Som Mitt i tidigare kunnat rapportera är känslorna starka bland 74 hushåll i Norsborg. Deras värme från SFAB riskerar att stängas av i april 2024 om de inte är med och bekostar delar av ett nytt fjärrvärmenät i området efter att det gamla har nått sin tekniska livslängd.

I början var en summa om 400 000 kronor per hushåll på tapeten, en summa som SFAB tidigt avfärdade. Men varken de eller ägarkommunerna Huddinge och Botkyrka har kunnat presentera ett prisförslag – tills nu:

20 000 kronor för en ny värmecentral plus kostnaden för rördragningar inne i fastigheten.

– Det är svårt att säga exakt vad den extra kostnaden blir. Det är för att förutsättningarna ser olika ut i olika fastigheter och det beror också på vilka lösningar som de boende vill ha. Men någonstans mellan 15 000 kronor och uppåt för den enskilda fastighetsägaren, och de kan söka rot på det här, säger Anders Björklin, marknads- och försäljningschef på SFAB.

Totalt kan det alltså landa på ungefär 35 000 kronor för en enskild fastighetsägare.

Ingen nyanslutningsavgift

SFAB backar inte från att ett nytt fjärrvärmenät fortfarande är vägen framåt. Lösningen som SFAB har presenterat är att en ny fjärrvärmecentral ska installeras på husets fasad och att företaget bekostar alla nya ledningar fram till den nya centralen.

Tidigare anmälde grannarna SFAB till Energimarknadsinspektionen. De tycker att det är fel att de ska behöva betala dubbla anslutningsavgifter.

Men Anders Björklin menar att det här inte handlar om en nyanslutning.

– Om man skulle ansluta en helt ny kund räknar vi fram en nyanslutnigsavgift. Nu tar vi den kostnaden fram till husväggen så det rör sig inte om en nyanslutning på det sättet.

90-procentig anslutningsgrad – eller ej?

Det har talats om att det kommer krävas att minst 90 procent av hushållen anmäler intresse för anslutning till det nya nätet – annars skulle alla hushållen kopplas bort i april 2024.

Nu backar SFAB på den punkten, om än bara ett litet steg.

– Vi kommer vara mer generösa på den nivån. Nu har den nivån sjunkit, men vi kan inte presentera en gräns. Nu handlar det snarare om att vi ska kunna försöka lösa situationen i området och gå vidare, säger Björklin.

Tänker inte ta budet

Under helgen nådde budet de boende i Norsborg, och Christer Boije är skarpt kritisk till värmebolaget. Han tänker inte ta SFAB:s bud – än.

– Vi inväntar vad Energimarknadsinspektionen säger innan vi bestämmer oss, säger han och hoppas att myndigheten ska säga åt SFAB att ta hela kostnaden.

– 600 fastigheter här i området fick sina värmenät utbytta på SFAB:s bekostnad. Det hoppas jag fortfarande även ska gälla oss, säger han.

"Tagit lite tid"

SFAB moderbolag är Södertörns energi, som i sin tur ägs av de båda kommunerna Botkyrka och Huddinge.

Mitt i har vid upprepande gånger försökt få till en intervju med kommundirektören i Botkyrka, Leif Eriksson, för att få svar på varför det har tagit så långt tid att meddela de boende ett besked i fjärrvärmefrågan. Han återkommer via mejl.

"Det har tyvärr tagit lite tid för att hitta formerna för att vi som ägare ska känna oss trygga med säkerställa att botkyrkaborna erbjuds en prisvärd, klimatsmart och lättskött uppvärmningsform för sin bostad långt in i framtiden", skriver han.

Efter fjärrvärmekritiken: Staten granskar SFAB

Nu står det klart att Energimarknadsinspektionen ska granska Södertörns fjärrvärmes (SFAB) hanteringen av fjärrvärmenätet i norra Botkyrka, efter den massiva kritiken.

Efter att ha mottagit en anmälan från grannarna på Hirdvägen och norra Norrskogsvägen i Norsborg har Energimarknadsinspektionen (Ei) nu beslutat att granska deras dispyt med Södertörns fjärrvärme – och det kan leda till stora förändringar.

− Beroende på vad som framkommer i vår granskning kommer vi undersöka om vi behöver föreslå en ändring i fjärrvärmelagen. Det är inte meningen att man ska behöva betala dubbla anslutningsavgifter, säger Jonas Grape, jurist på Ei, i ett uttalande.

Detta möts av glädje från grannarna. En av dem är Christer Boije, som drog igång kampen mot SFAB.

– Jag tycker det är bra att de belyser detta. Man måste sätta stopp någonstans för de här galenskaperna, säger han.

Vad hoppas du att Energimarknadsinspektionens granskning ska leda till?

– Att de pekar ut det orimliga i det här. För det är det verkligen – fullständigt orimligt.

Huvudet i sanden

Det var i oktober som SFAB aviserade för de 74 hushållen i Norsborg att de skulle stå för en del av kostnaden av ett helt nytt fjärrvärmenät eller riskera att frysa från och med april 2024 om de vägrade. Sedan dess har ärendet uppmärksammats mycket i media, men representater från ägarkommunerna Botkyrka och Huddinge står som med munkavle – tysta.

Christer Boije är förargad över kommunernas politiker och deras agerande.

– Det är oförskämt. Jag vet inte vad de hoppas uppnå med att vara tysta, men det tolkas ju som att de gömmer sig, säger han.

Energibolaget har ännu inte fattat beslut i frågan, men lovar att återkomma inom kort.

Namninsamling

Grannarna på Hirdvägen och norra Norrskogsvägen i Norsborg har, tillsammans med Villaägarnas riksförbund, startat en namninsamling mot SFAB:s agerande.

Totalt finns 121 namn på listan från 71 av de 74 påverkade hushållen.

I sitt öppna brev till Huddinges och Botkyrkas politiker skriver de att de bland annat kräver ett besked från kommunernas högsta politiker om vad som kommer att hända.

Källa: Villaägarnas riksförbund

KAN LEDA TILL LAGÄNDRING. Energimarknadsinspektionen ska granska fejden mellan SFAB och grannarna i norra Botkyrka.

KAN LEDA TILL LAGÄNDRING. Energimarknadsinspektionen ska granska fejden mellan SFAB och grannarna i norra Botkyrka.

Angie Gray

Efter fjärrvärmekritiken: Staten granskar SFAB

Kan leda till ändring i fjärrvärmelagen • "Inte meningen att man ska behöva betala dubbla anslutningsavgifter"

Grannarnas oro: 400 000 för värme

Varken värme eller varmvatten. Det kan bli verklighet för 74 villaägare i norra Botkyrka redan om ett och ett halvt år. Men det har inget med höga elpriser att göra.

Runt matbordet hemma hos Christer Gustafsson och Hillo Nordström har grannarna Christer Boije, Christer Gottschalk och Per-Arne Palm samlats. De har bara skjortor och tunna tröjor på, utan att bli blå om läpparna.

Men snart kan det bli desto kallare.

För en dryg månad sedan aviserade Södertörns fjärrvärme (SFAB) att de kommer stänga av grannarnas uppvärmning och varmvatten om de och resten av de 70 grannhusen inte betalar för ett helt nytt fjärrvärmenät tillsammans med det kommunala fjärrvärmebolaget. Enligt grannarna ska kostnaden totalt bli 30 miljoner kronor, något som sades av SFAB:s representanter vid ett möte i Hallunda Folkets hus.

– De sa att de kommer stänga av värmen i april 2024 om vi inte är med och ser till att nätet blir schysst igen. Alla var lite chockade, men när vi reviderade den här summan på 74 boende kom vi fram till att det betyder en utgift på 400 000 kronor per skalle, säger Christer Boije.

Vem betalar?

Fjärrvärmenätet installerades på 70-talet, och har nu uppnått sin tekniska livslängd. Det är anledningen till att SFAB nu måste byta ut fjärrvärmenätet för de boende på Norrskogsvägen och Hirdvägen.

Men än är det oklart vem som ska stå för den kostnaden – fastighetsägarna, SFAB eller en kombination av de båda?

– Vi tittar på hur mycket av den kostnaden som vi kan ta, och där kan vi ännu inte presentera någon siffra. Det är ett beslut som vi måste ta med våra ägarkommuner Botkyrka och Huddinge. Men vår förhoppning är att det ska bli ett konkurrenskraftigt erbjudande för de boende som också är på affärsmässig grund, säger Katja Lindblom, projektledare vid SFAB.

Vad skulle ett affärsmässigt pris vara?

– Det vågar jag inte spekulera i.

Att det erbjudande som just nu ses över av SFAB och moderbolaget Södertörns energi ska vara "konkurrenskraftigt" gäller mot kostnaden för andra uppvärmningsalternativ, så som bergvärme eller värmepump.

https://www.mitti.se/nyheter/vdn-hur-mycket-kunderna-ska-betala-ar-inte-klart/repvkr!HzPFrjkQklccqTb9UUWq8A/

Att kommunal fjärrvärme sedan ska bedrivas på affärsmässig grund står lagstadgat i fjärrvärmelagen och innebär att SFAB inte får subventionera kostnaderna åt enskilda kunder. Det är också detta som SFAB lutar sig mot när de förklarar att de inte kan stå för hela kostnaden av nätbytet – trots att man gjorde det för bara fyra år sedan i ett grannkvarter.

– Vi insåg att det kostade för mycket och att det inte skulle bli ekonomiskt hållbart i längden att fortsätta på det sättet. Då har vi istället lagt de senaste 3–4 åren på att titta på hur vi kan göra det billigare och så affärsmässigt försvarbart som möjligt, säger Katja Lindblom.

"Berör inte alla"

Grannarna runt matbordet på Hirdvägen 37 är också oroliga för alla andra av SFAB:s 50 000 kunder.

– Det här är pilotprojektet. Det är vi övertygade om. Här har man hittat en liten grupp på 74 fastigheter som man kör det här på för att driva igenom ett prejudikat som kan användas på andra fastigheter sen, säger Christer Gustafsson.

Och SFAB varken bekräftar eller dementerar att så skulle vara fallet.

– Just det här är ett område som vi har behövt prioritera. Men det finns också flera sådana här områden, alltså från miljonprogramstiden som vi ser är i behov av ersatta värmenät på sikt.

21 miljoner i avgifter

Varför just husen på Hirdvägen och Norrskogsvägen är så kostsamma, enligt Lindblom, beror på att de är enskilda kunder och att de inte är lönsamma i förhållande till de små energimängder som de gör av med. Att investera i ett nytt fjärrvärmenät åt dessa skulle innebära att de blir en "förlustaffär", menar hon.

– De som inte berörs på samma sätt är villa- och radhusägare som köper energin tillsammans genom samfälligheter, bostadsrättsföreningar eller företag. Där rör det sig om så stora volymer energi att det inte skulle bli så, säger hon.

Men grannarna ställer sig frågande.

– Vi betalar en rörlig avgift för energin och en fast avgift för drift och underhåll av nätet. Det har vi gjort under 50 år. Och när vi räknar på det så har alla 74 fastigheterna som nu berörs betalat 21 miljoner kronor i fasta avgifter. Var har de pengarna tagit vägen nu? frågar sig Christer Boije.

SFAB menar å sin sida att de fasta avgifterna enbart täcker "rörliga och löpande kostnader i nuvarande drift, inte kommande investeringar".

Man kör det här på för att driva igenom ett prejudikat.Var har de pengarna tagit vägen nu?

Fjärrvärme – ett kretslopp

Vatten värms upp genom förbränning och skickas ut genom rör under marken tll hushåll, företag och andra verksamheter.

I varje byggnad som tar emot det varma vattnet finns en värmecentral som genom en värmeväxlare överför värmen (men inte vattnet) till byggnadens eget värmesystem. Värmen når sedan de boende genom element och vattenkranar.

Det nu kalla vattnet skickas sedan tillbaka till värmeverket för att värmas upp på nytt.

Källa: Vattenfall