Mälaröarna

De senaste åren har banden klippts i rasande takt i Ekerö kommun. Sedan förra höstterminens start har två nya skolor, två nya idrottshallar och ett nytt äldreboende invigts. Dessutom har flera nya förskolor byggts de senaste åren.

I takt med investeringarna har också Ekerös låneskuld ökat. Enligt den senaste rapporten från Kommuninvest, som refererar till siffror från 2024, har låneskulden fördubblas på två år och per invånare ligger den nu på totalt 87 078 kronor per invånare. Det är över genomsnittet både i riket som helhet och jämfört med andra pendlingskommuner nära storstäder.

Nya Ekebyhovsskolan blev klar lagom till förra höstterminens start.

Nya Ekebyhovsskolan blev klar lagom till förra höstterminens start.

Johan Eldrot

När skulden stiger snabbt och den rörliga räntan ökar innebär det högre räntekostnader. Investeringsbudgeten skiljs från driftsbudgeten, bland annat för att driften inte kan finansieras med lån utan måste vara i balans varje år. Men räntekostnader kan ändå påverka hela kommunens ekonomi, som till exempel driften av skola och omsorg, menar Johan Grip, som är forsknings- och utbildningschef på Kommuninvest.

Expert: Låg skuld inte lika med trygghet

– Man har bara en påse pengar. Räcker den inte behöver man lösa det, till exempel genom effektiviseringar eller skattehöjningar, säger han.

En skuld blir farlig först om man inte kan betala den.

Men att en låneskuld är låg är inte samma sak som att kommunekonomin är trygg, menar han. Tvärtom kan det bero på att underhållsskulden är hög, vilket kan bli dyrare i längden. En låg låneskuld kan betyda att man bytt en synlig skuld mot en osynlig, menar Johan Grip.

Stockby förskola i Stenhamra invigdes förra året – Sivert Åkerljung (KD) klippte det bandet också.

Stockby förskola i Stenhamra invigdes förra året – Sivert Åkerljung (KD) klippte det bandet också.

Ekerö kommun

– Det kan inte vara kul att stå och kampanja om investeringar i vattenrör flera meter ner i marken som ingen ser. Men om det måste göras så är det politikernas uppdrag att se till att det görs.

Men om en låneskuld har fördubblats på ett fåtal år, är det en röd flagga?

–  Inte om man har lånat till rätt saker. En fördubbling låter dramatisk men det är ofta det som händer när en växande kommun bygger skolor och VA på några få år. Det avgörande är inte skuldens storlek utan om ekonomin bär kostnaderna. 

Fördubbling av skulden

Dataunderlaget från 2024 visar på en låneskuld i Ekerö på 51 005 kronor per invånare om man inte räknar med kommunala bolag.

Den låneskulden har ökat med drygt 163 procent per invånare sedan 2022.

När man även inkluderar låneskulderna i kommunala bolag så hamnar den på 87 078 kronor per invånare, en ökning med 94,8 procent sedan 2022.

Källa: Kommuninvest

Sveriges Kommuner och Regioners chefsekonom Emelie Värja håller med.

– Om det är en kommun som inte investerat på väldigt lång tid och behöver bygga ett äldreboende eller en ny skola så ökar låneskulden snabbt, säger hon.

Emelie Värja, chefsekonom på SKR

Emelie Värja, chefsekonom på SKR

Lisa Blidnert

Inte orolig

En hög låneskulder gör henne därför inte orolig, även om hon inte vill uttala sig specifikt om Ekerö kommun.

– En skuld blir farlig först om man inte kan betala den, men räntorna är en liten del av en kommuns totala ekonomi.

Och lån är ofta nödvändiga, menar Emelie Värja, eftersom att helt självfinansiera en stor investering kräver ett väldigt stort positivt resultat. Det, i sin tur, kräver ofta antingen högre skatt eller lägre kostnader i verksamheten.

Utöver balanskravet, alltså att kommuner inte kan låna till sina löner och drift, finns det inte heller några allmänna riktlinjer kring när den ekonomiska hushållning slutar klassas som god.

– Det går inte att sätta sådana exakta nyckeltal eftersom det beror helt på vilken situation kommunen är i. En låg låneskuld kan också vara ett tecken på att man står inför stora investeringsbehov.

”Utesluter inte skattehöjning” – så svarar politikerna

Ekerös låneskuld har fördubblats på två år. Samtidigt väntar ytterligare investeringar. Så här svarar kommunens politiker om hur de planerar att finansiera dem och om det är några de är beredda att skjuta på framtiden.

Mikke Lillman (V), ordförande i Vänsterpartiet Ekerö.

Mikke Lillman (V), ordförande i Vänsterpartiet Ekerö.

Privat

Vänsterpartiet: Skjut fram

Investeringar ska finansieras långsiktigt, främst genom egna överskott och rimlig upplåning. Strategiska markförvärv är en investering vi är beredda att göra, eftersom kommunalt markägande ger större möjlighet att påverka vad som byggs. Projekt som inte är tillräckligt angelägna eller mogna ska kunna skjutas fram.

Lisa Lindberg (MP), gruppledare för Miljöpartiet Ekerö.

Lisa Lindberg (MP), gruppledare för Miljöpartiet Ekerö.

Ekerö kommun

Miljöpartiet: Kan höja skatten

Tidigare styren har åsidosatt underhåll av kommunala fastigheter och anläggningar och skulden kommer nu ikapp. Nya investeringar behöver stärka kommunens ekonomi genom lägre driftskostnader samt mindre påverkan på miljö och klimat. Vi vill behålla kommunala tillgångar och utesluter inte en skattehöjning för att möta framtida nödvändiga investeringar. Vi är emot att spara in på skola, äldreomsorg eller miljö för att reparera gamla misstag.

Hanna Svensson (S) kommunstyrelsens ordförande Ekerö kommun.

Hanna Svensson (S) kommunstyrelsens ordförande Ekerö kommun.

Charlotte Rückl

Socialdemokraterna: Sälj inte gemensamma tillgångar

Långsiktiga investeringar kan delvis finansieras via lån, det regleras i vår finansieringsstrategi, men investeringar på kortare sikt ska vara helt egenfinansierade. För att ha rådighet över framtida utveckling av kommunen bör vi inte sälja av våra gemensamma tillgångar. Varje investering ska övervägas noga och skapa största möjliga nytta. Att skjuta investeringar på framtiden och vara kvar i undermåliga lokaler är både dyrt och dåligt.

Emma Solnestam Lövenstad (C), vice gruppledare för Centerpartiet och ordförande för klimat- och hållbarhetsutskottet i Ekerö kommun.

Emma Solnestam Lövenstad (C), vice gruppledare för Centerpartiet och ordförande för klimat- och hållbarhetsutskottet i Ekerö kommun.

Rosie Alm

Centerpartiet: Lån – inte skatt

Att vara aktsam med skattebetalarnas pengar är en hörnsten för Centerpartiet. Vi ser i dag inget behov av höjd kommunalskatt och kommunens fastighetsägande ses redan över. Samtidigt tror vi på Ekerö kommuns framtid och vill ta vara på potentialen i Förbifart Stockholm, naturen, vattnet och närheten till storstaden. Därför är vi beredda att lånefinansiera kloka, väl övervägda och långsiktigt hållbara investeringar.

Fredrik Ohls (L), gruppledare för Liberalerna i Ekerö och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.

Fredrik Ohls (L), gruppledare för Liberalerna i Ekerö och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.

Ekerö kommun

Liberalerna: Högre ambitioner

Att vi investerar kraftigt nu beror på att vi har högre ambitioner än tidigare styre gällande skolor, idrottshallar, kultur, centrumutveckling för mer handel på hemmaplan och infrastruktursatsningar för framkomlighet. När vi investerar slipper vi dyrt underhåll och hutlösa hyror av baracker. Vi lånar, men en stor del är egenfinansiering. Vi ser nu över Stenhamraplanerna så de optimeras efter lägre befolkningstillväxt.

Sivert Åkerljung (KD), kommunråd och ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Sivert Åkerljung (KD), kommunråd och ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Kristdemokraterna: Dra i bromsen

KD anser att vi behöver dra i bromsen på vissa projekt pga för höga investeringsnivåer och lån. Vi behöver stoppa och ta ett omtag runt förbundshallen med två ispister i Svanhagen. Vi behöver även ta ett omtag kring Stenhamra centrum med exempelvis skolan och kulturlokaler. Vi skall i högsta grad egenfinansiera, men vi kommer att behöva ta lån. Vi prioriterar vård, skola och omsorg, skattemedlen skall hanteras varsamt.

Jessica Aftén Moback (M), gruppledare för Moderaterna i Ekerö.

Jessica Aftén Moback (M), gruppledare för Moderaterna i Ekerö.

Moderaterna

Moderaterna: En krona kan bara användas en gång

Kostnader ska följas upp så att vi vet vad vi får för pengarna. Vi vill effektivisera kommunhuset, korta processer och hyra ut lokaler som kommunen inte använder. Vi vill också samarbeta mer med andra aktörer kring investeringar och projekt. Ekerö behöver fungerande ishallar, men inte en elitsatsning till vilket pris som helst. En krona kan bara användas en gång. Därför ska investeringar alltid vägas mot behoven i skolan, äldreomsorgen och annan välfärd, så att dessa inte får stå tillbaka.

Jimmy Fors, gruppledare för Sverigedemokraterna Ekerö.

Jimmy Fors, gruppledare för Sverigedemokraterna Ekerö.

Privat.

Sverigedemokraterna: Sälja kommunens tillgångar

Investeringar finansieras genom tydliga prioriteringar, effektiviseringar och ansvarsfull upplåning. Vi vill införa kategoristyrning i hela organisationen, för att stärka kommunens ekonomiska muskler, inte genom skattehöjningar. Investeringar med svaga kalkyler och låg nytta ska skjutas på framtiden. Vi är öppna att sälja kommunala tillgångar, när det är försvarbart och innebär utveckling.

Desirée Björk, partiledare för Mälaröpartiet.

Desirée Björk, partiledare för Mälaröpartiet.

Kenneth Nyström

Mälaröpartiet: Nej till skattehöjningar

Investeringar ska prioriteras hårt. Vi säger nej till skattehöjningar och vill bromsa kommunens upplåning. Projekt utanför kärnverksamheten, investeringar som kan skjutas upp genom bättre underhåll och ännu inte upphandlade projekt ska senareläggas. Vi vill också minska kostnaderna för administration och den politiska organisationen. Vi stoppar kostnadsexplosionen för ishallarna med den tänkta förbundshallen.

Ekerö kommun står inför stora investeringar – så vill politikerna finansiera dem.

Ekerö kommun står inför stora investeringar – så vill politikerna finansiera dem.

Mikael Andersson

”Utesluter inte skattehöjning” – så svarar politikerna

Ökad låneskuld ✔ Investeringar väntar ✔ "Både dyrt och dåligt"

Nya investeringar är dyrare

När en investering görs, till exempel i en ny skola, så delar kommunen upp kostnaden över skolans beräknade livslängd.

Ju mer av kostnaden som betalats desto billigare blir räntekostnaderna. Därför är skolan dyrast för kommunen i början.

När nu många stora investeringar som gjordes under 1960-70 talet ska ersättas samtidigt så blir kostnaderna därför högre nu än de tidigare varit.

Källa: SKR