Jordbro

2022 hade Haninge ett rekordlågt valdeltagande. 71,5 procent av invånarna i Haninge röstade i kommunvalet, den lägsta siffran sedan kommunen bildades 1971.

Allra lägst var valdeltagandet i Jordbro. Här röstade omkring 40-45 procent, med lägst deltagande i valdistriktet Jordbro SV där endast 39,5 procent röstade.

Fatma Yüksekdag ska rösta för första gången.

Anna Ludvigsson

Fatma Yüksekdag har aldrig röstat förut, men tänker nu göra det för första gången. Hon har tidigare bott i Jordbro och hennes föräldrar bor kvar, men hon själv har flyttat till Handen.

– Jag har bara varit lat. Och det känns som det inte har varit många i Jordbro och pratat om valet.

Hur kommer det sig att du tänker rösta nu?

– Samhället behöver ändras mycket. Det känns svårare för många.

Souma Hamid har bott i Jordbro sedan 1997 och har alltid röstat. Hon brukar gå tillsammans med sina barn och man på valdagen.

– Jag röstar för att folk ska kunna leva livet lite lättare och må bättre här i Jordbro. Det är viktigt att rösta, säger hon.

Souma Hamid tycker det finns tillräckligt med information om valet att få. Hon själv läser på online om valet.

Anna Ludvigsson

Insatser för ökat valdeltagande

Förra valet hade kommunen initiativ som demokratiambassadörer där feriearbetande skolungdomar informerade om vikten av rösta. Tidigare val har man även satsat på demokratidagar i Jordbro och Brandbergen, där valdeltagandet även historiskt varit lågt. Dock inte förra valet eller i år.

Flera kommuner och stadsdelar har initiativ för att öka valdeltagandet även i år, bland annat Upplands Väsby och Skärholmen.

Enligt Rasmus Sandsten, presschef på Haninge kommun, görs inga särskilda insatser för att öka valdeltagandet inför årets val. Han hänvisar till att det inte ingår i kommuners uppdrag att öka valdeltagandet, och det finns inget sådant uppdrag i Haninge.

"Vissa kommuner har visserligen fattat politiska beslut om diverse aktiviteter för att öka valdeltagandet, men det är alltså utanför grunduppdraget", skriver han till Mitt i.

Enligt Nicole Forslund (L), kommunalråd med ansvar för demokratifrågor, har man valt att inte ha liknande insatser i år, då valdeltagandet sjönk 2022 trots insatserna.

– Det är svårt att avgöra vilken effekt det faktisk hade, därför lägger kommunen det här valet stort fokus på tydliga och tillgängliga informationsinsatser för att Haningeborna ska få information om hur valet går till, vem som får rösta och var och när, säger hon.

Man satsar på information i kommunens alla kanaler, från hemsidan och sociala medier till affischering och annonser. Det arrangeras även debatt på Fredrika Bremergymnasiet med förstagångsväljare som målgrupp.

– Varje parti har också ett väldigt stort ansvar att vara tillgängliga, sprida information och vara ute och träffa väljare och på så sätt öka valdeltagandet.

Nicole Forslund (L) är kommunalråd med ansvar för demokratifrågor.

Saga Widlund

Partiernas ansvar

Enligt Marietta de Pourbaix-Lundin (M), ordförande i kommunens valnämnd, har man vidtagit flera åtgärder sedan förra valet för att bland annat undvika köer och göra vallokaler mer tillgängliga. Bland annat större förtidsröstningslokaler med långa öppettider och förtidsröstning på särskilda boenden för äldre.

– Vår uppgift är att se till att valet är tillgängligt, säkert, tryggt och rättssäkert, säger hon.

Det finns även information på olika språk i vallokalerna. Däremot är det inte deras ansvar specifikt att öka valdeltagandet i områden där det är lågt.

– Där vilar mycket på partierna – de får partistöd för att kampanja och upplysa.

Starkare kampanjer

Doudou Ndunguna röstar varje val.

– Jag tänker på samhällets framtid för barnens bästa, och mina barn. Jag brukar ta med dem och rösta på valdagen, säger han.

Han tycker inte att det fattas information om valet.

– Men många invandrare är inte helt med i samhället. Jag är en person som är med och följer valet, säger han.

Finns det något du tror skulle kunna göras för att fler ska rösta?

– Kanske lite starkare kampanjer här i Jordbro.

Doudou Ndunguna tycker partierna kan ha lite starkare kampanjer i Jordbro.

Anna Ludvigsson

Forskaren om valdeltagande: "Kan ge lägre legitimitet"

I Jordbro röstade mellan 40 och 45 procent av invånarna i förra valet. Trots det har inte kommunen något specifikt uppdrag att öka valdeltagandet.

– Vill man ha en demokrati där folk deltar så är det viktigt att få folk att engagera sig, säger forskaren Zeth Isaksson.

Haninge

Enligt Zeth Isaksson, forskare i sociologi på Stockholms universitet, har kommunerna i uppdrag att informera om valet och sköta det praktiska runt valdagen.

– Man kan tolka det som att det ingår att få folk att gå och rösta, men man behöver inte se det så. Det finns ingenting som explicit säger att på grund av lågt valdeltagande i vissa områden så måste kommuner jobba extra hårt där, säger han.

Däremot finns det andra myndigheter som har det ansvaret. Som exempel lyfter han att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) får medel för att öka valdeltagandet bland unga.

Han ser att frågan om kommuners ansvar snarare handlar om de etiska och demokratiska aspekterna.

– En demokrati där stora delar av befolkningen inte deltar kan ju ha lägre legitimitet än där de flesta deltar.

Enligt honom är de huvudsakliga anledningarna att folk inte röstar utbildningsnivå, socioekonomisk status och vilka nätverk man har.

En demokrati där stora delar av befolkningen inte deltar kan ju ha lägre legitimitet än där de flesta deltar.

Zeth Isaksson är doktorand i sociologi med forskningsfokus på bland annat väljarbeteenden på Stockholms universitet.

Elin Sahlin/Stockholms universitet

Satsningar kommer från politiken

Förra valet gjordes en nationell sms-kampanj som visade sig ha en liten men positiv effekt på valdeltagandet, menar han. Men vanligtvis initieras insatser för att öka valdeltagandet av politiker i kommunen.

– I regel är det ganska tydligt vilka partier som har stöd i områden med lågt valdeltagande. Socialdemokraterna brukar gå bra i områden där det bor många med invandrarbakgrund, och det är ofta områden där valdeltagandet brukar vara lågt. Om den borgerliga sidan då vill vara lite strategisk så är man emot den typen av satsningar.

Generellt är det svårt att dra slutsatser kring vilka insatser som är effektiva, menar han. Ofta sker de väldigt lokalt och det blir få valdistrikt att analysera. På individnivå har forskning visat att partiernas knacka dörr-kampanjer har haft en effekt i tidigare val.

Han poängterar att man inte ska glömma att partierna har incitament att få fler röster, samtidigt som det är deras uppdrag att mobilisera väljare.

– Jag tror man ofta missar den aspekten när man pratar om demokratisatsningar – att partier är helt centrala.

Zeth Isaksson är doktorand i sociologi med forskningsfokus på bland annat väljarbeteenden på Stockholms universitet.

Elin Sahlin/Stockholms universitet

Forskaren: Partierna centrala i att öka valdeltagandet

I Jordbro röstade 40-45 procent av invånarna 2022 ✔ Forskaren: "Lägre legitimitet"