knappt fem minuter långa filmen "Melodybox" rör hon sig till ljudet från grävmaskinen, som arbetar metodiskt i bakgrunden. Hennes rörelser är än upprörda och frenetiska, än dröjande och lekfulla.

– Jag var så arg när jag gick dit, över att det här fantastiska stället skulle rivas. Men mannen i grävmaskinen var så ödmjuk och nyfiken så jag blev inte riktigt den där hårda aktivisten som jag hade tänkt mig, säger Teresia Vigil Lundahl.

Hon spelade in sin film i november och klippte den sedan själv. Nu har den blivit antagen till Screendance Festival, som visar dansfilmer av både svenska och utländska filmskapare. Den 29 april klockan 19.30 visas filmen i Kungsholmens kulturhus.

– Jag tror att min film kan vara en skön kontrast till andra filmer, med mer polerad och soft yta. Jag har gjort allt själv, säger Teresia Vigil Lundahl.

Den rosa klädseln, inklusive stövlar, är Teresia Vigil Lundahls "supehjälteklädsel".

Privat

Stark anknytning

Sedan 30 år arbetar hon som danspedagog, men gör också egna dansfilmer. Filmen om Melodybox är en hyllning till det lilla kulturhuset som hon hade en stark anknytning till.

– Jag var där på konserter, loppisar, nyårsfiranden och adventsmingel och jag hade husmorsgymnastik där under pandemin. Det var ett mysigt ställe som jag gärna stöttade. Att det revs är en del av gentrifieringen.

Teresia Vigil Lundahl är inte den enda som gjort film om Melodybox. Tidigare i år berättade Mitt i om Hedda Keszler, som vann pris på Tempo Dokumentärfestival med sin dokumentärfilm "Kära Melodybox".