Labradoren Mango, 3 år, skuttar runt i hallen hemma hos Tullingebon Anneli Eriksson, 61. Det är dags för promenad.

Han är ledarhund och Anneli är synskadad, nästan helt blind, på grund av en kronisk inflammation i ögonen sen hon var barn.

– Jag kan se att du har en svart jacka på dig. Eller att du något rött på ryggen. Men allt är grumligt. Jag kan inte se ditt ansikte, säger hon.

Mango, 3 år, är en jaktlabrador. Uppmärksam, lekfull och helt underbar, beskriver Anneli honom som.

Angie Gray

Sedan i augusti bor Mango hos Anneli Eriksson. Hon har fått lära sig mycket om hur det är att ha ledarhund. Men hon vill också berätta om vett och etikett för alla som inte är synskadade.

Den viktigaste regeln är:

– Gå inte fram och hälsa, säger hon och förbereder ledarhundsselen.

Då blev synen sämre

Mango blir kolugn och sätter sig på trallen utanför dörren, inväntar kommando och att Anneli Eriksson ska leta sig fram med blindkäpp.

– Före, säger hon och de sätter i väg.

För fem år sedan blev Anneli Erikssons syn mycket sämre. Hon var tvungen att sluta på förskolan där hon jobbat i 40 år. Ett jobb hon älskar.  

Hon beskriver sig som en aktiv person som gillar promenader. Men det blev en utmaning att ta sig fram med blindkäpp. Det gick för långsamt.

– Då föddes tanken om att skaffa ledarhund.

"Gå inte på hundens sida"

På Myndigheten för delaktighet (MFD) kan man ansöka om att få ledarhund. Efter ansökningsprocessen, som innebär allt från att skaffa intyg från ögonläkare till att få utbildning av ledarhundsinstruktör, fick hon beskedet.

Treåriga labradoren Mango skulle få flytta hem till henne.

– Han är underbar. Lite stissig i miljöer med mycket folk och ljud. Men i rätt miljöer går det utan problem.

Mango inväntar kommando för att få skutta runt utan sele.

Angie Gray

Promenaden fortsätter.

Två personer kommer i mötande riktning. De går förbi på Mangos sida trots att han går närmast vägkanten. I stället skulle de ha gått på Anneli Erikssons sida.

– Gå inte på ledarhundens sida, då störs han, säger hon.

Hon berättar om andra situationer. Personer som visslar och ropar på dem. Andra hundägare med hund som vill hälsa på Mango. Men en ledarhund med sele ska inte störas.

– Vi mötte en hundägare och han ropade när han var en bit bort: ”Här kommer ett möte med hund”. Det var jättebra.

Ledarhundar är inte vanliga hundar

Mango markerar på olika platser så att Anneli Eriksson har koll på var de är. Så fort de kommer fram till ett hinder, exempelvis en bänk, för han henne åt sidan.

I ett skogsområde tränar de på att gå utan koppel. I Botkyrka är det koppeltvång för vanliga hundar, men inte ledarhundar, enligt de allmänna lokala ordningsföreskrifterna.

Mango får en bjällra men håller sig i hennes närhet och kommer direkt när hon kallar.

När de sedan närmar sig hemmet börjar han drägla.

– Han vet att det väntar mat, säger Anneli Eriksson och skrattar.

Då går det bra att hälsa

Ledarhund har gett henne livskvalitet.

Oväntade hinder är inte längre ett lika stort orosmoment. Sedan är han också en trevlig kompanjon att ha med sig.

– Hunden är verkligen människans bästa vän.

Anneli Eriksson hoppas att fler ska tänka på att en hund med sele inte ska störas.

– Om han är avselad och man står och pratar med mig och jag säger att det går bra – då är det okej att hälsa, men inte annars, för då jobbar han.

Mango inväntar kommando för att få skutta runt utan sele.

Angie Gray