Kommunens drömmar om 440 nya bostäder på den "heliga åkern" har gått i kras sedan högsta instans Mark- och miljööverdomstolen slog ned planerna, likt underinstansen mark- och miljödomstolen gjorde för två år sedan.
Men kommunen tänker ändå inte ge sig.
– Det är så klart tråkigt att de går emot den detaljplan som vi antagit. Men nu ska vi analysera domen och föra en dialog med byggaktören om det finns förutsättningar för att göra om planerna eller om vi ska acceptera att det inte finns några sådana förutsättningar, säger Yusuf Aydin (KD), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden i Botkyrka.
Yusuf Aydin (KD), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden i Botkyrka, är inte bredd att ge upp planerna riktigt än.
Privat
Kommunen får samma kritik från Mark- och miljööverdomstolen som de fick av mark- och miljödomstolen: de har inte tittat på om det finns andra platser att bygga bostäder på än just den aktuella åkermarken, vilket är ett krav när det är en fråga om att bebygga bördig åkermark.
Kritiken: All bördig åkermark bör bevaras
Åkerplätten väster om Botkyrka kyrka har inte brukats aktivt under de senaste åren. Anledningen är den rättsprocess som nu tycks ha fått ett avslut.
Men jorden är högst brukningsbar. Den bedömningen gör både domstolen och den ideella föreningen Den goda jorden, som fört talan för varför åkermarken bör bevaras.
– För vår del tolkar vi det som att all bördig åkermark bör bevaras. Både för den att det är bra för ekonomin och för klimatet när den binder koldioxid, säger Jan Klaesson, från föreningen.
Jan Klaesson företräder den ideella föreningen Den goda jorden som motsatt sig Botkyrka kommuns byggplaner i Prästviken.
Privat
Han poängterar att föreningens mål aldrig har varit att stoppa byggplanerna, utan snarare att påtala vikten av att bevara jordbruksmark. För att föra sin argumentation lutar de sig alltid mot svensk lagstiftning.
Självförsörjningen är knäckfrågan
Jan Klaesson tycker också att det är viktigt att bevara bördig åkermark ur ett självförsörjningsperspektiv. Inte minst i skenet av Rysslands pågående invasionskrig mot Ukraina.
– inte minst för att vi ska ha en fungerande livsmedelsproduktion, säger han.
Yusuf Aydin (KD) håller med om att det finns ett värde i att värna jordbruksmarker så långt det är möjligt. Inte minst utifrån ett beredskapstänk. Men i just fallet med Prästviken menar Aydin att samhällsintresset för nya bostäder var större, eftersom Prästviken var en del i kommunens arbete för att brygga samman Hallunda-Norsborg med Alby. Inte minst när Södra porten senare är tänkt att vara på plats.
– Avvägningen mellan jordbruksmark och bostäder kommer bli viktigare att titta på i framtida projekt. Där måste vi kunna hitta en rimlig hantering, säger Yusuf Aydin.
KLART: 500 nya bostäder på heliga åkern
I förra veckan gav Botkyrkas kommunfullmäktige tummen upp till detaljplanen för Prästviken, intill Botkyrka kyrka.
Länsstyrelsen har flera gånger tidigare ställt sig frågande till byggplanerna på de knappt 500 nya bostäderna, men har till slut landat i att man troligen inte kommer att överklaga kommunens beslut.
https://www.mitti.se/nyheter/gront-ljus-for-bostader-pa-akern/repvdz!ehkFtMt4HdVLhzZgzGCTgA/
Ändå är myndigheten inte helt nöjd.
Länsstyrelsen ställer sig skeptisk till hur riksintresset ska kunna bevaras om både detaljplanen för Prästviken och arbetet med Södra porten blir verklighet.
Bostäder på "heliga åkern" stoppas i domstol
Det ser mörkt ut för bostäderna på den heliga åkern i norra Botkyrka. Efter att kommunen inte lyckats göra en tillräcklig analys av alternativa ställen att bebygga river nu mark- och miljödomstolen upp detaljplanen.
Det var ett oenigt kommunfullmäktige i Botkyrka som i maj till slut beslutade om att ge grönt ljus till Prästviken, som innefattar bland annat 440 nya bostäder på åkern intill Botkyrka kyrka. 49 ja-röster mot 25 nej-röster.
Men nu får de 25 nej-röstarna anledning att fira. Mark- och miljödomstolen har nämligen beslutat att riva upp detaljplanen.
Jubelropen stannar inte i politikernas korridorer. Andreas Stockhaus är uppvuxen på Hammarby gård, som hans pappa arrenderade under många år, och han har länge drivit opinion mot byggplanerna.
– Beslutet från domstolen var väntat. Jag tycker egentligen att det är dåliga förutsättningar för att bygga på just den här marken, och det här beslutet var mer som en bekräftelsen från mark- och miljödomstolen att det inte är en strålande plats att bygga på, säger han.
Inte gjort tillräckligt
Att bygga på åkermark som fortfarande bedöms vara god att bruka är reglerat i miljöbalken. Man får endast bygga på sådan mark om bygget tillgodoser "väsentliga samhällsintressen" och det dessutom inte finns någon annan plats att bygga på.
Botkyrka kommun hävdar att i dess översiktsplan listat tre platser där åkermark kan bebyggas, och att Prästviken var det bästa alternativet. Domstolen bedömer däremot att någon sådan analys inte har gjorts, och att det är anledning nog att riva upp detaljplanen.
– Det är tråkigt att domstolen gör en annan bedömning än oss. Men nu kommer vi behöva titta närmare och analysera vad deras beslut handlar om och vilka tolkningar de har gjort annorlunda än kommunen, säger Gabriel Melki (S), samhällsbyggnadsnämndens ordförande, och utesluter inte att de kan komma att överklaga mark- och miljödomstolens beslut.
Håller du fast vid att en analys av alternativa platser har gjorts?
– Det prövades av länsstyrelsen och de bedömde att det vi gjort var tillräckligt. Därför har jag utgått från att det är gjort. Men vi behöver som sagt titta på varför domstolen dömde annorlunda.
Flera kopplingar till S:t Botvid
Oavsett överklagan eller inte, för Andreas Stockhaus är domstolens senaste beslut ett steg i rätt riktning. Inte minst för att bevara platsen kring kyrkan som han beskriver som "en övergång mellan vikingatid till kristendom".
– Jag skulle till och med gå så långt som att säga att det här är den bäst bevarade platsen i Sverige där man kan avläsa vägen till kristendomen i ett bevarat landskap. Det är det jag har brunnit för, som jag har tryckt på och som jag tycker gör marken speciell, säger han och åsyftar legenden om Botkyrkas helgon, S:t Botvid.
– Det är flera platser i legenden som namnges och pekas ut indirekt. Dels Botvids födelseplats Hammarby gård, som tillsammans med gravfältet representerar sen vikingatid. Kyrkan representerar kristendomen och byggdes när området blev kristet. Hela landskapet blir en sammanhållen enhet, och synliggör den här fasen i historien.
Det säger lagen: Jordbruksmark är av nationell betydelse
I Miljöbalkens 3 kap. 4 § finns begränsningar i möjligheten att bebygga jordbruksmark:
"Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk."
Fakta: Miljöbalken
Tre åkrar utpekade i översiktsplanen
I Botkyrkas översiktsplan slås det fast att den huvudsakliga linjen är "att områden som i dag är obebyggda och i synnerhet jordbruksmark i första hand ska bevaras oexploaterade".
Men kommunen gör några undantag: "Vi ser bara tre platser i kommunen där vi kan överväga bebyggelse på åkermark – området närmast Botkyrka kyrka, Lilltumba och Hågelby."
Fakta: Botkyrka kommuns översiktsplan (2014)