Nätläkarföretag drog förra året in nästan en halv miljard i Stockholmsregionen på att erbjuda online-vård som ett snabbalternativ till vårdcentralernas köer, något Mitt i tidigare rapporterat om.

Ingen kan förneka att efterfrågan finns.

– Antingen ringer man vårdcentralen klockan åtta för att få till svar att "vår telefonkön tyvärr är full". Eller så får man åka dit och ta en köplapp och sitta med en massa sjuka och vänta i timmar. Nej tack, skriver en mamma till Mitt i.

LÄS OCKSÅ: "Vårdcentralerna behöver steppa upp"

När politiker kritiserar nätläkarbolagen för att "dränera" vården på skattepengar kontrar bolagen med att de bara följer reglerna.

– Tyvärr känner vi igen oss alltför väl i patienternas beskrivning om att inte kunna få hjälp när man behöver. Det är både förståeligt och rimligt att patienter söker sig dit de kan få vård, kommenterar Ameli Norling, Sverigechef för Kry.

Överdriven bild

Men bilden av vårdcentralernas köer är starkt överdriven, menar läkaren Magnus Isacson, fram till nyligen ordförande för Svensk förening för allmänmedicin.

Väntetiderna till länets vårdcentraler hör till de kortast i landet, visar siffror från Sveriges kommuner och regioner, SKR. 96 procent får en medicinsk bedömning inom vårdgarantins tredagarsgräns.

– Samtidigt utsätts man för ständiga reklamkampanjer om att man kan få träffa någon inom fem minuter. Då är det klart att man väljer det, säger Magnus Isacson.

Magnus Isacson, vårdcentralsläkare och tidigare ordförande för Svensk förening för allmänmedicin

Pressbild

I grunden är det ett systemfel, anser han, att så mycket skattepengar läggs på videosamtal för lättare åkommor som egentligen skulle kunna vänta.

Tänker sig inte för

Lösningen är därmed inte att vårdcentralerna "steppar upp" och bli mer lika nätläkarbolagen, menar han.

– Om vi skulle sätta tillgängligheten för enkla åkommor i första rummet, då tar vi från dem med större behov. Det vore inte etiskt rimligt.

Susanne Barenius, chef för vårdcentralen Sjöstadsdoktorn, tror att många kontaktar nätläkare utan att tänka sig för.

– Samhället ser ju ut så, att folk vill ha snabba svar på alla slags obehag. Ingen tänker på att det här är pengar som annars skulle gå till mer behövande äldre, säger hon.

Kan påverka

Hon tror ändå att patienternas beteenden går att påverka.

– Jag tror människor är kloka. Man har bara blivit felinformerad. Om man backar lite och tänker efter, då fattar man att man kan ofta kan vänta några dagar, säger Susanne Barenius.

Susanne Barenius, läkare och chef för vårdcentralen Sjöstadsdoktorn.

Pressfoto

Hon och Magnus Isacson är överens om vad som måste förändras: att fler patienter måste få en egen, fast läkarkontakt. Det ger bättre vård och sparar pengar åt skattebetalarna, menar de.

– Jag tycker inte man ska skuldbelägga patienterna. Det är politikerna som inte har byggt upp vårdcentralerna ordentligt, som har valt att underfinansiera primärvården, säger Magnus Isacson.

Kry: Billigare för samhället

Joakim Röstlund, regionchef för Kry i Stockholm, anser tvärtom att nätläkarbolagen avlastar den övriga vården.

– Politikerna måste våga lita på patienterna och inse att patienterna faktiskt kan göra en besparing när de väljer digital vård eftersom ett digitalt besök är billigare för samhället än ett som görs på en vårdcentral, säger han.