Petras dotter kräktes av skolångest – och stannade hemma från skolan i två år. Fallet i Hässelby-Vällingby är inte unikt – 1500 elever i Stockholms grundskolor går inte till skolan. Så här vill Stockholms politiker få tillbaka dem till skolan.

Alexandra Mattsson (V).

Alexandra Mattsson (V).

Mitt i

Alexandra Mattsson (V):

”Låg- och mellanstadiet behöver mindre klasser och bättre övergångar för att insatser tidigt ska kunna sättas in. Då kan vi främja närvaron, utvecklingen och måendet. Vi vill bland annat utöka och stärka de skolsociala teamen, få en bra samverkan med familjen samt göra anpassningar för eleven."

"Ett första avgörande steg kan vara att testa digital undervisning eller planera enstaka timmar på plats i ett mindre sammanhang.”

Källa: Mitt i

Emilia Bjuggren (S).

Emilia Bjuggren (S).

Mitt i

Emilia Bjuggren (S):

”Elever med hög frånvaro måste fångas upp tidigt. Därför behövs små klasser för små barn och ett tak om max 25 elever per klass i lågstadiet. Vi vill också fortsätta bygga ut de skolsociala teamen så att elever får lika bra stöd oavsett var i staden de bor."

"I områden med tuffare förutsättningar är barnen mer frånvarande i tidiga årskurser, därför utökar vi socialtjänstens insatser mot skolfrånvaro till att även omfatta lågstadiet.”

Källa: Mitt i

Åsa Lindhagen (MP).

Åsa Lindhagen (MP).

Mitt i


Åsa Lindhagen (MP):

”Barn med omfattande skolfrånvaro ska erbjudas anpassad undervisning i mindre grupper och andra individanpassade insatser. Samverkan mellan kämpande barn och föräldrar, skola, barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst måste stärkas."

"Det ska också finnas möjlighet till digital undervisning så att eleven successivt kan komma tillbaka. Vi vill även utvidga stödet till elever med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) eller andra särskilda behov.”

Källa: Mitt i

Gulan Avci (L).

Gulan Avci (L).

Mitt i


Gulan Avci (L):

”Skolan, socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin måste samarbeta för att eleven ska komma tillbaka. Arbetet måste vara förebyggande och tidigt uppsökande, exempelvis genom hembesök hos föräldrar vars barn visar tecken på psykisk ohälsa."

"Bättre tillgång till särskilda undervisningsgrupper och resursskolor är också avgörande. Samtidigt behöver stöket i klassrummet ersättas med studiero och kunskap måste åter bli fokus i undervisningen."

Källa: Mitt i

Jonas Naddebo (C).

Jonas Naddebo (C).

Mitt i


Jonas Naddebo (C):

”För många beslut om eleverna fattas för långt ifrån klassrummet. Det leder till insatser som inte alltid fungerar. Därför ska läraren som oftast känner eleven bäst vara en självklar del av elevhälsoteamet och fler speciallärare ska vara med i undervisningen."

"Vid oroande frånvaro måste vi agera. För den som fastnat hemma kan digital undervisning bygga upp relationen till skolan igen med målet att eleven kommer tillbaka.”

Källa: Mitt i

Andrea Hedin (M).

Andrea Hedin (M).

Mitt i




Andrea Hedin (M):

”Vi vill säkerställa en trygg skolgång med stöd anpassat efter varje elevs förutsättningar. Därför behövs skolsociala team som arbetar utan biståndsbedömning i alla stadsdelar. De kan erbjuda stöd både hemma och i skolan."

"Till detta vill vi bygga ut möjligheten till distansundervisning för de elever som inte kan ta sig till klassrummet. Stadens samarbete med regionen behöver också utökas och kötiderna till barn- och ungdomspsykiatrin kortas för snabbare hjälp.”

Källa: Mitt i

Linnéa Vinge (SD).

Linnéa Vinge (SD).


Linnéa Vinge (SD):

”Det krävs insatser tidigt. Det kräver i sin tur fler speciallärare och annan resurspersonal i klassrummen, tydligare rutiner för uppföljning vid upprepad frånvaro och mer anpassat stöd för elever med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)."

"Vi vill också bygga ut akutskolorna som kompletterande stöd och stärka tryggheten både i och runt skolan."

Källa: Mitt i

Nike Örbrink (KD).

Nike Örbrink (KD).

Mitt i


Nike Örbrink (KD):

”Skolfrånvaron måste mötas tidigt, innan den hinner bli långvarig. Därför vill vi bland annat införa en 24-timmarsgaranti för kontakt med elevhälsan, så att varje elev snabbt får rätt stöd."

"För elever som redan hunnit bli hemmasittare behövs små, flexibla undervisningsgrupper och en trygg väg tillbaka. Skola, elevhälsa och socialtjänst måste samverka bättre runt barnet tillsammans med familjen."

Källa: Mitt i

Petras dotter kräktes av skolångest – stannade hemma i två år

Dottern skrek, grät och kräktes av ångest på morgnarna. Petra blev ändå uppmanad att ta henne till skolan – men problemen blev bara värre. Till slut vägrade dottern gå dit.

– Det tog många år innan vi togs på allvar.

Västerort

Ute på gården till ett flerbostadshus i Hässelby-Vällingby berättar Petra om hur vardagen har sett ut de senaste åren.

– Jag har känt mig väldigt otillräcklig och ensam.

När hennes dotter började skolan ersattes hennes självkänsla med oro. Övergången från en liten förskola med många pedagoger till den stora grundskolan blev en chock.

– Hon fick panikångest varje dag. Kvällar och morgnar var fyllda med gråt och skrik.

Vi kände oss misstrodda.

– På morgnarna spydde hon av ångest. Dem som vi pratade med på skolan sa att det skulle gå över, men det gjorde det inte.

Blev värre

– Vi fick veta att vår dotter presterade bra, var omtyckt, populär, trevlig och ordentlig. Man såg inte ångesten, vilket gjorde att vi kände oss misstrodda.

Vändningen för Petras dotter kom i samband med att familjen anmälde skolan till utbildningsförvaltningen.

Vändningen för Petras dotter kom i samband med att familjen anmälde skolan till utbildningsförvaltningen.

Mostphotos

Till slut blev dottern sjukskriven och Petra stannade hemma med henne.

– Hon utvecklade svåra tvångssyndrom och depression, och blev helt avskärmad från sitt sociala liv. Hon stannade hemma i två år på raken på mellanstadiet.

Vändningen kom i samband med att familjen anmälde skolan till utbildningsförvaltningen.

– Inför årskurs sex satte skolan till slut in en resursperson, kopplade in närvaroteamet och skolsocionomer.

"Saknat en vuxen"

Resurspersonen kom hem till familjen, hjälpte dottern att hantera ångesten inne på skolan och följde henne mellan klassrummen.

– Min dotter hade saknat en trygg vuxen i alla år.

Barn- och ungdomspsykiatrins utredning landade i att dottern hade autism.

– Hade hon fått hjälp redan när hon var sex år är jag säker på att hon inte förlorat de skolår hon nu förlorat. Jag själv har varit nära att gå under många gånger.

I många år fanns inte Petras tillit till skolan där alls. "Förtroendet var helt brutet", säger hon.

I många år fanns inte Petras tillit till skolan där alls. "Förtroendet var helt brutet", säger hon.

Filip Magnusson

I dag går dottern på högstadiet och har hög närvaro.

– Depression finns i bilden, oron finns där. Vi har ingen kontakt med någon specialpedagog just nu, och tvingas ständigt ligga på och kontakta mentorer och lärare. Men nu känner vi att vi blir lyssnade på.

Petras son började nyligen förskoleklass och hon har sett liknande tendenser hos honom.

– Men nu upplever jag att vår oro hanterats direkt. Skolläkare och närvaroteam kopplas in vid behov.

"Ett bekymmer"

I Stockholms stad håller sig cirka 1 500 elever hemma under hela eller delar av höstterminen. Bara under förra läsåret startades 1 144 frånvaroutredningar i de kommunala grundskolorna. På de fristående skolorna fanns samtidigt 547 pågående frånvaroärenden. Antalet elever som stannat hemma har legat på ungefär samma nivå de två senaste åren.

Stockholms stads grundskoledirektör Peter Bragner medger att det är ett bekymmer, men påpekar även att staden lägger stora resurser på att eleverna ska komma till skolan.

Peter Bragner hävdar att Stockholms skolor lägger stora resurser på att eleverna ska vara närvarande. "Det är viktigt att vi utreder varje elevs frånvaro och förutsättningar för att kunna undanröja hinder och ge stöd för en ökad närvaro", säger han.

Peter Bragner hävdar att Stockholms skolor lägger stora resurser på att eleverna ska vara närvarande. "Det är viktigt att vi utreder varje elevs frånvaro och förutsättningar för att kunna undanröja hinder och ge stöd för en ökad närvaro", säger han.

Lizafoto Liza Simonsson

– Orsakerna till frånvaron är många, vi varken kan eller får föra register över dem. Men det är viktigt att vi utreder varje elevs frånvaro och förutsättningar för att kunna ge stöd.

Kan ni göra mer?

– Vi utvecklar kontinuerligt vårt arbete. Den nya socialtjänstlagen ger socialtjänsten större manöverutrymme. Vi har också förbättrat våra möjligheter att möta olika elevers behov, genom till exempel flera mindre undervisningsgrupper och distansundervisning inom det särskilda stödet.

*Petra heter egentligen något annat.

Så vill politikerna stötta elever som inte trivs i skolan

Valenkät: Hur vill ni få tillbaka eleverna som inte kommer till skolan?

Enkät: Filip Magnusson

Alexandra Mattsson (V).

Alexandra Mattsson (V).

Angie Gray

Alexandra Mattsson (V):

”Låg- och mellanstadiet behöver mindre klasser och bättre övergångar för att insatser tidigt ska kunna sättas in. Då kan vi främja närvaron, utvecklingen och måendet. Vi vill bland annat utöka och stärka de skolsociala teamen, få en bra samverkan med familjen samt göra anpassningar för eleven."

"Ett första avgörande steg kan vara att använda digital undervisning eller planera enstaka timmar på plats i ett mindre sammanhang."

Emilia Bjuggren (S).

Emilia Bjuggren (S).

Angie Gray

Emilia Bjuggren (S):

”Elever med hög frånvaro måste fångas upp tidigt. Därför behövs små klasser för små barn och ett tak om max 25 elever per klass i lågstadiet. Vi vill också fortsätta bygga ut de skolsociala teamen så att elever får lika bra stöd oavsett var i staden de bor."

"I områden med tuffare förutsättningar är barnen mer frånvarande i tidiga årskurser, därför utökar vi socialtjänstens insatser mot skolfrånvaro till att även omfatta lågstadiet."

Åsa Lindhagen (MP).

Åsa Lindhagen (MP).

Mikael Andersson

Åsa Lindhagen (MP):

”Barn med omfattande skolfrånvaro ska erbjudas anpassad undervisning i mindre grupper och andra individanpassade insatser. Samverkan mellan kämpande barn och föräldrar, skola, barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst måste också stärkas."

"Det ska också finnas möjlighet till digital undervisning så att eleven successivt kan komma tillbaka. Vi vill även utvidga stödet till elever med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) eller andra särskilda behov.”

Gulan Avci (L).

Gulan Avci (L).

Mikael Andersson

Gulan Avci (L):

”Skolan, socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin måste samarbeta bättre för att eleverna ska komma tillbaka. Arbetet måste vara förebyggande och tidigt uppsökande, exempelvis genom hembesök hos föräldrar vars barn visar tecken på psykisk ohälsa."

"Bättre tillgång till särskilda undervisningsgrupper och resursskolor är också avgörande. Samtidigt behöver stöket i klassrummet ersättas med studiero och kunskap måste åter bli fokus i undervisningen.”

Jonas Naddebo (C).

Jonas Naddebo (C).

Judit Nilsson

Jonas Naddebo (C):

”För många beslut om eleverna fattas för långt ifrån klassrummet. Det leder till insatser som inte alltid fungerar. Därför ska läraren som oftast känner eleven bäst vara en självklar del av elevhälsoteamet och fler speciallärare ska vara med i undervisningen."

"Vid oroande frånvaro måste vi agera. För den som fastnat hemma kan digital undervisning bygga upp relationen till skolan igen med målet att eleven kommer tillbaka.”

Andra Hedin (M).

Andra Hedin (M).

Pressbild

Andrea Hedin (M):

”Vi vill säkerställa en trygg skolgång med stöd anpassat efter varje elevs förutsättningar. Därför behövs skolsociala team som arbetar utan biståndsbedömning i alla stadsdelar. De kan erbjuda stöd både hemma och i skolan."

"Till detta vill vi bygga ut möjligheten till distansundervisning för de elever som inte kan ta sig till klassrummet. Stadens samarbete med regionen behöver också utökas och kötiderna till barn- och ungdomspsykiatrin kortas för snabbare hjälp.”

Linnéa Vinge (SD).

Linnéa Vinge (SD).

Sverigedemokraterna

Linnéa Vinge (SD):

”Det krävs insatser tidigt. Det kräver i sin tur fler speciallärare och annan resurspersonal i klassrummen, tydligare rutiner för uppföljning vid upprepad frånvaro och mer anpassat stöd för elever med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)."

"Vi vill också bygga ut akutskolorna som kompletterande stöd och stärka tryggheten både i och runt skolan."

Källa: Mitt i

Nike Örbrink (KD).

Nike Örbrink (KD).

Mikael Andersson

Nike Örbrink (KD):

”Skolfrånvaron måste mötas tidigt, innan den hinner bli långvarig. Därför vill vi bland annat införa en 24-timmarsgaranti för kontakt med elevhälsan, så att varje elev snabbt får rätt stöd."

"För elever som redan hunnit bli hemmasittare behövs små, flexibla undervisningsgrupper och en trygg väg tillbaka. Skola, elevhälsa och socialtjänst måste samverka bättre runt barnet tillsammans med familjen.”

Källa: Mitt i

Petras dotter kom från en liten förskola till en stor grundskola. "Det blev för stora kontraster. Övergången blev en chock."

Petras dotter kom från en liten förskola till en stor grundskola. "Det blev för stora kontraster. Övergången blev en chock."

Filip Magnusson

Petras dotter kräktes av skolångest – stannade hemma i två år

Då kom vändningen ✔ 1 500 elever i Stockholm går inte i skolan