Söderby
I fjol åtalades en tidigare idrottslärare i Haninge för 50 fall av sexuellt ofredande av barn mellan 2009 och 2016, men i februari avvisades målet i Södertörns tingsrätt.
Tingsrätten ansåg att mannen redan har dömts för att ha innehaft filmerna på eleverna på Båtsmansskolan, och att man inte kan väcka åtal för samma händelser igen. Tingsrätten ansåg att filmerna på Båtsmanseleverna redan ingått i den dom som kom 2024, där mannen dömdes till 3,5 års fängelse för att ha filmat 110 elever på en skola i Stockholms innerstad.
Men beslutet överklagades av åklagare och i maj kom beskedet att Svea hovrätt upphäver tingsrättens dom och målet tas om.
Men den nya rättegången dröjer och är i dagsläget inte planerad förrän i april nästa år.
Anledningen är långa väntetider i Södertörns tingsrätt.
– Det är absolut längre väntetider än det brukar vara, säger domstolschef Catarina Barketorp.
Catarina Barketorp, domstolschef Södertörns tingsrätt.
Södertörns tingsrätt
Sticker ut
Anledningen är brist på domare och förhandlingssalar. Tingsrätten prioriterar vissa mål, till exempel där någon är frihetsberövad eller vårdnadsmål där barn riskerar fara illa.
– De målen kommer med kort varsel, så vi kan inte fylla till hundra procent för då har vi inte kvar akutmottagning för de mål som behöver tas om hand om direkt, säger hon.
Det leder till att mindre akuta mål skjuts fram.
Idrottsläraren avtjänar för tillfället ett straff för den tidigare domen från 2024. I dessa fall är rutinen att man tar reda på när personen förväntas bli frigiven. I idrottslärarens fall är frigivningsdatum i dagsläget satt till 25 maj 2027.
– Man vill ha målet innan det, för om den blir fälld så kan den fortsätta avtjäna eventuellt nästa straff, säger hon.
Södertörns tingsrätt är inte ensamma om att drabbas av domarbristen. Tidigare i somras rapporterade bland annat Svenska Dagbladet om hur domstolar tar in pensionerade domare för att fylla upp.
Men Catarina Barketorp tror att Södertörns tingsrätt sticker ut i Stockholm vad det gäller väntetider.
– Det beror på att vi de senaste åren har haft extremt många och långa mål med frihetsberövade som drar mycket resurser. Vi har varken domare eller förhandlingssalar att ha fler mål i.
Är det rimligt med sådana här väntetider?
– Nej, absolut inte.
Finns någonting ni kan göra för att förbättra väntetiderna?
– I vårt fall finns det inte så mycket vi kan göra. Vi får de pengar vi får och har de lokaler vi har. Vi har i många år försökt att få större lokaler med fler förhandlingssalar så vi kan ha fler mål. Vi har försökt få mer pengar för att anställa fler men tyvärr är det inte många som söker domartjänster runt om i landet. Det är så vår verklighet ser ut.
Hur påverkar det här dem som är inblandade i en rättsprocess?
– Jag tror att det påverkar alla negativt naturligtvis, oavsett vilken sida man är på i processen. Det gäller alla typer, från familjemål till brottmål.
Innan sommaren påbörjade de ett projekt för att be om att få lägga över en del av sina mål till Nacka tingsrätt, som har fler salar.
– Då skulle vi kunna dela med oss av vår börda, säger hon.
Men svaret från Justitiedepartementet blev att de inte ville ha in förslaget innan valet.
Mitt i har sökt justitieminister Gunnar Strömmer för kommentar.
Rättegången mot smygfilmande idrottsläraren tas om
En tidigare idrottslärare i Haninge stod åtalad för 50 fall av sexuellt ofredande av barn, men målet avvisades i tingsrätten.
Nu undanröjer Svea hovrätt tingsrättens dom och målet tas om.
Haninge
I februari skulle dom falla mot den tidigare idrottslärare som stod åtalad för att ha filmat 50 flickor på Båtsmansskolan i Söderby mellan åren 2006 och 2013.
Men i stället avvisade Södertörns tingsrätt åtalet. Man ansåg att mannen redan har dömts för att ha innehaft filmerna på eleverna på Båtsmansskolan, och att man inte kan väcka åtal för samma händelser igen.
Tingsrätten ansåg att filmerna på Båtsmanseleverna redan ingått i den dom som kom 2024, där han dömdes till 3,5 års fängelse för att ha filmat 110 elever på en skola i Stockholms innerstad.
Idag är Båtsmansskolan i Söderby nedlagd.
Christian Lärk
Åklagare Kajsa Frisk och målsägarbiträden överklagade tingsrättens dom till Svea hovrätt.
Kajsa Frisk menade att tingsrättens beslut gällande Båtsmansskolan är baserat på att tingsrätten trott att filmerna funnits med i granskningsprotokoll och liknande i det tidigare målet.
– Men nu har jag förtydligat att filmerna fanns med på samma hårddisk men var inte granskade i den tidigare domen, utan har granskats till det här målet. Därför menar jag att de inte omfattas av den tidigare domens rättskraft, sa hon till Mitt i vid tillfället.
De har gått på mitt yrkande och tagit det beslut som jag föreslog. Så nu kommer vi ta om målet i tingsrätten.
Undanröjer domen
Nu har beskedet kommit att Svea hovrätt undanröjer tingsrättens dom.
"Det står klart att tingsrätten felaktigt har utgått från att xxx tidigare åtalats och dömts för att ha innehaft det filmmaterial som det avvisade åtalet relaterar till", skriver man i beslutet.
– De har gått på mitt yrkande och tagit det beslut som jag föreslog. Så nu kommer vi ta om målet i tingsrätten, säger åklagare Kajsa Frisk.
Det finns inga besked om när en ny förhandling kan påbörjas.
Nu blir det ett varv till för de målsägande. Ser ni att någonting hade kunnat göras annorlunda?
– Det är svårt att säga, men det är nog mycket som har kunnat göras annorlunda i det här ärendet. Men nu är vi där vi är och hovrätten hade samma uppfattning som jag, att information helt enkelt har missförståtts och det är viktigt att vi tar om det.
Enligt Fredrik Nydén, som var tingsrättens ordförande, prövade tingsrätten frågan utifrån den information de fick från åklagaren, och han tycker att det är olyckligt att den informationen var fel.
Han menar att om åklagare korrigerat uppgifterna innan beslut meddelades så hade de kunnat återuppta handläggningen i tingsrätten.
"Om det lett till ett annat beslut kan jag inte uttala mig om och det är ju det som tingsrätten nu ska pröva igen, dvs. om den information åklagaren nu lämnat gör att åtalet ändå ska avvisas eller om åtalet ska prövas i sak".
Åklagare Kajsa Frisk väljer att inte kommentera Fredrik Nydéns uppgifter vidare.
Idrottsläraren har erkänt gärningarna men motsatt sig brottsrubriceringen sexuellt ofredande i åtalet i tingsrätten. I hovrätten motsatte sig mannen att domen undanröjs men medgav att åtalet inte avser material han tidigare åtalats för.
Mitt i söker mannens försvarsadvokat.
Beskedet kom i Svea hovrätt.
Mostphotos
Nu ska målet mot den tidigare idrotssläraren tas om i Södertörns tingsrätt.
Christian Lärk
Rättegång mot smygfilmande idrottsläraren tas om
Idrottslärare smygfilmade elever – åtalet prövas inte
Elever varnade för sin idrottslärares beteende redan 2006.
I dag skulle domen mot den tidigare läraren, som åtalats för 50 fall för sexuellt ofredande av barn, falla. Men åtalet avvisas.
Haninge
Mannen stod åtalad för att ha filmat 50 flickor på Båtsmansskolan i Söderby. I dag skulle domen falla, men Södertörns tingsrätt meddelar nu att åtalet har avvisats då gärningarna redan prövats i en tidigare dom.
2024 dömdes mannen till 3,5 års fängelse för att ha filmat 110 elever på en skola i Stockholms innerstad. I samband med den utredningen påträffades även filer från Båtsmansskolan.
Södertörns tingsrätt gjorde därför bedömningen att mannen redan har dömts för att ha innehaft filerna på eleverna på Båtsmansskolan.
– Grunden är att man bara får väcka åtal för en gärning en gång. Som tilltalad har man rätt att få det prövat en gång och att staten sedan inte kan återkomma flera gånger, säger rådman Fredrik Nydén, som var rättens ordförande, till Mitt i.
"Går inte att åtala igen"
Eftersom filerna beslagtogs under den tidigare utredningen och mannen åtalades för att ha innehaft dem, är tingsrättens bedömning att mannen därigenom också redan dömts för att ha skapat dem.
– Den här regeln som finns i rättegångsbalken är ett incitament för att åklagare inte ska väcka åtal innan allt är utrett. Det är ett val som staten och polisen måste göra, om man ska fortsätta utreda eller väcka åtal. Jag säger inte att beslutet 2023 var fel, men det innebär att det inte går att åtala igen, säger Fredrik Nydén.
Det var i höstas som åtal väcktes mot mannen, som haft över en miljon filer i sin dator som innehöll material på flickor från Båtsmansskolan.
Jag säger inte att beslutet 2023 var fel, men det innebär att det inte går att åtala igen.
Innehållet har enligt åtalet filmats främst i flickornas omklädningsrum och duschutrymmen åren 2006-2013, med både bärbar filmutrustning och fasta kameror. Enligt åklagaren finns inga tecken på att materialet spridits vidare.
Idrottsläraren har erkänt gärningarna men motsatt sig brottsrubriceringen sexuellt ofredande. Tingsrätten menar inte heller att det rör sig om sexuellt ofredande.
– Han hade inte dömts för det om vi tagit upp det till prövning, säger Fredrik Nydén.
Skadeståndsanspråken från målsägandena avslås också, eftersom bedömningen var att rubriceringen inte är sexuellt ofredande.
Inte bestämt om överklagande
Åklagare Kajsa Frisk har ännu inte gjort en ingående analys av domen och har därför inte beslutat om den ska överklagas, vilket går att göra till den 27 februari.
Hon lyfte frågan om den tidigare domen under sin sakframställan. Hennes uppfattning är att filmandet inte ska anses ingå i den tidigare domen.
– Filmandet är endast bevisning på vad som hände i det här omklädningsrummet. Jag anser att filmen i sig inte är själva brottet, utan att man filmar. Men där gör tingsrätten en annan bedömning.
Åtalet väcktes efter att man gjort en avvägning och utrett frågan om den tidigare domen.
– Vi har vetat om att det kunde bli så här eftersom vi har själva gjort en rättsutredning på området, men där har vi kommit fram till en annan bedömning än tingsrätten. Men vi har haft kännedom om problematiken, säger Kajsa Frisk.
Gick för bråttom när det väcktes åtal i det tidigare målet?
– Det kan inte jag uttala mig om, jag har inte varit förundersökningsledare i något av ärendena.
Försvarsadvokaten: Orättvist med ytterligare åtal
Enligt mannens försvarsadvokat Andreas Simon kom inte dagens besked som en överraskning. Under förhandlingen om målet skulle avskrivas fick de föra fram sin linje.
– Tingsrätten har gått på den linjen. Vi såg det som att materialet redan fanns i första åtalet. Om polis och åklagare haft tillräckligt med resurser hade man kunnat utreda materialet och identifiera målsägande och sedan väcka åtal. Det känns orättvist att sedan flera år senare komma med ytterligare åtal, säger han.
Enligt Andreas Simon utgick hans klient från att han fått sin dom och det var inte långt till frigivning när det nya åtalet väcktes.
– Vi har full förståelse för att brottsoffren tycker det är orättvist från deras sida.
Många preskriberade fall
Mannen hade enligt åtalet strukturerat filerna i ett mappsystem med namn på klasser och årtal och i vissa fall förnamn och initialer.
Identifieringen av flickorna gjordes utifrån de namngivna mapparna som jämförts med klassfoton och passbilder.
Totalt identifierades 154 flickor. I maj i fjol fick de tidigare eleverna brev hem från Åklagarmyndigheten om att de förekommer i utredningen. Majoriteten av fallen var preskriberade.
Elever larmade 2006
Emma Lindholm och Louise Dahlström var två av eleverna som larmade om sin idrottslärare på 2000-talet och som fick brevet, men under hösten fick de beskedet att deras fall preskriberats.
De har tidigare vittnat om hur han ska ha tittat på dem när de duschade, kittlat dem, burit dem så de tappade handduken och velat att de har nakengympa. Louise Dahlström reagerar på att åtalet avvisats.
– Det är fördjävligt. Han kommer lindrigt undan. Det är många som har drabbats under flera år. Han bör få stå för det han har gjort, säger hon.
Emma Lindholm vet inte vad hon ska tänka om dagens besked.
– Jag tycker det är konstigt eftersom det handlar om många många fler drabbade. Det bör få en större påföljd då det var under väldigt många år, säger hon.
Vad skulle du vilja se händer framöver?
– Man skulle vilja ha en ursäkt från kommunen och tidigare rektorn. Det var inte någon som lyssnade. Det är deras ansvar och fel att han kunde fortsätta. Att han köptes ut gjorde att han kunde fortsätta.
Louise Dahlström är en av de tidigare eleverna på skolan som tidigt larmade om lärarens beteende. Hennes fall hann preskriberas innan åtal väcktes.
Privat
Mentorer och föräldrar satt till slut med i omklädningsrummet och skolledningen hade möte både med mannen, flickorna och föräldrar.
Trots det jobbade mannen kvar på skolan fram till 2014 och 2016 flyttades han till en annan skola i Haninge för att sedan köpas ut för en halv miljon kronor 2016, vilket SVT var först att rapportera om.
Mitt i söker åklagaren.
Preskription för sexuellt ofredande
För vuxna är preskriptionstiden för sexuellt ofredande 5 år.
Om gärningen begåtts mot en minderårig räknas tiden från den dag då målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 18 år.
Källa: Åklagarmyndigheten