De finns i köket, i bilen eller vid sidan av fotbollsplanen. Terapeuterna i MST-teamet jobbar inte innanför kontorsväggar – de är där ungdomarna är. MST står för multisystemisk terapi, en insats för att stötta familjer där barn är på väg in i kriminalitet eller har annat normbrytande beteende.

– Vi brukar säga att vi är socialtjänstens piketstyrka, säger Hanne Høylo Olsen, enhetschef på MST Syd.

Just nu finns två MST-team i Stockholms stad. Tillsammans kan de hjälpa omkring 64 barn och unga per år. Men i stadens budget för 2026 satsas nu 12 miljoner kronor på att bygga ut verksamheten – målet är att 200 barn ska kunna få hjälp.

Och insatsen ger resultat: 86 procent slutar begå brott efter avslutad behandling, och nio av tio kan bo kvar hemma.

"Man kommer nära"

MST handlar om att stärka hela systemet kring en ungdom, som familj, fritid och skola, enligt Hanne. Insatsen pågår i fem månader och terapeuterna finns tillgängliga för familjen dygnet runt.

– Man kommer nära. Man skrattar, gråter, blir osams – och det är precis så det ska vara, säger Hanne.

MST Syd utgår från Gullmarsplan i södra Stockholm.

Angie Gray

I början kanske ungdomen ligger i sitt rum med dörren på glänt, men efter ett tag deltar de ofta allt mer.

– Det kan börja med att de ropar något från sitt rum: "Du är så jävla dum i huvudet, det var inte alls så!" Och sen kommer de ut och berättar hur de upplevde det.

Inga luddiga mål – allt ska gå att mäta

En viktig nyckel till framgång, menar Hanne, är att insatsen har konkreta och mätbara mål, inte bara "luddiga må bra-mål".

– Om man slutar ta droger, slutar vara i konflikt med sina föräldrar och slutar begå brott så kommer man må bättre. Vi mäter vecka för vecka: når vi målen? Om inte, varför? Och om vi gör det, vad var det som funkade?

Exempel på mål kan vara inga nya brott, bättre skolnärvaro eller att inte slå sönder saker hemma. Men flera gånger kommer Hanne tillbaka till samma sak: insatsen ges till föräldrar i första hand och indirekt till ungdomen.

Insatsen handlar om att hitta faktorerna som familjen behöver stöd med och att aktivera nätverket runt omkring, som släkt, vänner och grannar, enligt Hanne Høylo Olsen.

Angie Gray

Föräldrar kan behöva stöd för att återta kontrollen, enligt Hanne.

– Det är de som står där på kvällen med en ungdom som hotar, kommer hem påverkad, kommer hem med polis eller inte kommer hem alls, säger hon och fortsätter:

– Vi som jobbar med det här kommer gå hem efter arbetstid och jaga våra egna ungar. Människor som får betalt för att göra ett jobb för någon annans barn kommer aldrig göra det med lika mycket inlevelse och kärlek som den faktiska familjen. Det är de man ska bygga på, för det är dem som kommer finnas kvar.

Tjejerna tar plats

Teamet ser en ökning av barn med kopplingar till kriminalitet. Men även fler tjejer.

– Även om tjejer inte skjuter och spränger dörrar på samma sätt, så tar de på sig våldsuppdrag. Vi ser också tjejer som i gäng går på andra tjejer och en del tjejer har sexuellt normbrytande beteende.

Det kan handla om att byta sexuella tjänster eller bilder mot vapen, pengar eller droger.

Samtidigt blir de som behöver hjälp allt yngre. Därför går en del av stadens pengar till ett pilotprojekt – MST-CAN – som riktar sig till barn mellan 6 och 12 år.

– MST-CAN handlar mer om hemfaktorer och omsorgsbrister hos föräldrarna, som pågående missbruk och våld. Det är inte kopplat till barnet på samma sätt, säger Hanne.