Vindöbo fick chocknota för att tömma avloppstanken

5 500 kronor för att tömma toatanken. Den notan fick en Vindöbo nyligen.

Nu sprids en oro för att nya krav från kommunen ska drabba fler med enskilda avlopp.

Värmdö är en av landets snabbast växande kommuner och sommartid fördubblas antalet Värmdöbor till runt 100 000. 

En utmaning med det är att hinna bygga ut kommunalt vatten och avlopp tillräckligt snabbt, och se till att alla enskilda avlopp – totalt 16 500 – följer miljökraven. Nyligen fattades beslut om att öka tempot när det gäller tillsyn av de privata lösningarna.

Rullade ut 90 meter slang

Leif Gisslén är en av dem som tvingats uppgradera sin avloppsanläggning efter krav från kommunen. 2018 fick han godkänt av kommunen att gräva ner en helt ny toatank och en slamavskiljare för BDT-vatten (bad- dusch- och tvätt) på sin tomt.

Att få dit slambilen har alltid funkat fint – fram tills nu. Samma dag som de skulle komma fick han ett sms från kommunen med beskedet att det inte längre gick att tömma hans tankar, eftersom vägen ner till huset är för brant och för smal.

– Plötsligt gick det inte att backa ner till vår tomt längre, säger Leif. 

Men eftersom behållarna var fulla behövde de tömmas på något sätt. Lösningen blev då att kommunens entreprenör rullade ut 90 meter extra slang från slambilen och jobbade i cirka en timme med att suga upp avloppsvatten, något som normalt tar en kvart, enligt Leif. Plus att de tvingades ta in extra personal och stå på tomgång. 

Fem gånger dyrare

Sedan kom fakturan: 5 500 kr för en tömning. I stället för 1 300 kr. Då fick de bara toatanken tömd, den andra hanns inte med.

– Att Värmdö kommun plötsligt och oannonserat ändrar sina spelregler och därefter pressar en kund till en sådan här lösning är inte försvarbart. Helt vansinnigt, säger Leif Gisslén, som har överklagat fakturan. 

Bert-Inge Lundh visar en helt ny avloppsanläggning som han nyligen hjälpt till att gräva ner på Vindö. Här med Leif Andersson, som bor i samma område.

Pekka Pääkkö

En annan fastighetsägare på Vindö har ansökt om att få gräva ner ett nytt minireningsverk efter krav från kommunen att uppgradera, men har hittills fått nej. Orsaken: Vägen är för smal och det saknas vändplan för slambilen. Även där har det gått fint att backa ner och vända tidigare.

– Problemet där är att fastighetsägaren inte får bygga ut så mycket på grund av strandskydd och natur. Så det blir ett moment 22, det går inte att göra rätt, säger Bert-Inge Lundh, Vindöbo och VA-entreprenör som anlitats för att installera det nya reningsverket. 

Bert-Inge Lundh är Vindöbo och VA-entreprenör. På bilden syns några av de rör han använder för infiltration, dränering och avlopp.

Pekka Pääkkö

"Kan leda till miljökatastrof"

Bert-Inge Lundh hinner göra cirka tio nya uppgraderingar av avlopp per år i Värmdö och har ett 30-tal fastighetsägare på väntlistan.

Risken är nu, menar han, att många som bor i liknande områden i Värmdö, med slingrande grusvägar och kuperad terräng, kan drabbas av detta.

– Det kan leda till att folk skaffar sig egna sugslangar och släpper ut sitt avlopp i naturen istället, som förr, och det vore katastrof, säger han.

En sugslang som en fastighetsägare har skaffat för att användas vid slamtömning.

Pekka Pääkkö

Lösningen, menar Bert-Inge, är att köra med mindre slambilar, som kan ta sig fram på Värmdös vägar.

– Värmdö är en skärgårdskommun, men ska plötsligt anpassa sig till regler för stadsmiljö och det är orimligt.

Förslag till nya avfallsföreskrifter

Där sägs bland annat att:

Det får vara max tio meter mellan avloppsanläggningen och slambilen, om inte särskilda skäl föreligger, annars tillkommer en avgift (260 kronor) per påbörjad tio meter slang som måste rullas ut. Då måste också en fast sugledning installeras, alternativt sugslang läggas ut, på fastigheten (den här meningen kan komma att strykas, enligt kommunen).

Fastighetsägaren ansvarar för att vägen fram till anläggningen är ”farbar” och att slambilen kan vända på ett säkert sätt. 

Det är kommunen som bestämmer om en väg är farbar eller inte, inte entreprenören.

Förslaget var ute på samråd till 11 maj. Läs det här.

Källa: Värmdö kommun

Moderaterna totalsågar nya avfallsförslaget

Nya förslaget till avfallsföreskrifter kommer att drabba tusentals Värmdöbor, menar (M). ”De sprider felaktig information”, säger Kristina Paltén (MP).

Moderaterna har gått ut med pressmeddelande och debattinlägg, och mejl till ett stort antal vägföreningar, där de uppmanar till att försöka stoppa förslaget till nya avfallsföreskrifter.

Anledningen är att förslaget, enligt dem, kan innebära att en mängd vägar behöver byggas om för att slambilarna ska fortsätta köra in och tömma deras avloppstankar.

De tar också upp delen med avgift för extra slangdragning, som står i förslaget, och kravet på att fastighetsägaren ska ordna egen sugslang.

"Inte tagit reda på fakta"

Enligt Kristina Paltén (MP) sprider de falsk information och har inte tagit reda på fakta.

– Deras utspel bygger på felaktiga påståenden. Man måste inte ha en 3,5 meter bred väg och en vändplan på 18 diameter för att få sin avloppstank tömd. Det står ingenstans i nya förslaget till föreskrifter, säger hon.

Det M har gjort är att koppla ihop två olika dokument – förslaget till nya avfallsföreskrifter och kommunens illustration – på ett felaktigt sätt, enligt Kristina Paltén. 

Moderaterna, å sin sida, försvarar sin linje.

– Värmdöbor har kontaktat oss. Personer som har fått sitt avlopp tömt senast vid årsskiftet har nu börjat bli nekade tömningar med hänvisning till nya krav, säger Markus Schill (M), 2:e vice ordförande i bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden.

De har även exempel där kommunen kräver breddning av väg, vändplats och sugledning för att personen ska få bygga om sin befintliga avloppsanläggning, enligt Schill.

– Det är därmed fakta att kommunen har börjat tillämpa nya krav, oavsett vad det nya styret påstår.

Värmdö kommun: "Ett stort missförstånd"

Det hela är ett stort missförstånd, enligt kommunen. Samtidigt kan det drabba fler Värmdöbor om deras väg plötsligt bedöms för riskabel att köra in på.

Den som byter ut sin avloppsanläggning behöver generellt inte bredda vägen till 3,5 meter för att få sin tank tömd.

Det måttet gäller vid nybyggnation, alltså nya bostadsområden. Det säger Tove Rosenblom, avfallschef i Värmdö.

– Kraven på befintliga vägar är att de ska vara framkomliga för de fordon som används i uppdraget. Där det är framkomligt idag kommer slambilarna fortsätta köra, säger hon. 

Oro i flera områden

Förra året tog kommunen fram en illustration för den som ska bygga ny avloppsanläggning. Där står att vägen fram till fastigheten ska vara 3,5 meter bred och att det ska finnas en vändplan som är 18 meter i diameter. 

Kommunens illustration som visar hur nya avloppsanläggningar bör placeras.

Värmdö kommun

Den bilden har nu spridits till en mängd vägföreningar i kommunen och skapat oro över att nya krav ska komma.

– Det är ett missförstånd. Tanken är att illustrationen ska vara ett stöd och en rekommendation, inte ett krav, säger Tove Rosenblom. 

Samtidigt håller kommunen på att se över rutinerna för tömning av enskilda avlopp.

– Vi behöver titta på hur det kan gå till på ett säkert sätt, som vi gjort med sopbilarna, för att undvika olyckor och skydda chaufförerna. Vi behöver bli bättre på att följa arbetsmiljölagarna här, säger Kristina Paltén (MP), ordförande i tekniska nämnden. 

Där ingår att diskutera vilken typ av fordon som bör användas i uppdraget, enligt Paltén.

Säkerheten kan påverka

Om översynen innebär att fler Värmdöbor kan tvingas justera vägar och ordna vändplatser, kan hon inte svara på.

– Det kan vara enstaka fall där vi bedömer att det är en säkerhetsrisk att backa in med slambilen, säger Tove Rosenblom.

Ett exempel på det är hos Leif Gisslén på Vindö, enligt kommunen.

– Där har chaufförerna påpekat det flera gånger. De måste backa ner för en brant backe på en väg som bara är 2,70 meter bred, med stor risk för olycka. Så där behöver vi hitta en lösning, säger Tove Rosenblom. 

Kristina Paltén medger att kommunen gjorde fel som godkände en anläggning hos Gisslén som nu inte kan tömmas. Efter det har nya rutiner införts. 

Kommunen har skickat förslag på lösningar till Leif Gisslén och han kommer inte att behöva betala hela fakturan.

Kraven enligt kommunens bild

Vägarna ska ha en bredd på minst 3,5 meter

Det ska finnas en vändplan på minst 18 meter i diameter, alternativt en av kommunen godkänd t-korsning.

Vägarna måste klara av fordonens tyngd upp till 28 ton.

Alla grenar lägre än 4,7 meter över vägen måste kapas.

Nyligen beslutade kommunen att öka takten när det gäller inventeringen av enskilda avlopp. De närmaste tre åren kommer 1 500 anläggningar att kontrolleras.

Källa: Värmdö kommun

Nu ska fler avlopp kollas – men att byta ut det kostar

Nästan alla enskilda avlopp som kontrolleras i Värmdö har brister. Och det kostar att göra rätt.

Avgifterna från kommunen har ökat med upp till 50 procent på fem år.

Cirka 90 procent av alla enskilda avlopp som kontrolleras i Värmdö har brister. Det bidrar till övergödning av vattendrag, enligt kommunen, och kan också vara en källa till smittspridning.

Nyligen beslutade kommunen att öka tempot på kontrollerna. De närmaste tre åren ska cirka 1 500 anläggningar få tillsynsbesök, bland annat på Runmarö, Svartsö och Vårholma.

Okej till 10 000 nya avlopp

Om ett avlopp är för dåligt får fastighetsägaren krav på sig att uppgradera systemet, eller byta ut det helt. Kommunen har gett tillstånd till 500–1000 nya avloppsanläggningar per år, de senaste 10 åren. Av Värmdös cirka 16 500 enskilda avlopp har just nu 650 någon form av förbud eller föreläggande. 

Men besöken är inte frivilliga, och inte gratis. De senaste fem åren har kommunen höjt avgifterna på det som fastighetsägare måste betala med 30–50 procent.

– Prövningen och tillsynen har blivit mer gedigen. Nya krav på vad vi ska granska och bedöma har tillkommit de senaste 10 åren, vilket innebär att det tar längre tid att kontrollera. Samtidigt som timtaxan har höjts, säger Hanna Runestad, enhetschef för avlopp och enskilt vatten i Värmdö.  

Det kan landa på 16 000–20 000 kronor beroende på vad du väljer. Då ingår tillsyn, alltså att kommunen kommer ut och kontrollerar din gamla anläggning, och tillstånd för att få gräva ner nytt. Sen tillkommer kostnader för inköp och nedgrävning av ny anläggning.

Hur nära i tid behöver kommunalt VA ligga för att jag ska slippa byta ut mitt avlopp?

– Det beror på vilken typ av brister det rör sig om. Stora brister med ett wc-avlopp nära dricksvattenbrunnar behöver åtgärdas mycket snabbare än en mindre brist som ligger mer riskfritt till, utifrån miljö- och hälsoperspektiv, säger Hanna Runestad.

Valde ett minireningsverk

En Värmdöbo som har bytt ut sin anläggning är Lars Segerström på Ingarö. Han har samtidigt lyckats få ner driftskostnaden.

En dunk med så kallat flockningsmedel är ansluten till verket. Medlet behövs i reningsprocessen, förklarar Lars Segerström på Ingarö.

Eva Tonström

Det var fem år sedan han bytte sin bristfälliga infiltratinsbädd och en sluten tank mot ett minireningsverk.

– Jag är jättenöjd. Det är smidigt när allt sköts i ett och samma system och relativt prisvärt. Det behöver bara tömmas en gång per år. Det var skönt att bli av med den gamla infiltrationsbädden, den fungerade dåligt och hade börjat lukta illa, säger han. 

Att lägga ner en ny infiltration, och behålla den gamla toatanken, skulle kosta ungefär lika mycket som reningsverket han till slut valde, berättar Lars.

Förenklat kan man säga att reningsverket har två kamrar, där avloppsvatten från både toa och dusch och tvätt pumpas emellan i cykler. Vattnet syresätts i den ena kammaren och kiss och bajs sjunker tillslut till botten och töms. Slutligen rinner det renade vattnet genom en efterpoleringsbädd och släpps ut i marken.

Ett lock i gräsmattan, det är allt som syns av Lars reningsverk vid villan på Ingarö.

Eva Tonström

Ingent kommunalt VA  

I Lars område på Ingarö är det oklart om det ens blir kommunalt VA.

– Jag vill helst inte koppla in mig på kommunalt VA eftersom jag har en väl fungerande anläggning, säger Lars. 

En syn som delas av kommunen: Har man en anläggning som funkar bra behöver man inte ansluta sig till det kommunala VA-nätet.

Vad kostar det?

Tillsyn, kommunen kommer ut och kontrollerar ditt avlopp: 5 573 kronor, plus 1 238 kronor per extra anläggning på fastigheten. Det är en ökning med 1 300 kronor på fem år, vilket motsvarar en höjning med 30 procent. 

Tillstånd för att få gräva ner en ny anläggning: Sluten toatank, 6 192 kr. Det är en ökning med 2000 kronor på fem år, vilket motsvarar en höjning med 50 procent. Tillstånd för en BDT-anläggning (bad, dusch - och tvättvatten) kostar 8 669 kr, vilket är en ökning med 18 procent på fem år. Tillstånd för ett minireningsverk kostar 9 907.

Till det kommer anläggningen som ska köpas in och grävas ner, en kostnad på cirka 50 000–250 000 kronor beroende på modell och förutsättningar på tomten.

Systemet med tillsyn och prövning av tillstånd är i princip helt avgiftsfinansierat.

Källa: Värmdö kommun och Bert-Inge Lundh/B2 Vindö AB

Blev billigare med minireningsverk

Service/provtagning en gång per år: 3000 kr.

Flockningsmedel 25 liter: 500 kr.

Tömning slam två kubik: 1200 kr (då har Lars valt att återfylla med vatten själv. Om kommunen ska återfylla kostar tömningen cirka 6 000 kr).

Elförbrukning ca 250 kW/år: 400 kr.

Totalt: 5100 kr per år.

Reningsverket klarar ett hushåll på fem personer.

Deras tidigare lösning med infiltration samt sluten tank innebar fyra tömningar per år á tre kubik: 4 x 1494 kr = 6000 kr.

Källa: Lars Segerström