Hur kan man förbättra relationen mellan islam och majoritetssamhället? Bland förslagen från Mitt i:s läsare märks både en önskan om att "muslimer ska anpassa sig mer" – och en stor vilja att mötas, för att öka den ömsesidiga förståelsen.

Ena sidan fruktar en islamisering av Sverige. Andra sidan tolkar anpassningskravet som islamofobi. Men det det finns också sätt att bryta polariseringen, skriver Mitt i:s Petter Beckman.

”Jag är muslim. Fråga mig vad som helst”, står det över bröstet på imamen Kashif Virks vita hoodie när han tar emot i Ahmadiyya-församlingens villa i Bromsten. – Jag skulle önska att fler vågade gå fram till en imam och säga: det här har jag problem med.

Olika syn på jämställdhet är den största stötestenen i relationen mellan islam och majoritetssamhället. Det visar en färsk undersökning bland Mitt i:s läsare. Kvinnor är mer kritiska än män. Men de yngre tänker helt annorlunda.

Hon har varit teamledare på en marknadsföringsbyrå, jobbat på KTH och forskat i företagsinnovation. ”Jag har nästan aldrig känt mig begränsad. Och aldrig behövt kompromissa med min religion”, säger Ailin Abdullah, Sollentuna.

Hiba Abdulkhalik, Upplands Väsby och Nimo Abdullah, Nacka

Mehmet Kaplan, fd minister, verksamhetsansvarig på Muslim Aid

Tilda Forslund, Trångsund, Clara Conteh Karlsson, Farsta och Mira Gyldberg, Örby

Den muslimska fastemånaden är nu halvvägs. Vi frågar stockholmare vad de tänker om relationen mellan islam och övriga samhället. Konfliktfyllt? Inte särskilt, tycker Ahmed i Farsta. Den skepsis som syns i mätningar kan ha en annan förklaring.

Gillar du att grannarna har bakgrund i andra länder samtidigt som alla har fast inkomst och drar åt samma håll? Då har du kommit rätt. De nybyggda jättestadsdelar som växer fram har blivit smältdeglar för den nya, mixade medelklassen.

I Barkarbystaden, Järvastaden och Ursvik suddas gamla vi- och dom-gränser ut. Samtidigt riskerar andra murar att växa sig högre, skriver Mitt i:s Petter Beckman i en kommentar.

I tio år har Bagarmossen varit en magnet för den miljömedvetna vänstern. Steg för steg har även andra, mer köpstarka grupper börjat flytta in. – Det vore jättetråkigt om blandningen försvann, säger Susanna Elfors, grön entreprenör.

2017 ville 22 procent av Östbergaborna flytta på grund av otrygghet och brott. Tre år senare är siffran 8 procent. Hemligheten: ett nytt kulturhus där olika generationer kan mötas. Och ett nytt arbetssätt där de boende är med och tar ansvar.

– Politiker ska inte styra människors beslut om var de vill bo, understryker Joakim Larsson (M), stadsbyggnadsborgarråd i Stockholm.

Närheten till Rinkeby gör de nybyggda bostadsrätterna svårsålda. Nya bron över Ulvsundavägen ska minska det sociala avståndet, hoppas kommunen. – Det kräver nog mycket jobb, säger Isak Lindstrand, med balkong på Ursvikssidan.

En majoritet av Mitt i:s läsare vill ha mer socialt blandade bostadsområden och oroas över segregationen. Men när de väljer bostad kommer tryggheten på första plats – social blandning kommer sist.