SL:s ekonomiska kris är över. Det är slutsparat på bussar och pendeltåg. Det var budskapet från regionens trafikpolitiker så sent som i februari.
Men siffrorna som SL:s ledning nu presenterar inför höstens budgetarbete talar ett annat språk.
Hundratals miljoner måste skjutas till redan nästa år, antingen genom ökad skattefinansering eller genom höjda biljettpriser, klargör SL:s vd Erik Norling i beslutunderlaget.
Annars tvingas SL dra ner på trafiken, drastiskt minska det planerade underhållet och skjuta upp stora investeringar, enligt rapporten som nu lagts fram på trafiknämndens bord.
Erik Norling utsågs nyligen till vd för SL och chef för trafikförvaltningen.
Gustav Kaiser
Det dystra läget beror dels på att man inte längre tror att SL-resandet kommer att öka mer än marginellt under de kommande åren.
Bussnedskärningarna bidrog
Därmed ökar inte heller biljettintäkterna i samma takt som kostnaderna. Och ingen vändning är i sikte, enligt prognoserna.
Trafikförvaltningen medger också att bussnedskärningarna i innerstan förra året bidrog till det minskade resandet.
Samtidigt har SL påbörjat ovanligt många, stora investeringar som sammantaget har blivit flera miljarder dyrare än vad som var planerat. Det gör att man tvingas låna mer – och räntekostnaderna äter nu upp en växande del av SL:s budget.
Fram till 2028 beräknas kapitalkostnaderna öka med cirka 8,6 procent per år. "Den stora investeringsvolymen är inte förenlig med nuvarande finansiella förutsättningar", understryker trafikförvaltningen.
Budskapet: Sluta skära ner
Hur ska man vända detta? SL-chefen skickar med en tydlig rekommendation: lösningen ligger inte i fortsatta trafiknedskärningar.
"Trafikutbudet behöver ses som ett verktyg för att stimulera efterfrågan och resandeutvecklingen positivt, snarare än enbart som en kostnadsdrivande faktor under kommande år", skriver han.
Med andra ord: om resenärerna ska komma tillbaka krävs mer och bättre SL-trafik – inte mindre och sämre.
Frågan är samtidigt hur sådana satsningar ska betalas. "Det finns i nuläget inget utrymme för reformer som inte har en konkret positiv resultateffekt, det vill säga där intäkterna överstiger åtgärdens kostnader", understryker SL.
Det är inget lättlöst dilemma. Mitt i har sökt SL-chefen Erik Norling för en kommentar. Trafikregionrådet Anton Fendert (MP) har lovat att återkomma med sina tankar efter midsommarhelgen.
Minskat resande slår mot SL:s ekonomi
SL väntas förlora biljettintäkter på drygt 130 miljoner under 2025 som en följd av minskat buss- och pendeltågsresande. Men verkligt tufft blir det för SL:s ekonomi först nästa år.
Som Mitt i tidigare har berättat minskade SL-resandet med två procent i början av året, främst inom pendeltågs- och busstrafiken.
Orsaken anses bland annat vara de återkommande spårfel som drabbat pendeltågen och att flera bussföretag hade svårt att få tag på nya elbussar i tid.
Fram till den sista april har detta lett till ett intäktstapp för SL på 46 miljoner jämfört med vad man räknat med.
Årsprognosen för antalet resande har nu skrivits ner från 85 till 84 procent av den nivå som gällde innan pandemin. Totalt blir det ett tapp på 131 miljoner på biljettförsäljningen i år, enligt den senaste prognosen.
Sammantaget går SL:s ekonomi ändå ganska bra just nu och man räknar med att gå i mål i december med ett överskott på 283 miljoner, vilket blir 103 miljoner bättre än budgeterat.
Vänder nästa år
Detta ljusa läge varar dock inte länge till. I år har SL sluppit det tuffa krav på att gå med överskott som regionpolitikerna annars lägger på alla verksamheter.
Men nästa höjs resultatkravet för SL kraftigt, från 180 till 914 miljoner år 2026 och därefter till 926 miljoner år 2027.
"För att klara det kommer olika former av intäktsförstärkningar och kostnadsbesparingar att krävas tillsammans med åtgärder för att snabba upp den interna omställningen", skriver förvaltningen.
Under 2026 är planen att ekonomin ska räddas utan någon minskning av trafikbudgeten – istället hoppas man att allmänna effektiviseringar ska räcka.
Men inför 2027 har SL:s ekonomer lagt in 329 miljoner som en minskning av köpt trafik. Vad det betyder konkret ska politikerna ge närmare besked om i höst i när nästa års budget ska presenteras.
Det är bland annat strulet på pendeln som ligger bakom inkomsttappet för SL.
Petter Beckman
Kravet på SL nästa år: Gå med 914 miljoner i vinst
Slutsparat i SL: Här blir det tätare busstrafik nästa år
Inga fler ekonomiskt motiverade neddragningar i SL-trafiken. Det är budskapet i det förslag till förändringar inför 2025 som nu skickas ut på remiss till länets kommuner. På flera busslinjer fördubblas turtätheten.
Efter det senaste årets tuffa sparpaket med nedlagda busslinjer och minskad turtäthet signalerar nu regionledningen att de värsta SL-nedskärningarna är över.
– Jag och mittenkoalitionen har varit tydliga med att inga trafikförändringar ska göras för att spara pengar. Förändringar ska enbart göras för att kollektivtrafiken ska bli smidigare att resa med som helhet, säger Anton Fendert (MP), trafikregionråd.
I det förslag till trafikändringar inför 2025 som nu ska upp i trafiknämnden finns det fortfarande några busslinjer som dras in, kortas av eller får glesare turer på grund av lågt resande.
Bättre i Åkersberga och Järfälla
Det gäller bland annat linje 712 i Huddinge, som läggs ner, linje 564 i Järfälla som får halverad turtäthet i högtrafik och linje 311 på Ekerö som får färre turer under morgon och eftermiddag.
Men samtidigt ökas turtätheten på ett antal linjer, bland annat på stombussarna 176 och 177 mellan Ekerö och Mörby station. Linje 740 mellan Huddinge och Skärholmen/Kungens kurva går upp från halvtimmes- till 15-minuterstrafik under högtrafik.
Också på flera ställen i Täby, Åkersberga, Kungsängen och Järfälla ökar trafikutbudet, bland annat för att skapa bättre anslutningar till pendeltåg eller Roslagsbanan.
Förändringarna ska träda i kraft till vintertidtabellen i december 2024, men först ska förslagen ut på remiss till berörda kommuner.
Hoppas få in synpunkter
– Nu hoppas vi få in synpunkter från kommuner och funktionsrättsorganisationer. De har viktiga perspektiv som kompletterar trafikplanerarnas underlag, säger Anton Fendert.
När det gäller tunnelbanan föreslås inga förändringar. För pendeltågen, som plågats av stora störningar på grund av lokförarbrist och trasiga tåg, saknas konkreta löften om förbättringar. Ambitionen, enligt beslutsunderlaget, är att resenärerna ska återfå förtroendet för verksamheten.
"I detta arbete ingår att planera trafiken på en nivå, som kan levereras över tid och utan omfattande störningar/justeringar samt omsorgsfullt öka trafiken, när resurserna så medger", skriver SL.
Båt till fler bryggor
I sjötrafiken finns däremot flera förslag till förbättringar. Linje 83 föreslås exempelvis utökas till att även angöra Kastellet i Vaxholm och att även angöra Vegabryggan på Rindö.
Linje 11, Stockholm-Grinda, föreslås utökas med en extra förmiddagsavgång under höstens första veckor "för att förbättra möjligheten till dagsutflykt i skärgården."
LÄS HELA SL-förslaget här.
Förändringar ska enbart göras för att kollektivtrafiken ska bli smidigare
Några exempel på utökad busstrafik
Linje 740 får ny sträckning, Björnkulla-Huddinge Sjukhus-Skärholmen-Kungens kurva och får utökad turtäthet under högtrafik, till 15-minuterstrafik från 30-minuterstrafik.
Stombusslinjerna 176 och 177 mellan Ekerö och Mörby station via Brommaplan och Solna centrum får ökad turtäthet. Samtidigt dras trafiken ner på flera av de mindre busslinjerna på Ekerö.
Det lokala bussnätet i Åkersberga utökas och förbättras. Linje 623 H/V föreslås få åtta nya avgångar dagtid, vilket ger fler passningar med Roslagsbanan och 30-minuterstrafik istället för 60-minuterstrafik.
Linje 684 Täby centrum-Upplands Väsby station föreslås under morgon och eftermiddag på skoldagar få 15-minuterstrafik istället för 30-minuterstrafik.
Linjhe 695 Danderyds sjukhus-Löttingelund, förlängs till Arninge station via Ullna strand, för att förbättra i områden som idag saknar nattrafik.
Källa: Trafikförvaltningen Region Stockholm