– Det här går emot allt politikerna säger om att vi ska bli Sveriges bästa skolkommun. Hur ska vi lärare kunna genomföra vårt arbete ännu bättre än i dag, samtidigt som vi får mindre medel att göra det på, frågar sig Fredrik Lundin, vice ordförande på Lärarförbundet Botkyrka.
Nästa års kommunbudget klubbas först i slutet på 2021, men inför arbetet med budgeten har samtliga förvaltningar fått se över sin ekonomi för de kommande åren. I sin prognos konstaterar utbildningsförvaltningen att kommunens skolor under de kommande fyra åren kan behöva spara knappt 200 miljoner kronor.
Än föreslås inga konkreta förslag för hur pengarna ska sparas in, men i prognosen skriver förvaltningen att de ser över effektivare användning av skolornas lokaler, modersmålsundervisning och undervisning till elever med särskilda behov.
"Omskrivning för nedskärningar"
Men på Lärarförbundet finns en oro att det ska slå även mot lärartjänster.
– Vi har lärt oss att effektiviseringar är en snygg omskrivning för nedskärningar. Det har redan skurits ned på bland andra specialpedagoger, och vi är oroliga för att man snart riktar sig till lärarna, säger Fredrik Lundin.
I värsta fall kan det slå mot eleverna, framför allt de allra yngsta, menar han.
– Det är i förskola och tidig grundskola som eleverna lägger grunden. Om de misslyckas tidigt så är det mycket svårare för dem att hämta igen det senare. Så här måste vi satsa mer, inte skära ned.
Friskolans påverkan
I fjol etablerade friskolekoncernen Jensen en ny grundskola i det nyexploaterade området Kvarnsjön i norra Uttran, något som förvaltningens tjänstemän varnade kunde slå hårt mot den kommunala skolan.
– Om det här är en direkt effekt av Jensens etablering är svårt att säga, för de är så pass nya i området. Men i andra kommuner där de har varit längre har man sett att det har en negativ påverkan på ekonomin i den kommunala skolan. Det riskerar att slå extra hårt mot skolorna i de socioekonomiskt utsatta områdena, säger Fredrik Lundin.
https://www.mitti.se/nyheter/varningen-nya-friskolan-kan-bli-dyr-for-kommunen/reptbn!zlOIZsNSJ0b9wo6DnAEOQ/
– 73 procent av pengarna som går till utbildningsförvaltningen går till just utbildning. Resten går till annat som lokaler, mat och material. Då behöver vi titta på just de här områdena för att se om vi kan effektivisera där, säger han.
Lärarförbundet i Botkyrka kräver svar från ansvariga politiker i utbildningsnämnden hur det är tänkt att Botkyrkas lärare ska kunna uppnå målet om att bli Sveriges bästa skolkommun samtidigt som man väljer att spara in på skolan.
På det svarar Ksiazkiewicz att det är befolkningsprognosen som styr.
– Vi satsar på skolan. Totalt sett har skolan mer pengar idag än tidigare år och resultaten stiger. Däremot kan befolkningsutvecklingen framåt betyda att vissa skolor måste anpassa sin budget efter antalet elever på skolan. Min förhoppning är dock att vi under kommande år ska kunna stärka skolans budget ytterligare, säger han.
Finns det en risk att det effektiviseringarna kan leda till att lärare får gå?
– Vi har för få lärare. Vi vill ha fler. För oss är det viktigast att eleverna gynnas och inte missgynnas, men sparbetinget ligger över alla förvaltningar och lärartjänster är det sista vi vill spara in på.
Kan effektiviseringarna på kommunens skolor vi ser nu vara ett resultat av Jensens etablering?
– Nej. Effektiviseringarna sker över alla förvaltningar, och det är något som har ålagts från kommunfullmäktige. Så att det beror på Jensen tror jag inte.