Länet

Äldreomsorgen i Sverige behöver anställa 50 000 nya medarbetare fram till 2030. Och Stockholm är det län där det är svårast att locka unga till vård- och omsorgsyrkena, visar statistik från Socialstyrelsen.

Ibrahim Saeed från Alby, Michelle Teghese Egharevba från Södertälje och Vera Englund från Upplands-Bro går i tvåan på Vård- och omsorgsprogrammet på Kungsholmens västra gymnasium. De vet vad många tänker om deras utbildningsval.

– I Stockholm är det standard att man ska läsa ekonomi, satsa på högbetalda jobb och starta eget företag. Utanför storstan är det nog lättare att följa det man känner själv, säger Vera Englund.

Michelle Teghese Egharevba och Vera Englund går vård- och omsorgsprogrammet Kungsholmens västra gymnasium, där de både får öva på dockor och vara ute på arbetsplatser.

Petter Beckman

Och det var just för att hon lyssnade på sina känslor som hon nu – precis som sina båda klasskompisar – märker att hon har hamnat helt rätt.

"Som att lägga pussel"

– Jag har alltid gillat människor, att analysera folks beteenden, att se hur olika folk är. Och det är det man kan göra när man är ute i vården. Man märker att någon har ont och försöker klura ut vad som kan vara orsaken. Det blir som att lägga pussel, säger Vera.

Man blir mer empatisk.

Ibrahim Saeed berättar att hans föräldrar – som båda är biomedicinska analytiker – från början var emot att han skulle välja Vård- och omsorg.

– Det finns mycket stigma kring vårdelever, att de inte skulle vara lika "smarta", säger han och gör citattecken med fingrarna.

– Men när de sen såg hur utbildningen funkar och att den är högskoleförberedande, då förstod de att det är ett attraktivt program.

Ibrahim insåg att han ville jobba i vården när han gjorde prao på ett äldreboende i åttan.

– Jag märkte hur glad jag blir av att hjälpa andra människor och att göra dem glada, säger han.

Ibrahim Saeed från Alby upptäckte redan på högstadiet att han gillade att jobba med äldre.

Petter Beckman

Mognar som person

De två omgångar av arbetsplatsförlagt lärande (APL) som klassen redan hunnit med har förstärkt den känslan.

– Man mognar som person i vården. Man blir mer empatisk av att vara med äldre och att sätta sig in i deras situation. Många unga tänker mest på lönen. Men vi vårdelever tänker mer på vad som är bra för oss, säger Ibrahim.

Eller som Vera tillägger: Man känner att man gör något bra, att man gör skillnad.

Och det är inte bara jobbet som är utvecklande. Den empati och medkänsla som yrket handlar om smittar av sig på umgänget i klassen.

– Vi är väldigt snälla mot varandra och bryr oss om hur alla mår. Det gör oss ovanligt sammansvetsade. Det är inte så mycket status och grupperingar som på många andra program, säger Vera Englund.

Emilia Mörk, biträdande rektor, menar att eleverna på vård- och omsorgsprogrammet blir mognare än många ansdra.

Jobb direkt efter examen

Biträdande rektorn Emilia Mörk berättar att Vård- och omorgseleverna räknas som de mest mogna – i jämförelse med andra utbildningar – när de kommer upp i trean, när det gäller att kunna analysera och dra slutsatser. Hon sätter det i samband med att de får lösa verkliga, praktiska problem ute på en arbetsplats redan från årskurs ett.

En stor fördel med programmet, tycker eleverna, är att den ger garanterat jobb direkt efter examen. De som börjat i årskullen efter dem får också betald körkortsutbildning.

Dockor i naturlig storlek och lösa kroppsdelar finns att öva på.

Michelle Teghese Egharevba hade först tänkt bli läkare, som sin farbror.

– Men sen förstod jag att det är för mycket matte för mig. Nu satsar jag i stället på att bli specialistsjuksköterska, och då kommer jag att kunna jobba stabilt som undersköterska på deltid medan jag pluggar vidare, säger hon.

Samtidigt medger eleverna att den relativt låga lönen kan vara ett problem.

– Undersköterska är ändå ett ganska tufft jobb. Om man höjde lönen skulle nog fler söka sig dit, säger Ibrahim Saeed.