Rimfrosten biter i träden utanför kyrkan men här inne är det varmt. Luciatåget ska öva här senare under eftermiddagen så värmen har dragits igång inför det.
Tempot är högt i både Färingsö församling och Ekerö pastorat under advent. Utöver luciatåg så bjuds det på julbord, gröt och skinkmacka, konserter och högmässor på flera håll.
Elva gudstjänster
På julafton är det elva olika typer av gudstjänster runt om på öarna. I Färentuna kyrka kommer det vara ett julspel med församlingens barn.
– Det brukar vara en fantastisk stämning, fylld av glädje och förväntan, säger Anna-Lena Björk som är präst och kyrkoherde i Färingsö församling.
För den som behöver prata med någon så finns diakoner och präster tillgängliga i både Färingsö församling och Ekerö pastorat. Under julhelgerna är det dock lättast att vända sig till jourhavande präst som är en del av Svenska kyrkans själavård och erbjuder akut samtals- och krisstöd.
Mikael Andersson
Men det blir inte julmat eller klappar på julafton, utan fokus ligger på gudstjänsterna.
– Det är vårt firande. Och det är en viktig mötesplats. Vi möter Gud men också varandra.
Fyra procent är ensamma
Ungefär 300 000 personer, fyra procent av befolkningen, beräknas vara socialt isolerade i Sverige, enligt en undersökning av SCB från 2017. Det innebär att de bor ensamma och inte träffar anhöriga, vänner eller bekanta oftare än ett par gånger i månaden.
För äldre är ensamheten ännu högre. Minst var tionde person över 75 år är socialt isolerad och hela åtta procent av personer över 85 år klassas som höggradigt socialt isolerade, då fysiska möten men också kontakter via telefon och över internet sker mer sällan än en gång i veckan.
Julen, med sitt budskap av glädje och gemenskap, kan göra ensamheten extra påtaglig för den som inte har någon att fira med.
– Vi kan vara fast i traditionen att jul ska firas på ett särskilt sätt med den närmaste familjen. Men kanske det finns någon runt dig som kan bjudas in till gemenskapen, under en stund på dagen. Det kan berika gemenskapen, säger Anna-Lena Björk.
Hon tänker själv på detta när hon jobbar på julafton.
– Det kanske är den enda gången på dagen någon möter en annan person. Det är därför viktigt att vi som är här verkligen ser alla som kommer.
Också för den utan tro
Hon tror att kyrkan kan bryta ensamhet, även för de som inte har en tro.
– Vi kräver inget medlemskap. Vi berättar vad vi tror på men kräver ingen tro av någon annan.
På julafton är det elva olika typer av gudstjänster runt om på öarna i Ekerö kommun.
Mikael Andersson
Det som är svårt denna jul, som ekonomiska svårigheter, våldet som präglat Stockholm under året och krig som pågår runt om i världen, ökar också behovet av gemenskap inom kyrkan, menar hon.
Kriget mellan Israel och Hamas är särskilt påtagligt.
– Julberättelsen skedde i Bethlehem, så det som händer där nu finns med oss.
I skuggan av kriget i Gaza har myndigheter i Betlehem beslutat att firandet kommer vara nedtonat och att ingen gran kommer sättas upp på Krubbans torg i år.
– Alla har inte möjlighet att fira jul. Vi får be för dem och verka för fred, säger Anna-Lena Björk.
Professorn: Julen kan öka ensamheten
Kalle Anka. Skinka. Samvaro. Den perfekta julen. Bär du på känslan av ensamhet kan högtidens alla ingredienser dock bli en isolerande cocktail, enligt en forskare.
Julafton. Klockan har slagit 15.05, Kalle Anka börjar på tv. Kanske knäcker du en nöt, kanske i samvaro med familj och vänner, kanske efter att ha ätit skinka, lutfisk och annan mat ett julbord väntas ha.
Kanske sitter du med där framför teven men med en känsla av utanförskap. Kanske firar du julen i ensamhet. Oavsett, högtiden vi kallar julafton kan spä på en redan befintlig ensamhetskänsla.
– Om det är en högtid som betyder mycket för en och man har bilden av att alla andra firar den ihop med någon medan man sitter själv, då är det sannolikt att man upplever ensamhet, säger Lena Dahlberg, professor i socialt arbete på Högskolan Dalarna.
Lena Dahlberg.
Helmer McKee
Hon har bland annat studerat hälsoeffekter ensamhet kan ha på personer 75 år och äldre.
– Dels påverkar ensamhet den psykiska hälsan, dels ökar ensamheten risken för till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, och det finns en ökad risk för dödlighet.
Bland övriga åldersgrupper ser det olika ut.
– Ensamhet brukar vara ganska vanligt bland ungdomar och unga vuxna, sedan är förekomsten låg ganska långt upp i hög ålder.
Hur ungdomar och vuxna påverkas av ensamhet har Lena Dahlberg inte undersökt.
– Flera av de större forskningsöversikter som gjorts gäller befolkningen generellt, vilket dock inte betyder att sambanden finns i samtliga åldersgrupper.
"Finns en förväntan"
Julen är en tid på året som kan öka känslan av ensamhet, säger Lena Dahlberg.
– Under julen vill de flesta inte sitta ensamma, det finns en förväntan om att julen ska handla om samvaro.
Har du några råd?
– Man får försöka ta kontakt med någon man känner eller söka sig till grupper som finns, om det är det man vill ha. Jag tror inte man ska lägga hela ansvaret på den enskilda individen, vi runt omkring har ett ansvar, samhället har ett ansvar att vara tillgängligt, att det går att ta sig till den där aktiviteten och att det går en buss när jag ska tillbaka. Så det är många pusselbitar.
Alkohol påverkar
Antalet självmord brukar öka under den här tiden på året, enligt Margda Waern, professor och överläkare i psykiatri på Göteborgs universitet, men inte under julen.
"Sett till specifika dagar sker flest suicid (självmord) på nyårsdagen, men även 1 mars", skriver Margda Waern i ett mejl.
Sannolikt spelar hög alkoholkonsumtion under nyårsafton in som en viktig delförklaring.
"Det är hos män man ser den ökade risken på nyårsdagen. Har man det jobbigt med sin psykiska hälsa och vaknar på nyårsdagen efter en natt med mycket alkoholförtäring kan man ha det riktigt risigt och man tappar framtidshopp. Det kan gå fort från tanke till handling. Män har svårare att söka vård i sådana situationer, och då riskerar man att ta sitt liv som en lösning på sina livsproblem".
Under julen vill de flesta inte sitta ensamma, det finns en förväntan om att julen ska handla om samvaro.
Kort om ensamhet
Forskarna skiljer på social isolering (frivillig) och ensamhet (ofrivillig ensamhet).
En person kan ha väldigt få sociala relationer och är nöjd med det och upplever inte ensamhet.
En annan person kan ha flera sociala relationer och ändå uppleva ensamhet.
Antalet sociala relationer är inte avgörande utan också djupet i relationen, om man har någon att anförtro sig hos.
Så många besväras av ensamhet:
Av samtliga invånare (fr 16 år): En av fyra personer
16-29 år: En av tre personer
85 år- och äldre: En av fyra personer
Källa: Lena Dahlberg, Folkhälsomyndigheten
Hjälpnummer om du mår dåligt
Sjävmordslinjen 901 01
Humanistisk medmänniska 010-551 55 90
Jourhavande medmänniska 08-702 16 80
Jourhavande präst 112 (be att få tala med jourhavande präst)
Mansjouren 08-30 30 20
Bris för barn 116 111
Kvinnofridslinjen 020-50 50 50
Om du har tankar eller planer på att ta ditt liv, eller oro över att någon i din närhet riskerar skada sig själv eller någon annan allvarligt, kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112.
Källa: 1177
Att känna sig utanför på julafton kan spä på en redan upplevd ensamhet.
Wira restaurang