Den muslimska fastemånaden är nu halvvägs. Vi frågar stockholmare vad de tänker om relationen mellan islam och övriga samhället. Konfliktfyllt? Inte särskilt, tycker Ahmed i Farsta. Den skepsis som syns i mätningar kan ha en annan förklaring.

Gillar du att grannarna har bakgrund i andra länder samtidigt som alla har fast inkomst och drar åt samma håll? Då har du kommit rätt. De nybyggda jättestadsdelar som växer fram har blivit smältdeglar för den nya, mixade medelklassen.

I Barkarbystaden, Järvastaden och Ursvik suddas gamla vi- och dom-gränser ut. Samtidigt riskerar andra murar att växa sig högre, skriver Mitt i:s Petter Beckman i en kommentar.

I tio år har Bagarmossen varit en magnet för den miljömedvetna vänstern. Steg för steg har även andra, mer köpstarka grupper börjat flytta in. – Det vore jättetråkigt om blandningen försvann, säger Susanna Elfors, grön entreprenör.

2017 ville 22 procent av Östbergaborna flytta på grund av otrygghet och brott. Tre år senare är siffran 8 procent. Hemligheten: ett nytt kulturhus där olika generationer kan mötas. Och ett nytt arbetssätt där de boende är med och tar ansvar.

– Politiker ska inte styra människors beslut om var de vill bo, understryker Joakim Larsson (M), stadsbyggnadsborgarråd i Stockholm.

Närheten till Rinkeby gör de nybyggda bostadsrätterna svårsålda. Nya bron över Ulvsundavägen ska minska det sociala avståndet, hoppas kommunen. – Det kräver nog mycket jobb, säger Isak Lindstrand, med balkong på Ursvikssidan.

En majoritet av Mitt i:s läsare vill ha mer socialt blandade bostadsområden och oroas över segregationen. Men när de väljer bostad kommer tryggheten på första plats – social blandning kommer sist.

Det är skönt att inte behöva se sig om över axeln när man går hem sent, tycker nyblivna Täbybor, som lockats av kommunens erbjudande om trygghet och lugn. Mäklarens förklaring: ”Här finns inga utsatta områden – ens i närheten”.

Om det blir stökigt i en klass sitter föräldrarna med på lektionerna tills det lugnar sig. ”Det känns bra att de får veta vad deras barn gör”, säger Yusuf Omar, elev i Sveriges mest framgångsrika, föräldradrivna skola.

Hur ska föräldrar kunna stötta barnen om de inte får veta vilka läxor de har? ”Skolan borde ställa högre krav, men också kommunicera bättre”, tycker pappan Jawed Nourzai. Paret Lotta och Martin medger lite motvilligt att regler är bra.

Ako Zelkay är tränare i det lokala fotbollslaget Svensk-Palestinska. Han tycker att det behövs förändring, både från det svenska samhällets sida – och från en del invandrade familjer som han menar fokuserar fel.

Är det ok att säga ”kn**** din mamma”, bara på skoj? Grovt språk har blivit vanligare i de yngre årskurserna, menar elever vi pratar med. ”Vi själva har vant oss. Men föräldrar kan bli oroliga och det ger skolan ett dåligt rykte.”

Bredängsskolan testar nu nya grepp för att få bort de verbala kränkningarna. – Vi visar skärmdumpar för föräldrarna, för att bli trodda: ”titta vad ditt barn skriver på snapchat”, berättar rektorn Anna Hoffsten.