Väsbyborna störs mest av alla i hela länet av flygbullret. 16 procent av invånarna, nästan dubbelt så stor andel jämfört med Sollentuna och Sigtuna, uppger att de störs. Det visar den enkätbaserade miljöhälsorapporten som Region Stockholm släppte i september i år.

Richard Whitehand och Benny Reuterhagen är båda engagerade i föreningen Väsbybor mot flygbuller.

Richard Whitehand och Benny Reuterhagen är båda engagerade i föreningen Väsbybor mot flygbuller.

Mikael Andersson

– Jag har blivit störd av flygbullret sedan 2003. Det kan vara lugnt halva dagarna, sedan blir det perioder av överflygningar. Ett plan har knappt gått över innan man hör nästa, säger Richard Whitehand, som ibland ångrar att han flyttade hit.

Han är vice ordförande i föreningen Väsbybor mot buller, som sedan 2004 har kämpat för att planen inte ska flyga över Väsby.

Antalet flygningar över centrala Upplands Väsby behöver minska.

Antalet flygningar över centrala Upplands Väsby behöver minska.

Mostphotos

Ska undvika Väsby

Enligt tillståndet för bana 3, som stod klar 2003, ska Swedavia undvika flygningar över Upplands Väsby när så är möjligt utan att det påverkar bland annat flygplatsens kapacitet.

– Men det har man i princip struntat i, fast det är möjligt, säger föreningens ordförande och tidigare piloten Benny Reuterhagen.

Han tar ett exempel. Den 23 september var det cirka 300 landningar totalt på Arlanda.

– Bara 40 av de inflygningarna gick inte över Upplands Väsby. Och planen går så lågt som på 600 meters höjd.

Richard Whitehand och Benny Reuterhagen är båda engagerade i föreningen Väsbybor mot flygbuller.

Richard Whitehand och Benny Reuterhagen är båda engagerade i föreningen Väsbybor mot flygbuller.

Mikael Andersson

Benny och Richard är besvikna på Swedavia. Föreningen har varit involverade i många processer mot både Swedavia och tillsynsmyndigheten länsstyrelsen i domstol.

– Vi är inte några gnälliga gubbar som klagar på flygbullret. Vi vill bara att Swedavia ska göra rätt. De följer inte det tillstånd som finns.

Även Upplands Väsby kommun jobbar för att minska flygbullret. Det berättar miljöprojektledaren David Lundqvist. Även han lyfter villkoret i tillståndet.

– Här tycker vi att länsstyrelsen borde agera mer kraftfullt.

När Mitt i kontaktar miljöhandläggare Maria Högqvist på Länsstyrelsen Stockholm, svarar hon mer allmänt att myndigheten arbetar löpande med flygbuller över Väsby genom ordinarie tillsyn samt vid hantering av klagomål.

– Överflygningar av tätorter är något som generellt bör undvikas i möjligaste mån, säger hon.

Över centrala Upplands Väsby kan det vara tätt med flygplan, något bland annat kommunen kämpar emot.

Över centrala Upplands Väsby kan det vara tätt med flygplan, något bland annat kommunen kämpar emot.

Judit Nilsson

Tillbakavisar kritiken

Swedavia menar att man visst följer avtalet och att bolaget tagit tre inflygningar som inte påverkar Upplands Väsby tätort i drift.

– Det innebär i praktiken att fler flygningar flyger runt Upplands Väsby tätort i stället för rakt över, säger Ellen Persson Laurin på bolagets pressavdelning.

Men det kan finnas en ljusning som på sikt leder till färre plan över Väsby. I oktober blev Swedavia först i Europa med ett system (EoR-konceptet) som möjliggör kurvade inflygningar. Resultatet blir kortare flygvägar, färre köer i luften och därmed minskade utsläpp. Samtidigt kan fler plan landa.

– Det ger incitament för flygbolagen att investera i tekniken för kurvade inflygningar, vilket i förlängningen ökar möjligheten att undvika bullerkänsliga områden. Detta gynnar i längden Upplands Väsby tätort, säger Ellen Persson Laurin.

Benny Reuterhagen på bullerföreningen ger inte mycket för konceptet.

– I början ger det minus max tre överflygningar per timme. Det märks inte om det exempelvis är 25 eller 22 överflygningar per timme. Dessutom får Rosersberg i så fall tre extra överflygningar under tiden de skulle haft noll, säger Benny Reuterhagen.

Landningsbanorna används enligt ett särskilt system.

Landningsbanorna används enligt ett särskilt system.

Mikael Andersson

Kommunen ska bevaka

Kommunen är något mer positiv.

– Det är bra om kurvade inflygningar börjar användas mer för att undvika inflygningar över centrala Upplands Väsby tätort. Kommunen kommer att bevaka det faktiska genomförandet av detta och fortsätter att följa utvecklingen, säger David Lundqvist.

Men i dagsläget finns det, på begäran av Swedavia, ett tak för hur många kurvade inflygningar som faktiskt får göras.

– Upplands Väsby kommun motsatte sig det, men Swedavia fick rätt i mark- och miljödomstolen. Så man bör därför inte ha alltför stora förhoppningar över en radikal förändring mot nuläget.

Från kommunens sida ser man att det finns mycket kvar att göra.

– Det är fortfarande alldeles för mycket flygplan som flyger över centrala Väsby, säger David Lundqvist.