Länet

Den 19 februari blir det kalas hos Rymdsstyrelsen i Solna. Forskare från Kanada, Frankrike och Finland kommer resande, representanter från svenska regeringen är på plats.

Födelsedagsbarnet självt är dock inte där – utan fortsätter att snurra runt jorden i hisnande fart på cirka 410 kilometers höjd.

Satelliten Odin – byggd i Solna och uppskickad i februari 2001 – inte bara håller sig uppe mot alla odds. Instrumenten fungerar fortfarande och fortsätter att sända värdefull information om atmosfärens beskaffenhet.

– Vi är förvånade, den borde ha gett upp för länge sen. Vi trodde att förra året var det sista, men vi har haft fel hela tiden, säger Stefan Lundin, projektledare sedan ett kvarts sekel.

Beror på solen

Orsaken den här gången, förklarar Stefan Lundin, är att solen har varit lugnare än man trodde för ett år sedan, vilket minskar motståndet i atmosfären och gör att satelliten faller långsammare.

Så hur länge kan den fortsätta?

– Ingenting kommer att hända förrän tidigast i september, tror vi nu. Troligen blir det först i oktober eller senast i november som den brinner upp. Ett år till blir det hur som helst inte.

Helst skulle Stefan vilja fortsätta följa Odins signaler ända till slutet. Men Rymdstyrelsen har bestämt att det inte blir några mer pengar till detta efter april.

Betyder det att Odin brinner upp i ensamhet utan någon märker det?

– Så skulle det bli ändå, även om vi fick mer pengar. Någonstans på jorden kommer någon att se ett stjärnfall. Men ingen kommer att veta att det är den.

En av de äldsta

Odin är ett svensklett projekt i ett samarbete mellan Sverige, Finland, Kanada och Frankrike.

Den är den äldsta satellit som finansierats av den europeiska rymdorganisationen ESA, men inte äldst i världen.

Odin har bland annat studerat interstellära gasmoln och mätt förekomsten av vatten på Mars och inuti svarta hål.

Källa: Rymdstyrelsen/OHB

Snart sista varvet för Stockholms egen rymdburk

Den konstruerades i Solna på 1990-talet och har ett kontrollrum i Kista. Nu närmar sig sista varvet för forskarnas favoritsatellit – som överlevt solstrålning och rymdstenar längre än någon kunde ana.

Odin ser inte mycket ut för världen. Med sitt sladdriga solpanelsparaply och parabolen på sniskan påminner den lite om en trasig gammal hatt.

Men den väcker ömma känslor hos det lilla team som tagit hand om den makalösa manicken i decennium efter decennium.

– Odin är allas vårt favorit­projekt. Den har varit det beständiga i allt annat för­änderligt. När andra satelliter har fallerat har Odin alltid funnits kvar, säger Milan Battelino, systemingenjör på rymdföretaget OHB i Kista.

– Odin är allas vårt favoritprojekt, säger Milan Battelino, som håller koll på Odins bana.

– Odin är allas vårt favoritprojekt, säger Milan Battelino, som håller koll på Odins bana.

Martin Svensson

I 24 år har Odin snurrat runt jorden – längre än någon annan svensk satellit, och en av de äldsta i Europa. Knappt fyra meter bred och två meter hög forsar den fram i den övre atmosfär i svindlande 26 000 kilometer i timmen.

Förvånade och glada

Mer än 130 000 varv runt jorden har Odin hunnit med sedan den sköts upp med en rysk, före detta kärnvapenmissil, från östra Sibirien den 20 februari 2001. Uppdraget var från början att samla in data om stjärnors födelse och att bättre förstå jordens atmosfär.

Odin har bland annat hittat vatten på Mars och i ett svart hål mitt i Vintergatan.

Odin har bland annat hittat vatten på Mars och i ett svart hål mitt i Vintergatan.

OHB Sweden

– Vi designade den för att hålla i minst två år. Alla är väldigt förvånade och glada över att den har klarat sig så länge, säger civilingenjör Stefan Lundin, som var med och konstruerade Odin i Solna på 1990-talet.

Fortfarande har han rollen som projektledare fast han egentligen gått i pension. Men inte så länge till. Det här blir nog Odins sista födelsedag, tror Stefan Lundin.

Stefan Lundin, konstruktör och projektledare, kommer att sakna sin satellit.

Stefan Lundin, konstruktör och projektledare, kommer att sakna sin satellit.

Privat

– För varje varv sjunker den litegrann. Och ju närmare jorden den kommer, desto tätare blir atmosfären. Till sist blir det för varmt och satelliten brinner upp som ett stjärnfall. Det sker troligen under det närmaste året, säger han.

När Mitt i besöker det lilla kontoret med det ­tjusiga namnet Odin Mission Control Center är det Milan Battelino som tar emot. Han kom in i projektet 2007 och sköter beräkningar kring bana och livslängd.

Styr efter stjärnorna

Varje dag får Odin nya programkoder från jorden, som visar vilka stjärnor som satelliten kan använda för att orientera sig. Själva dataöverföringen sker från Esrange i Kiruna.

Den gula ringen runt Odins position visar inom vilken radie som satelliten kan ses från jorden.

Den gula ringen runt Odins position visar inom vilken radie som satelliten kan ses från jorden.

Martin Svensson

Kontrollrummet andas 1990-tal. Alla datorer är minst 25 år gamla. Men tekniken funkar.

– Odins egen dator har bara startats om en enda gång på hela tiden. Man lade verkligen krut på att bygga ett stabilt och bra system, ­säger Milan Battelino.

På en skärm syns var Odin befinner sig. Till en början över södra Indiska Oceanen. När vi tittar nästa gång: rakt över Mexiko. 15 varv runt jorden per dygn. Har man tur går den att se med blotta ögat när den passerar Sverige.

Odins omloppsbana runt jorden är lagd precis i gränsen mellan ljus och skugga, visar Milan Battelino.

Odins omloppsbana runt jorden är lagd precis i gränsen mellan ljus och skugga, visar Milan Battelino.

Martin Svensson

Den vetenskapliga nyttan har varit mycket stor, just för att den varit uppe så unikt länge, berättar Stefan Lundin.

– Jag kommer känna saknad. Jag har gjort annat i mitt yrkesliv, men Odin är nog viktigast, säger han.

Då brinner den upp som ett stjärnfall

Vad har Odin gjort?

Odins mätningar har bidragit till FN:s klimatpanel IPCC:s slutsatser om hur atmosfären förändras och hur ozonhålet läks ihop.

De långa tidsserier som Odin har samlat in är unika. Data från Odin har använts i ungefär 400 vetenskapliga artiklar i fler än 30 olika länder.

Förutom studier av jordatmosfären har Odin även studerat interstellära gasmoln och deras koppling till stjärnbildning. 

Odin har mätt förekomsten av vatten på Mars, vatten på kometer och även hittat vatten i ett svart hål
i Vintergatans mitt. 

Källa: Rymdstyrelsen/OHB

Samarbete mellan flera länder

Odin är ett svensklett projekt i ett samarbete mellan Sverige, Finland, Kanada och Frankrike.

Satelliten är designad av Rymdbolaget i Solna och byggd i Linköping av dåvarande Saab Space.

I dag drivs projektet av rymdföretaget OHB Sweden med kontor i Kista. Radiokommunikationen med Odin sker från Esrange i Kiruna.

Källa: OHB

Snart brinner Solnas egen satellit upp: "Blir en saknad"

Har hållit 12 gånger längre än det var tänkt ✔ Sett vatten i Vintergatan ✔ Då brinner Odin upp