– Det kommer att dröja ytterligare minst några veckor innan det kan skickas en remiss till Stockholms stad med förslag på trafikförändringar för nästa år, säger Claes Keisu, presskommunikatör på SL.
Det innebär att det inte blir några förändringar för innerstadsbussarna vid det ordinarie tidtabellsskiftet den 11 december.
– De eventuella förändringar som kan bli aktuella genomförs tidigast nästa sommar, säger Claes Keisu, som inte vill ge några konkreta detaljer om vad förhandlingen gäller eller vilka förslag som är på gång.
Störst tapp i innerstan
Regionens trafikpolitiker aviserade redan i våras att stora neddragningar behöver göras på innerstadsbussarna för att anpassa utbudet till den minskade efterfrågan.
Det minskade kollektivtrafikresandet som bitit sig kvar efter pandemin märks allra mest i Stockholms innerstad. I snitt har busslinjerna i innanför tullarna tappat 30 procent av resenärerna jämfört med 2019.
Ersätta med närtrafik
Trafikregionrådet Anton Fendert (MP) har sagt att vissa linjer kan komma att ersättas med närtrafik – alltså den typ av mindre bussar som förekommer i flera närförorter.
Förhandlingar har pågått i flera månader mellan Trafikförvaltningen och operatören Keolis om hur neddragningarna ska gå till. I september var beskedet att sparpaketet skulle presenteras "inom kort".
Varför dröjer det?
– Det har med avtalsformen att göra, som gör att vi inte kan göra förändringar utan att förhandla med utföraren. Om vi gör de här ändringarna påverkar det deras personal och de behöver tid för att ställa om, säger Claes Keisu.
"Tillfälligt avbrott i slakthuset"
De övriga neddragningar av busstrafiken som beslutats inför vintertidtabellen genomförs enligt plan. Det innefattar nedläggning av 16 busslinjer runtom i länet och minskad turtäthet på ett 40-tal linjer.
Oppositionsregionrådet Kristoffer Tamsons (M) kommenterar nyheten:
– Ett tillfälligt avbrott i slakthuset är just tillfälligt. Styret borde använda detta halvår till att stoppa nedskärningarna helt och i stället säkra innerstadstrafiken, säger han.
Förarnas kritik: SL räknar fel på bussarna
Att bussresandet har minskat med 30 procent i innerstan ifrågasätts av både resenärer och busschaufförer, som menar att felet ligger i biljettläsarna. Men SL står på sig: "Vi räknar rätt".
SL:s planerade nedskärningar på innerstadsbussarna motiveras med att resandet har minskat kraftigt sedan innan pandemin.
På vissa linjer registreras idag bara hälften så många biljettblipp jämfört med 2019. I snitt är minskningen för innerstadsbussarna 30 procent.
Många läsare har reagerat. På flera av linjerna har trängseln under rusningstimmarna snarare ökat, menar flera resenärer som också får medhåll av ett par busschaufförer.
Ofta tekniska fel
Att antalet uppmätta blipp är lägre kan bero på att biljettläsarna ofta har tekniska fel som gör att de har svårt att registrera mobilbiljetter, menar dessa läsare.
– Det är katastrof om SL nu bygger sitt antagande om minskat åkande på dessa biljettblippningar, säger en chaufför som hävdar att biljettläsarna ibland missar 60-80 procent av alla mobilbiljetter.
Natalie Nordenswan på SL:s presstjänst bekräftar att det ibland uppstår problem med att validera appbiljetter och att man därför har inlett en specialgranskning i samarbete med bussföretagen.
"De flesta blippar rätt"
– Vi vet ännu inte vad felet beror på men vi har märkt att problemet ökar på sommaren då stark sol kan ge störande reflexer i biljettläsaren. Men vi vill förtydliga att de allra flesta med appbiljett lyckas blippa på rätt sätt, säger hon.
Förutom att räkna viseringar mäter SL också antalet på- och avstiganden med hjälp av sensorer vid dörrarna, så kallad automatisk trafikräkning (ATR).
– Det är ATR som ligger till grund för trafikplaneringen framåt. Och de siffrorna följer i stort sett samma mönster som viseringsstatistiken, säger Natalie Nordenswan.
Att trängseln på bussarna under rusningstid kan upplevas som lika stor eller större jämfört med innan pandemin motsäger inte heller att bussresandet totalt sett under dygnet har gått ner, framhåller hon.
Busslinjer med stora tapp
Linje 67 är den innerstadsbuss som tappat flest resenärer sedan 2019, enligt SL:s statistik – hela 60 procent.
Men jämförelsen är skakig eftersom 67:an har kortats kraftigt. Sträckan Frösundavik-Odenplan har dragits in samtidigt som den har förlängts i andra änden.
Även linje 55 som har tappat 47 procent av passagerarna har fått en ny sträckning som försvårar jämförelsen.
Källa: SL
Att det är trångt på bussarna under högtrafik utesluter inte att antalet resenärer totalt sett har minskat, framhåller SL.
Oliver Lindkvist
Förarnas kritik: SL räknar fel på bussarna
Ekonomen om indragna bussarna: "Rimligt"
Bussarna i innerstan har tappat nästan var tredje passagerare sedan 2019. Nu väntar stora neddragningar. "Rimligt", anser trafikforskaren Roger Pyddoke som tycker att politikerna måste våga prioritera.
Förra veckans besked att busslinjer läggs ner i ytterstan och kranskommunerna har mötts av hård kritik.
Men den stora slakten på busslinjer kan komma att ske i Stockholms innerstad. Där har bussarna i snitt har tappat 30 procent av passagerarunderlaget sedan före pandemin.
I vissa fall har varannan resenär försvunnit, på linjer som 67:an, 53:an, 69:an och 55:an.
Den styrande majoriteten har gjort klart att trafiken behöver anpassas till det minskade resandet.
Kan ersättas av närtrafik
Sparpaketet väntas komma "inom kort". Att busslinjer ersätts av så kallad närtrafik har nämnts som ett alternativ.
Roger Pyddoke, nationalekonom vid Statens Väg- och trafikforskningsinstitut VTI, tycker det är både rimligt och nödvändigt att man ser över hur skattepengarna används.
– Ingen vill att just deras busslinje ska påverkas. Men finns det inte pengar så behöver man avstå från något. Politikerna måste kliva fram och våga prioritera, säger han.
Många delar av den offentliga servicen går idag med stora underskott.
Kris i sjukvården – samtidigt
– Jag kan tycka det blir märkligt om man tycker det är jätteviktigt att SL kör omkring med lågt belagda bussar samtidigt som vi har kris i sjukvården, säger Roger Pyddoke.
Kollektivtrafiken kan ses som en slags fördelningspolitik, framhåller Roger Pyddoke, där samhället styr resurser till dem som inte har råd att åka på annat sätt.
– Men då måste fördelningen vara träffsäker. Om man har kraftigt subventionerade bussar som bara höginkomsttagare åker med, då träffar inte man inte rätt.
Behöver inte även höginkomsttagare känna att de får något för sina skattepengar?
– Jo, det är ett giltigt argument. Men jag tror ändå att man kan göra mindre justeringar i turtätheten utan att folk slutar att åka.
Det han framförallt tycker är att politikerna behöver prata klartext om att pengarna inte räcker till allt.
– De måste också sluta gömma sig bakom förvaltningen och istället lägga korten på bordet: alla kan faktiskt inte få allt.
Enkät: Är det rätt att dra in på busslinjer som inte används så mycket?
Henrinette Thorslund
Tom M Kronestedt
Henriette Thorslund, Östermalm:
– Nej, definitivt inte. Behovet av kollektivtrafiken kommer att öka de närmaste åren, med tanke på hur pressade folk är av inflationen. Det är fel att skära ner i det läget. Låt istället de rika betala mer i skatt.
Saeed Amini
Tom M Kronestedt
Saeed Amini, Södermalm:
– Det beror på. De måste ha koll på var trafiken behövs. Ibland ser jag hur det bara kommer en liten buss fast det står jättemånga och väntar. Men det är i alla fall bättre att sätta in en mindre buss än att ta bort en linje helt.
Liselotte Elinder
Tom M Kronestedt
Liselotte Elinder, Bromma:
– Både ja och nej. Jag förstår att det är en avvägning eftersom pengar behövs till annat också. Om det gör att fler tar bilen är det inte bra. Men om folk istället cyklar och går mer kan det vara positivt.
Här är busslinjerna som tappat mest
Förändringar i antal blippade biljetter 2019-2023
Linje 67: - 60 procent
Linje 53: - 49 procent
Linje 55: - 47 procent
Linje 69: - 46 procent
Snitt för innerstadsbusssarna: - 30 procent
Källa: SL
Det är svårt att försvara att bussar kör runt halvtomma samtidigt som det är kris i sjukvården, menar trafikekonomen Roger Pyddoke,
Tom M Kronestedt