Värmdö är en av landets snabbast växande kommuner och sommartid fördubblas antalet Värmdöbor till runt 100 000. 

En utmaning med det är att hinna bygga ut kommunalt vatten och avlopp tillräckligt snabbt, och se till att alla enskilda avlopp – totalt 16 500 – följer miljökraven. Nyligen fattades beslut om att öka tempot när det gäller tillsyn av de privata lösningarna.

Rullade ut 90 meter slang

Leif Gisslén är en av dem som tvingats uppgradera sin avloppsanläggning efter krav från kommunen. 2018 fick han godkänt av kommunen att gräva ner en helt ny toatank och en slamavskiljare för BDT-vatten (bad- dusch- och tvätt) på sin tomt.

Att få dit slambilen har alltid funkat fint – fram tills nu. Samma dag som de skulle komma fick han ett sms från kommunen med beskedet att det inte längre gick att tömma hans tankar, eftersom vägen ner till huset är för brant och för smal.

– Plötsligt gick det inte att backa ner till vår tomt längre, säger Leif. 

Men eftersom behållarna var fulla behövde de tömmas på något sätt. Lösningen blev då att kommunens entreprenör rullade ut 90 meter extra slang från slambilen och jobbade i cirka en timme med att suga upp avloppsvatten, något som normalt tar en kvart, enligt Leif. Plus att de tvingades ta in extra personal och stå på tomgång. 

Fem gånger dyrare

Sedan kom fakturan: 5 500 kr för en tömning. I stället för 1 300 kr. Då fick de bara toatanken tömd, den andra hanns inte med.

– Att Värmdö kommun plötsligt och oannonserat ändrar sina spelregler och därefter pressar en kund till en sådan här lösning är inte försvarbart. Helt vansinnigt, säger Leif Gisslén, som har överklagat fakturan. 

Bert-Inge Lundh visar en helt ny avloppsanläggning som han nyligen hjälpt till att gräva ner på Vindö. Här med Leif Andersson, som bor i samma område.

Bert-Inge Lundh visar en helt ny avloppsanläggning som han nyligen hjälpt till att gräva ner på Vindö. Här med Leif Andersson, som bor i samma område.

Pekka Pääkkö

En annan fastighetsägare på Vindö har ansökt om att få gräva ner ett nytt minireningsverk efter krav från kommunen att uppgradera, men har hittills fått nej. Orsaken: Vägen är för smal och det saknas vändplan för slambilen. Även där har det gått fint att backa ner och vända tidigare.

– Problemet där är att fastighetsägaren inte får bygga ut så mycket på grund av strandskydd och natur. Så det blir ett moment 22, det går inte att göra rätt, säger Bert-Inge Lundh, Vindöbo och VA-entreprenör som anlitats för att installera det nya reningsverket. 

Bert-Inge Lundh är Vindöbo och VA-entreprenör. På bilden syns några av de rör han använder för infiltration, dränering och avlopp.

Bert-Inge Lundh är Vindöbo och VA-entreprenör. På bilden syns några av de rör han använder för infiltration, dränering och avlopp.

Pekka Pääkkö

"Kan leda till miljökatastrof"

Bert-Inge Lundh hinner göra cirka tio nya uppgraderingar av avlopp per år i Värmdö och har ett 30-tal fastighetsägare på väntlistan.

Risken är nu, menar han, att många som bor i liknande områden i Värmdö, med slingrande grusvägar och kuperad terräng, kan drabbas av detta.

– Det kan leda till att folk skaffar sig egna sugslangar och släpper ut sitt avlopp i naturen istället, som förr, och det vore katastrof, säger han.

En sugslang som en fastighetsägare har skaffat för att användas vid slamtömning.

En sugslang som en fastighetsägare har skaffat för att användas vid slamtömning.

Pekka Pääkkö

Lösningen, menar Bert-Inge, är att köra med mindre slambilar, som kan ta sig fram på Värmdös vägar.

– Värmdö är en skärgårdskommun, men ska plötsligt anpassa sig till regler för stadsmiljö och det är orimligt.

Prezero drar ner på sophämtning vid tomtgräns

Prezero hämtar inte sopor vid tomtgränsen om vägen är för dålig.

Därför måste ett 60-tal Värmdöbor dra sina sopkärl till gemensamma uppsamlingsplatser.

En fastighetsägare ute på Malma på Fågelbrolandet har hamnat i konflikt med Värmdö kommun om sophämtningen. Sopbilarna hämtar nämligen inte längre områdets avfall vid tomtgränsen, utan på en uppsamlingsplats cirka 200 meter från huset.

Dit får de dra sina tunnor, alternativt ha tunnorna ståendes där hela tiden och gå dit med soporna.

– Slambilarna kommer ju fram och kan tömma septitankarna, hur kommer det sig att det inte fungerar för sopbilarna? Vi har haft huset här ute sedan 1963 och alltid fått våra sopor hämtade, plötsligt går det inte längre, säger Sten Zethelius, som är fritidsboende i området, liksom hans 96 år gamla mamma.

Sten Zethelius i Malma är upprörd över de nya sophämtningsrutinerna.

Sten Zethelius i Malma är upprörd över de nya sophämtningsrutinerna.

Privat

600 meter från tomten

Den nya rutinen rör 13 hushåll på två olika vägar i området, Örnholmsuddsvägen och Tyssgrytestigen, där hämtning nu sker på två olika platser istället, som längst 600 meter från hus. Enligt Sten Zethelius är det fler i området som är upprörda.

Orsaken är att kommunens entreprenör Prezero AB har gjort en inventering med skyddsombud kring vilka vägar i Värmdö de kan och inte kan köra på, på ett säkert sätt. Det visade sig vara en rad platser: Hittills har nio områden i kommunen fått gemensamma hämtplatser för sopor på grund av framkomlighetsproblem.

– Oftast har vägarna en kombination av säkerhetsrisker i form av bristfällig bredd, sikt, bärighet, brant lutning och avsaknad av vändmöjlighet. Det finns exempel på vägar där vi behövt backa in på gång- och cykelväg som trafikerats av barn, säger Susanne Fredholm, driftledare på Prezero AB, som tog över sophämtningen i Värmdö 2020, och tillägger att de är tvungna att följa Arbetsmiljöverkets lagar och regler. 

Richard Albrown kör sopbil för Prezero på Värmdölandet och i Stavsnäs-Djuröområdet, där många vägar är svåra att ta sig fram på.

Richard Albrown kör sopbil för Prezero på Värmdölandet och i Stavsnäs-Djuröområdet, där många vägar är svåra att ta sig fram på.

Eva Tonström

"Måste följa lagen"

Kristina Paltén (MP), ordförande i tekniska nämnden, och Tove Rosenblom, enhetschef på kommunens avfallsenhet, säger att de vill ge en god service till medborgarna, och samtidigt säkerställa att de följer arbetsmiljölagen.

– Vi kan inte riskera liv och hälsa genom att tunga fordon tvingas backa eller vända på olämpliga ställen i bostadsområden, säger Kristina Paltén.

Kristina Paltén (MP), kommunalråd och ordförande i tekniska nämnden.

Kristina Paltén (MP), kommunalråd och ordförande i tekniska nämnden.

Värmdö kommun

Om de boende på till exempel Tyssgrytestigen stärker upp sin väg och ordnar en vändplan, då kan de få tunnorna tömda vid tomten igen?

– Ja, om de boende åtgärdar de problem som föreligger kan oftast hämtningen återupptas, säger Tove Rosenblom.

Enligt både kommunen och Prezero är det här en pågående process, så det kan dyka upp fler områden som behöver förbättra sina vägar för att få soporna tömda vid tomten.

– Inventeringar görs kontinuerligt, oftast efter information från hämtpersonal, ibland även efter förfrågan från boende, till exempel för att de har problem att dra ut sitt kärl på rätt hämtdag eller måste binda fast sina kärl på grund av grävlingar, räv eller liknande. För att vi ska kunna utföra sophämtning med moderna tvåfacksfordon kommer vi att fortsätta föreslå alternativa placeringar på vägar som saknar vändmöjlighet eller där vi noterar andra säkerhetsbrister, säger Susanne Fredholm.

"Ibland står kärlen framställda, men en bit in på tomten, så det är svårt för oss att nå dem. Då vet man inte om dom vill ha tömt eller inte" säger Richard Albrown som kör sopbil åt Prezero.

"Ibland står kärlen framställda, men en bit in på tomten, så det är svårt för oss att nå dem. Då vet man inte om dom vill ha tömt eller inte" säger Richard Albrown som kör sopbil åt Prezero.

Eva Tonström

Moderaterna lade ett yrkande på tekniska nämndens möte i februari där de kräver ”att berörda fastighetsägare i Malma samt fastighetsägare med liknande förhållanden tillgodoses en service som är likvärdig andra medborgares”.

– Vi tycker att det verkar godtyckligt vilka medborgare som får indragen service och inte, säger Johan Björk (M), 2:e vice ordförande i tekniska nämnden.

Johan Björk (M), 2:e vice ordförande i tekniska nämnden

Johan Björk (M), 2:e vice ordförande i tekniska nämnden

Värmdömoderaterna

Frågan skickades till förvaltningen, som svarar bland annat att om ”vägen inte lever upp till befintlig arbetsmiljölagstiftning eller kommunens avfallsföreskrifter behöver en åtgärd vidtas. Fastighetsinnehavare har en skyldighet att hålla väg i framkomligt skick.”

Krav för att sopbilen ska hämta

Sopbilen ska kunna passera kärlet och utföra hämtning utan att behöva backa, alternativt att kärlet står utställt i anslutning till en vändmöjlighet.

Sikten, framkomligheten och vägens beskaffenhet ska vara god

Stopp ska kunna göras utan risk för påkörning eller annan säkerhetsrisk

Prezero har avtal att sköta sophämtningen i Värmdö till 2025, med möjlighet till två års förlängning.

Källa: Prezero

Här hämtas inte vid tomten längre

De här vägarna har fått gemensamma uppsamlingsplatser sedan Prezero tog över 2020:

Oxenstiernas väg

Sollenkrokavägen 165-175

Bäckstigen

Sköndalsvägen

Stenslätten

Norra Barnvikshöjden

Åsvägen

Tyssgrytestigen och Örnholmsuddsvägen har fått tillfälliga uppsamlingsplatser i väntan på en permanent lösning. Möten kommer att hållas med fastighetsägarna.

De vanligaste skälen är för smala vägar och ingen vändplan, dålig sikt vid backkrön, branta backar och dålig bärighet på vägarna.

Källa: Värmdö kommun