Upplands-Bro/Järfälla/Huddinge
Brottsförebyggande rådet, Brå, har lyft fram ”Sluta skjut” som en effektiv metod mot gängvåld och pekar på Malmö som ett lyckat exempel. Men en färsk analys från polisområde Östergötland dömer ut modellen och avråder starkt från att införa den. Enligt Expressen menar man i analysen att Brå har mörkat problem och att det saknas stöd i svensk forskning.
Representanter från Upplands-Bro, Järfälla, Lokalpolisområdet Upplands-Bro och Järfälla samt Kriminalvården, samlas hos Polisen i Jakobsberg när avsiktsförklaringen skulle undertecknas. Arkivbild.
Claudio Britos
Metoden, som bygger på amerikanska ”Group Violence Intervention”, har införts i flera svenska städer. I Stockholm har metoden införts i Upplands-Bro, Järfälla och Huddinge.
Men skillnaderna mellan USA:s och Sveriges rättssystem lyfts fram som ett stort hinder. Flera poliser vittnar om oklarheter kring vilka sanktioner som faktiskt kan användas.
– Menar man allvar med att ha sanktioner mot individer - och vi i polisen lägger en väldig resurs på detta - kan vi inte ha konsekvenser som varningar och ett extra möte, säger en polis i Järfälla i analysen.
Jag kan inte instämma i det negativa. Vi tror ju fortfarande på metoden.
"Kan inte instämma"
Pontus Enbom, kommunpolis i Järfälla och Upplands-Bro, delar inte kritiken mot ”Sluta skjut” som framförts i Expressen.
– Jag kan inte instämma i det negativa. Vi tror ju fortfarande på metoden, säger han.
Samtidigt framhåller han att det är fritt fram att vara kritisk.
– Man har ju rätt att vara det. Men vi är ju inte det. Vi efterforskar inte var kritiken kommer ifrån, säger Pontus Enbom.
Han berättar vidare att en utvärdering av GVI i lokalpolisområdet pågår och förhoppningen är att kunna kommunicera mer kring denna framöver. Som tidigare då Mitt i berättat om projektet så är polisen försiktig med att berätta detaljer kring hur det fortskrider, detta dels i respekt för de kriminella som deltar och
Kritiken mot Brå
Professor emeritus Johannes Knutsson är mycket kritisk till Brås sätt att framställa resultaten av metoden. Hans huvudkritik ligger i att GVI inte fungerar i en svensk kontext.
– Det här är ett myndighetshaveri, säger han till Expressen.
Brå försvarar modellen och hänvisar till positiva resultat i Malmö, men erkänner att det är svårt att visa statistiskt säkerställda effekter. Enhetschefen Karin Svanberg säger att man ändå vill fortsätta stödja och utvärdera metoden.
Professor David Kennedy vid ett besök i Bro centrum i samband med att GVI infördes 2023. Arkivbild.
Johanna Wallén
Samtidigt bemöter den amerikanske kriminologen David M. Kennedy, som utvecklat modellen, kritiken och menar att det är fullt möjligt att få metoden att fungera i Sverige – om engagemanget finns.
– Är jag övertygad om att det går att få det att fungera? Ja, det är jag helt övertygad om, säger han till Expressen.
Klart: Nu införs "Sluta skjut" i Upplands-Bro
Det kallades för "Sluta skjut" då det genomfördes i Malmö. Nu är det klart att också Upplands-Bro kommer att pröva metoden. "Det känns bra att vi är igång", säger kommunstyrelsens ordförande Fredrik Kjos (M).
Vi är på plats i ett konferensrum hos polisen i centrala Jakobsberg. I vardera ände av rummet är två ståbord utplacerade. Ett med kaffe, bullar och småkakor. Det andra bordet är än så länge tomt. Men strax ska representanter för Upplands-Bro och Järfälla kommun skriva på en avsiktsförklaring gällande GVI – Group Violence Intervention, metoden som man i Malmö kallade för "Sluta skjut".
https://www.mitti.se/nyheter/upplands-bro-vill-testa-sluta-skjut/repukC!CU7B619VP6w2BfDt086qGA/
Det är en uppsluppen stämning i lokalen som nu fyllts på av allehanda tjänstepersoner, poliser och toppolitiker från respektive kommun. Tillika representanter från Kriminalvården.
Lokalpolisområdeschefen Torgny Söderberg hälsar alla välkomna.
– Nu skriver vi på, sen blir det fika, säger Torgny Söderberg.
Vad är det då man ska göra?
Regeringen avsatte under 2021 medel för att sprida GVI-metoden över landet. Den har tidigare testats i Malmö, då under namnet "Sluta skjut". Just detta namn är dock inte aktuellt vad det verkar i varken Järfälla eller Upplands-Bro. Här blir det kort och gott GVI.
I Stockholm valdes polisområde Upplands-Bro och Järfälla ut som lämpligt för att få ingå i arbetet med att stävja det grova våldet med skjutvapen. Även Huddinge kommun kommer att pröva metoden.
https://www.mitti.se/nyheter/klart-sluta-skjut-infors-i-jarfalla/repvbu!@RkCfG81G7jMUYLtWluEg/
– Det här är mer rigoröst och vi kommer vända på alla stenar, säger Torgny Söderberg, LPO-chef och fortsätter:
– Parallellt med att vi kommer att sätta press på dessa individer, så kommer vi i lika hög grad erbjuda dem en väg ut ur kriminaliteten, det är en lika stor del av metoden.
Kjos om påskriften
Kommunstyrelsens ordförande Fredrik Kjos (M) ler i kapp med övriga närvarande i rummet.
– Det känns bra att vi är igång, vi tog det här beslutet hos oss en bra bit tillbaka i tiden.
https://www.mitti.se/nyheter/sluta-skjut-infors-i-huddinge/repvbi!v71t0sQ2uD4DVFHJMJrwg/
Vilket budskap vill du ge Upplands-Broborna i och med att ni nu tar det här steget?
– Att vi inte backar från att arbeta med just de frågor som påverkar våra invånare, både den faktiska, och den upplevda otryggheten i Upplands-Bro, säger Fredrik Kjos.
Hur kommer det här märkas i kommunen på kort och på lång sikt?
– Förhoppningsvis så kommer ett antal individer som vi vet har varit intresserade av att göra någonting annat i livet gå vidare i de tankarna, det är min förhoppning.
Ger bredare bas
Kjos beskriver att GVI-metoden ger kommunen en bredare bas att stå på både vad det gäller kunskap och resurser för att nå framgång.
– Man kan ha utopiska visioner, men istället för att det är facebookgrupper som talar om då någonting hemskt händer i Upplands-Bro så kanske det som kan dominera i framtiden istället är motsvarade grupper för det som är bra. För vi har så pass mycket som är bra som jag skulle vilja att vi samlades runt.
Ej vara naiv
Fredrik Kjos tror samtidigt inte att man ska vara naiv i den mening att tro att ett sånt här projekt kommer påverka och förändra alla kriminella över en natt.
– Men kan vi få en eller två att byta bana så finns det ett stort värde i det. Allt det vi gör syftar till att vi tar små steg hela tiden. Jag tror inte att det här stora galoppsteget går att hitta någonstans, jag tror att det är de små stegen som spelar större roll i slutändan.
Analys och planering
Nu går samtliga aktörer vidare med att planera, analysera och implementera GVI i sina respektive organisationer. Hos polisen kommer man påbörja arbetet med att analysera respektive kommuns kriminella grupperingar.
Vi backar inte från de frågor som påverkar våra invånare
Vad är GVI?
Idén bygger på så kallad gruppvåldsintervention och strategin är uppdelad i tre delar. Den första delen handlar om att berätta för de kriminella om vilka konsekvenserna blir om de fortsätter att skjuta.
Den andra delen innebär att om en person i ett nätverket använder dödligt våld så riktas kraftfulla insatser mot hela gruppen.
Det kan handla om alltifrån fler husrannsakningar, drogtester och razzior. Polisen tillsammans med tullen, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten går samman för att öka trycket mot hela nätverket.
Den tredje delen bygger på att ständigt erbjuda en väg ut ur kriminaliteten.
Källa: Malmö stad
Hjärnan bakom ”sluta skjut” besökte Upplands-Bro
Professor David M. Kennedy har utvecklat och arbetat med GVI-metoden i 30 år. Mitt i träffade honom när han besökte Upplands-Bro, Järfälla och Huddinge inför vårens start av arbetet att komma åt det dödliga skjutvapenvåldet.
Nyligen besökte professor David M. Kennedy och hans kollegor Stockholm för en utbildningsvecka tillsammans med nyckelpersoner i Upplands-Bro och Järfälla som arbetar, och kommer att arbeta, med GVI, gruppvåldsintervention. Den metod som i Malmö gick under namnet ”Sluta skjut”.
– Personalen från kommunen och polisen har varit väldigt generösa med sin tid under veckan. De har med stor vilja delat med sig av sin kunskap och erfarenhet till oss, säger David M. Kennedy, när han slagit sig ner tillsammans med Mitt i:s utsände i ett litet samtalsrum.
Professor David M. Kennedy intervjuas av Mitt i:s utsända i samband med ett besök i Upplands-Bro och Järfälla i slutet av januari 2023.
Johanna Wallén
”Extremt få individer”
Inne på Upplands-Bro kommuns trygghetscenter i Bro råder en uppsluppen stämning. En vecka av fördjupande har nått sin final.
Fika, samtal och glada skratt fyller nu lokalen. Uniformerade poliser, tjänstepersoner och semlor syns i det annars så traditionella kontorslandskapet.
– Det man vet här i Upplands-Bro och Järfälla är precis det vi har lärt oss genom åren. Att det är en extremt liten grupp av individer som är aktiva och orsakar det dödliga våldet.
Professor David M. Kennedy i samspråk med kollegor vid besök i Upplands-Bro.
Johanna Wallén
En delegation från det kommunala bostadsbolaget Upplands-Brohus öppnar försiktigt dörren.
– Stort tack David! Vi håller kontakten framöver, säger en man i glasögon med ett nöjt leende.
David M. Kennedy har arbetat med GVI under de senaste 30 åren och fört ut metoden i en lång rad amerikanska städer. Så väl som i Glasgow, El Salvador, Mexiko och Brasilien.
Så ska man nå de kriminella
Han är trygg i att metoden fungerar och att Upplands-Bro och Järfälla har alla möjligheter att lyckas när man till våren ska kommunicera budskapet till målgruppen – de kriminella.
En av flera nyckelfaktorer för att lyckas menar David M. Kennedy precis i likhet med Upplands-Bro kommuns Mattias Jarl och Polisen Järfällas Murat Aydoghan är vikten av lokala förebilder.
Professor David M. Kennedy på torget i Bro centrum.
Johanna Wallén
– De kriminella kanske inte respekterar den lokala polischefen eller åklagaren. Men det finns människor i deras liv som verkligen bryr sig om dem och som de själva bryr sig om, säger David M. Kennedy och tillägger:
– Så en central del är att få dessa nyckelpersoner i lokalsamhället att prata direkt med grupperna och säga: ”vi älskar er, vi bryr oss om er, vi vill inte att ni ska döda, vi vill inte att ni ska dödas eller hamna i fängelset”.
”Vill få stopp på våldet”
David M. Kennedy återkommer hela tiden till kollektivet i olika former. Samhället som grupp och lika mycket de kriminella som grupp. Kennedy menar att skillnaden i effekt på de kriminella grupperna kom i Amerika då polis, socialtjänst och andra aktörer började tala och agera mot grupperna som helhet, inte riktat enbart mot individerna.
– Samhället vill absolut att våldet ska få ett stopp. Det skadar de kriminella grupperingarnas egna samhälle, det skadar familjerna och det skadar människor som bryr sig om dem. När de dödar någon så kommer samhället aldrig att återhämta sig från detta.
För många skjutningar
När David M. Kennedy ställde sig framför Mitt i-fotografen Johanna Walléns kamera stannande en man till och frågade: ”Är det här stjärnan i Bro?”. När mannen fått en förklaring till vem Kennedy är så utbrister han med emfas: ”Ja, det är absolut för mycket som händer, det är för mycket skjutningar”.
Vad vill du säga till allmänheten i fråga om metoden, varför är det här arbetet viktigt?
– Mannen som stannade till utanför när vi fotograferade är svaret. Han sa att det är för många skjutningar och att det måste få ett slut. De flesta människor bryr sig om våldet och alla vill att det ska minska, att samhällen ska bli bättre, säger David M. Kennedy.
När de dödar någon så kommer samhället aldrig att återhämta sig från detta
Det här är GVI
Upplands-Bro och Järfälla kommer att införa metoden gruppvåldsintervention (GVI) i syfte att komma åt – och stävja – det grova och dödliga skjutvapenvåldet. Det här är samma metod som framgångsrikt prövats
i Malmö, då under namnet ”Sluta Skjut”.
Metoden är utvecklad av amerikanska forskare vid National Network for Safe Communities (NNSC). Arbetet vid centret leds av kriminologen och professorn David M. Kennedy.
Källa: Mitt i
Professor David M. Kennedy på torget i Bro centrum.
Johanna Wallén
Hjärnan bakom ”sluta skjut”: Så ska våldet stoppas
Polisen: Gängrekrytering av barn har eskalerat
Fler och fler barn och unga i Upplands-Bro riskerar att hamna i kriminella nätverk. Det vittnar Mitt i:s källor om. Källorna beskriver läget som "kod röd". Enligt polisen har situationen förvärrats det senaste 1,5 året.
Riskerna för att unga i Upplands-Bro dras in i gängkriminalitet har blivit större den senaste tiden. Kommunpolisen Magnus Nilsson menar att situationen har förvärrats de senaste 1,5 åren.
– Antalet ungdomar som är i absolut risk att rekryteras in i kriminalitet har vuxit och konsekvenserna för dem som på något vis berörs av det här är mycket mycket allvarligare. Det är ju på riktigt liv och död. Så det är allvarligt, säger Magnus Nilsson.
Han berättar att han deltagit vid fem föräldramöten under en och samma vecka, för att just förmedla allvaret i situationen och hur föräldrar bör tänka kring sina barn och ungdomar.
Började på gym
Den här typen av möten har pågått sedan våren 2022. Ett arbete som inleddes i samband med utredningen av mordet på Delta gym i Vasastan den 28 mars 2022 där en i dag 17-årig pojke, med koppling till Bronätverket, dömdes för mordet.
– I den utredningen dyker det upp saker som leder till andra utredningar där vi kan se att väldigt unga individer från Upplands-Bro är involverade i allvarlig brottslighet. Det var en Pandoras ask där socialtjänsten har fått slå knut på sig själv för att arbeta med dessa ungdomar som vi pratar om.
Den 28 mars 2022 sköts en man ihjäl på ett gym i Vasastan. Arkivbild.
Mimmi Epstein
Två typer av ungdomar
Mitt i har varit i kontakt med en lång rad källor inom Upplands-Bro kommun som arbetar med barn och ungdomar. De beskriver att läget är allvarligt och akut. ”Det är kod röd”, säger en uppgiftslämnare.
– Det är kris på riktigt. Vi har rekordmånga barn och ungdomar som blir indragna i kriminalitet. Fler än vad vi någonsin har haft, säger en person som arbetar i kommunen och vill vara anonym.
Fler barn och ungdomar riskerar att hamna i kriminella nätverk i Upplands-Bro.
Mikael Andersson
Enligt polisen ser man två typer av ungdomar som riskerar att dras in i grov kriminalitet i Upplands-Bro. Dels de som lockas av pengar och bilar. Dels en annan grupp, som blir förmådda, övertalade eller tvingade att utföra tjänster åt det kriminella nätverket.
– Den dimensionen som har tillkommit i Upplands-Bro är de på ytan sett normalt fungerande ungdomarna som inte drar vår uppmärksamhet till sig, men ändå dyker upp i våra utredningar för olika brott.
Skulder ersätts av tjänster
Polisens uppfattning är att den gemensamma nämnaren i stor utsträckning är narkotika.
Magnus Nilsson berättar att påhittade skulder med höga räntor vid narkotikaförsäljning på krita var vanligt för några år sedan. Nu ser man ett skifte: Skulderna har ersatts med att kräva tjänster.
– Man har fått större utväxling i sin egen verksamhet av att ha ungdomar som tvingas utföra tjänster i stället för att man ska få lite extra pengar, säger Magnus Nilsson.
Tom M Kronestedt
De källor som Mitt i varit i kontakt med säger att en stor andel av pojkarna på högstadiet i Upplands-Bro löper risk att rekryteras av det lokala kriminella nätverket Bronätverket.
Hur stor andel av pojkarna det rör sig om kan Magnus Nilsson inte svara på men säger:
– Det är betydligt fler än vad vi skulle önska, det kan vi vara överens om.
Magnus Nilsson förklarar att polisen bedömer att Bro-nätverkets kärna består av 10–15 personer. Där kring finns ett antal människor runt om som används i olika uppdrag.
I absoluta riskzonen
Mitt i:s källor gör bedömningen att 20–30 stycken ungdomar befinner sig i den absoluta riskzonen att rekryteras.
De säger också att 20–30 stycken redan har rekryterats in i Bronätverket det senaste året. Detta tycker Magnus Nilsson är en rimlig siffra.
– Det är liksom inte alla ungdomar överallt. Men det är ett antal ungdomar. Siffran 20–30, ja det är en rimlig bedömning.
Ungdomar lämnar landet
I vissa fall har ungdomar även lämnat landet till följd av situationen. Det rör sig om ”ett fåtal familjer” som polisen känner till.
– En del ungar har blivit skickade till släkt utomlands själva och i vissa fall har familjen följt med. Sedan finns det också exempel där man valt att ta sig till släktingar på andra platser i Sverige. Det är ungdomar där deras föräldrar har gjort bedömningen att om man stannar i Stockholmsregionen så kommer deras son att skadas, skjutas eller dödas, säger Magnus Nilsson.
Bronätverket och Foxtrot
Att Bronätverket och Foxtrot har kopplingar framgår av en rad förundersökningar hos polisen. En av ledarna för Foxtrot är en man som av polis och åklagare kallas för Kurdiska räven, som misstänks stå bakom en betydande del av narkotikahandeln i landet.
Mostphotos
Magnus Nilsson berättar att man vid husrannsakan kan hitta rävringar hos unga människor. Detta är en sorts symbol om tillhörighet till nätverket Foxtrot.
– Den motsvarar litegrann Hell Angels-västen. Den markerar en tillhörighet. Alla fattar inte. Men den som vet, den vet. Och ungdomar vet, säger Magnus Nilsson.
Finns det barn i Upplands-Bro som arbetar direkt åt Kurdiska räven?
– Nej, däremot arbetar de i hans vidsträckta nätverk, som också inkluderar Bro-nätverket, vilket det finns fler exempel på. Vi har individer ner till 13–14 års ålder som springer ärenden. Då ska man inte sätta likhetstecken med att skjuta ihjäl någon, men att det börjar med enklare tjänster.
Magnus Nilsson, kommunpolis, Upplands-Bro
Mikael Andersson
Varför har det blivit som det har blivit i Upplands-Bro?
– Därför att de äldre personerna som betecknas som nätverkskriminella har förstått och lärt sig att de kan använda ungdomar till att göra sitt skitgöra. De behöver fotsoldater och springpojkar, kalla det vad du vill.
Enligt Magnus Nilsson finns hela systemet, som polis, socialtjänst, skola, på plats för att jobba med dessa frågor, men att man måste bli bättre på att agera tidigare. Det som krävs framåt är mer samarbete bland dem som arbetar med barn och unga, oavsett område.
– Det kan ju betyda att exempelvis ha de här bra samtalen med en ungdom som kanske bara är nyfiken och lockas av den kriminella världen, att liksom ta det där vuxensnacket, och fråga hur den unga tänker och vad det handlar om.
Vi har individer ner till 13–14 års ålder som springer ärenden.
Så kan du tänka som förälder:
Om man som förälder är orolig för att ens barn riskerar hamna i kriminalitet finns hjälp att få. Så här skriver polisen på sin hemsida:
”Du är inte ensam om din oro. Prata med andra vuxna i din närhet och var öppen för att ta emot stöd och hjälp.
Som förälder är du nästan alltid en av de viktigaste personerna i barnets liv. Så är det även om barnet eller tonåringen inte svarar på tilltal eller om ni bråkar om det mesta. Visa att du finns där, vad som än händer. Fortsätt att ställa frågor och lyssna, och säga som det är. Det finns en falsk bild att kriminalitet är vägen till ett lyckat liv. Det är helt fel. De kriminella lurar barnen i syfte att utnyttja dem.
Alla kommuner och regioner erbjuder stöd till familjer även om det kan se lite olika ut i landet. Är du orolig, vänta inte med att söka hjälp. Sök hellre en gång för mycket än en för lite.”
Varningstecken att hålla ett öga på:
Ändrar attityd, döljer saker eller börjar ljuga
Börjar umgås med äldre ungdomar eller vuxna
Swishar pengar eller har mer egna pengar än förut
Kommer hem med dyra saker och kläder, skaffar ytterligare en mobil
Har nya värderingar.
Källa: Polisen
Magnus Nilsson, kommunpolis, Upplands-Bro
Mikael Andersson
Gängen rekryterar allt fler barn
Fakta: Gruppvåldsintervention (GVI)
GVI står för Group Violence Intervention och är en metod mot grovt våld och gängkriminalitet.
Modellen utvecklades i USA på 1990-talet och bygger på så kallad fokuserad avskräckning.
Kärnan är att polisen, socialtjänsten och andra myndigheter riktar sig direkt till personer i våldsamma grupper och tydligt kräver att våldet ska upphöra.
Samtidigt erbjuds stöd till dem som vill lämna kriminaliteten.
Metoden har använts i bland annat Malmö, Göteborg, Örebro, Huddinge, Järfälla-Upplands-Bro och Uppsala.
Källa: Brottsförebyggande rådet, National Network for Safe Communities