Söndag den 21 september får alla medlemmar i Svenska Kyrkan över 16 år vara med och bestämma inriktningen för kyrkans verksamhet de närmaste fyra åren. Förtidsröstningen startade redan den 8 september.

Valdeltagandet brukar vara ganska lågt – förra gången var det bara 22 procent av de röstberättigade i Stockholms stift som tog sig till valurnorna.

– Det är synd att intresset är så litet. Kyrkan är fortfarande en väldigt närvarande institution i samhället. Särskilt när det händer något tråkigt finns alltid kyrkan där och håller öppet, säger statsvetaren Marie Demker, en av de få akademiska forskare som intresserat sig för kyrkopolitiken.

I år kandiderar hon dessutom själv för ett av de mindre partierna, Öppen Kyrka.

Kriget i Gaza

Hon räknar upp frågor där kyrkopolitiken påverkar fler än de egna medlemmarna: ska kyrkan vara till för alla eller bara för de aktivt troende? Vad ska man göra med kyrkans enorma skogsegendomar – bevara eller avverka för att få in pengar?

På vilket sätt ska man stödja utsatta grupper? Och hur starkt ska kyrkan engagera sig i internationella konflikter, som kriget i Gaza?

– Nästan allt inom kyrkan är politiskt, med samma konflikt mellan höger och vänster som vi bland annat ser mellan kristna i USA, säger Marie Demker.

Partierna som styr

Partierna i kyrkovalet kallas för nomineringsgrupper och har ofta bara lösa band till de vanliga partierna. Flera av nomineringsgrupperna är helt självständiga från den övriga partipolitiken.

I Stockholms stift styr idag Arbetarpartiet Socialdemokraterna i samarbete med bland annat Vänstern i Svenska kyrkan och Centerpartiet, medan Partipolitiskt obundna i svenska kyrkan (POSK) är det största oppositionspartiet.