– Hej! Kliv ombord! Det är lite blåsigt i dag men det är bara att hålla i er, säger Adam Stephenson och lägger ut från gästbryggan på Svartsö.
Med sig i sin stora metallbåt har han ettåriga sonen Bob Louie som sitter fastspänd i passagerarsätet, och en barnvagn i fören. Varje morgon åker de tur och retur Lådna-Ingmarsö, där Bob Louie har sin förskola.
Uppväxt på havet. Bob Louie gillar att åka båt. Här med mamma Tette.
Pekka Pääkkö
Adam Stephenson och sambon Tette Thorén har bott ett år på Lådna och vill fortsätta bo där året runt. Men det är en utmaning, har det visat sig, att bo på en ö som saknar förskola. Kommande vinter blir ett test.
Om det är för blåsigt kommer de inte kunna köra honom, och då blir jobbet lidande. Det tar också tid och pengar.
– Jag har räknat ut att vi lägger cirka 10 000 kronor i månaden på bensin till båten. Så allt det här ihop gör att det blir för krävande. Det funkar inte i längden att åka till Ingmarsö varje dag.
Fyra barn behöver förskoleplats
För att kunna bo kvar behövs att förskolan på Svartsö öppnas upp igen. Det skulle betyda en resa på fem minuter enkel väg i stället för femton, enligt Adam.
– Det är stor skillnad för oss, plus att förskolan ligger vid skolan, där Bob Louie sedan ska börja i så fall.
Bob Louie körs dagligen i båt till förskolan på Ingmarsö. Och vagnen är med.
Pekka Pääkkö
Och Adam och Tette är inte ensamma. För närvarande råder en baby-boom just på Lådna, och ytterligare två familjer kommer att behöva förskola närmaste åren.
En av dem är Eva Jansson med familj, som driver Lådnamacken. Hon har två barn, 9 och 12 år som går på Svartsö och Djurö skola, och ett barn på väg som är beräknat att födas om ett par veckor.
Hon känner av generationsskiftet på ön just nu.
– För närvarande har vi åtta barn i skol- och förskoleålder som bor året runt här ute, plus två barn till på väg. Det är verkligen jättekul, säger hon.
Eva Jansson med barnen Sven och Julia. Sambon Andreas Granli Lundell kunde inte vara med på bilden.
Privat
Transporterna till och från förskolan får man ordna själv som förälder, men så fort de börjar skolan blir de upphämtade av skolskjuts-båten och det funkar fint, berättar Eva.
Den andra familjen har en son på nio månader som behöver förskola nästa år. I vår ska dessutom Bob Louie få ett syskon, så totalt rör det sig om fyra små barn som behöver förskoleplats inom kort.
Kommunen jobbar för att öppna igen
Så Adam kontaktade kommunen och fick ett positivt svar: Värmdö planerar att öppna upp förskolan på Svartsö igen.
– Förskolan har aldrig varit nedlagt, det har bara inte funnits barn i kö, därför har den varit stängd. Nu när föräldrar har ställt sitt barn i kö dit igen arbetar förvaltningen för att rekrytera personal och säkerställa att det är pedagogiskt möjligt att driva förskolan enligt skollagen, säger Sam Assadi (S), ordförande i förskolenämnden.
Arbetet med detta pågår redan och om allt faller på plats är målet att öppna förskolan någon gång i vår.
Det blir ju väldigt få barn i början – varför är det ändå värt att öppna?
– Eftersom vi i Värmdö arbetar för att bli en levande skärgårdskommun. En sådan politisk inriktning förutsätter förskoleplatser på våra kärnöar, för att fler ska kunna ges förutsättningar att kunna bo och verka i den delen av vår kommun.
– Just nu pågår ett arbete på rektorsnivå kring hur ytor, personal och andra funktioner kan samordnas med grundskolan på Svartsö.
Adam och Tette ser sig själva som exempel på en ny generation som väljer att bo året runt på en skärgårdsö. De är både i 30-årsåldern och jobbar på distans, Adam med fastighetsutveckling och Tette med marknadsföring. Tette har byggt om deras sjöbod till kontor och åker in till jobbet en dag i veckan.
Hon säger att förutom förskoleplats är ett fungerande internet ett måste för att kunna fortsätta bo permanent på Lådna.
– Det är en sak jag var orolig för. Det funkar okej med wifi men vi vill helst att det byggs fiber hit ut.
Saknar inte stan-livet
Att de hamnade på Lådna är en slump. De hittade ett hus där som de tyckte om och planen var först att ha det som fritidshus, men så blev det inte. I stället hyrde de ut lägenheten i stan och flyttade ut permanent.
Hon har lärt sig att köra båt och att lösa många av problemen som dyker upp. Förra vintern, till exempel, när hon och Bob Louie var ensamma hemma gick strömmen, då blev det becksvart och kallt och de var tvungna att koppla in reservaggregatet. Vid ett annat tillfälle uppstod vattenläckage. Många gånger har grannarna ställt upp och hjälpt till.
Familjen Stephenson-Thorén med sonen Bob Louie på Lådna. De hoppas kunna bo många år till på ön.
Pekka Pääkkö
Under året har de byggt en vedeldad bastu, satt in en kamin i huset, rensat massor av sly och ordnat en stor odlingsträdgård.
– Det här livet passar oss båda väldigt bra, egentligen bättre än att bo i stan. Visst, man kan inte gå ner till den lokala vinbaren eller hänga med på AW mitt i veckan. Det krävs helt annan planering här ute. Men i stället fixar vi med massa saker, bygger, målar, skapar, tar upp intressen man har. Och så har vi kohagarna som granne. Det är så värt, säger Tette.
Förvånansvärt mycket fungerar, även på en ö utan broförbindelse, konstaterar de.
– Vaxholmsbåtarna går flera gånger om dagen, det finns en året runt-öppen matbutik med närproducerad mat, ombud för post och paket, apotek och Systembolaget. Och våra vänner kommer ofta och gärna ut och hälsar på oss. Så vi trivs.
Möja skola stänger i höst på grund av för få barn
I höst stänger Möja skola. Skälet är för få barn. Och en lagstiftning som sätter käppar i hjulet, menar kommunen.
”En utmaning”, säger skolminister Lotta Edholm efter ett besök i Värmdö.
Nyligen beslutades att Möja skola ska stängas tillfälligt under ett år. Skälet är att de har för få elever för att kunna bedriva undervisning som klarar dagens lagkrav. Läsåret 23/24 kommer skolan bara ha fem elever, mot åtta i år.
Ulf Westerberg har en son som skulle ha börjat nian på Möja skola i höst, men som nu istället kommer att behöva åka till Djurö skola varje dag.
– Alla förstår läget, men min son är inte helt nöjd. Allt beror på hur de löser skolskjutsen, om det blir verklighet det de säger om en taxibåt, säger han.
Fyra timmars restid
Som det ser ut nu reser Möjabarnen i årskurs 6–9 två dagar i veckan med Vaxholmsbåt och buss via Sollenkroka till Djurö skola. En resa på två timmar enkel väg, alltså fyra timmar per dag.
– Det blir väldigt långa dagar. Min son åker då hemifrån vid 06 på morgonen och kommer hem vid 17. Att göra det varje dag i veckan är inte rimligt.
Skolminister Lotta Edholm (L) besökte Runmarö skola och Kvarnbergsskolan förra veckan.
Utbildningsdepartementet/Ellen Pileblad
Förra veckan var skolminister Lotta Edholm (L) i Värmdö. Hon besökte bland annat Runmarö skola för att få veta vilka utmaningar skärgårdsskolorna har.
"Jag är imponerad av skolorna och de engagerade lärarna. Särskilt spännande var det att få vara med vid en fjärrundervisad lektion", skriver hon i ett mejlsvar till Mitt i Värmdö eftersom hon inte hade tid att ta några frågor på telefon.
Partikamraterna Amie Kronblad och Lotta Edholm väntar på Vaxholmsbåten.
Utbildningsdepartementet/Ellen Pileblad
Enligt Amie Kronblad (L), ordförande i Värmdös grundskolenämnd, är dagens skollagstiftning inte anpassad för att driva skola i glesbygd och skärgård. Bland annat ställs krav på att eleverna ska gå tillsammans med andra i ett större socialt sammanhang och att behöriga lärare ska finnas i alla ämnen på den egna skolenheten.
Det här gör att kommunen riskerar förelägganden och förbud om de fortsätter driva ö-skolor med för få barn, menar hon.
Vad behöver ändras i lagstiftningen, och vad kan du som minister göra, för att underlätta för ö-skolorna?
"Det är viktiga frågor som behöver övervägas noga. Skollagen ställer höga krav på utbildningen och det är i grunden bra, samtidigt som jag har stor förståelse för att vissa kommuner har stora utmaningar", skriver Lotta Edholm i mejlsvaret.
Partikamraterna Amie Kronblad och Lotta Edholm på Runmarö skola.
Utbildningsdepartementet/Ellen Pileblad
Stängningen av Möja har inget med besparingar att göra, enligt Amie Kronblad.
– Vi är beredda att lägga pengar på dyrare skolskjuts för att göra resorna till och från Djurö skola så snabba och smidiga som möjligt, säger hon.
Skärgårdspartiet gick med på en pausning med kravet att skolan fortfarande är sökbar och att ett nytt beslut om den fattas om ett år, något som togs av en enig grundskolenämnd.
Beslut om Möja skola fattas av kommunfullmäktige nästa vecka.
Värmdös skärgårdsskolor
Så här ser det ut i dag:
Runmarö: 25 elever från förskoleklass till åk 9
Svartsö: 25 elever upp till åk 9, varav 12 elever kommer från Österåker kommun.
Möja: 8 elever upp till åk 9
Djurö skola ligger på Djurö, en ö med broförbindelse. De har 340 elever upp till åk 9.
Skolorna på Nämdö och Sandhamn stängdes i början av 2000-talet.
Nyligen fick kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett skärgårdspaket med handlingsplan för att få fler fastboende på Värmdö kommuns kärnöar. Där ingår satsningar på bostäder, förskolor och skolor, bättre förbindelser, och möjligheter att jobba i skärgården.
Källa: Värmdö kommun
Fler bosätter sig permanent i Skärgården
I motsats till vad man skulle kunna tro så ökar den fasta befolkningen i Stockholms skärgård. I Värmdö bor de allra flesta på Runmarö, 265 personer.
Den bofasta befolkningen i Stockholms skärgård blir allt större och är nu 1 439 personer – 755 hushåll – vilket är en ökning med 15 procent på sex år, från år 2015 till 2021.
Det visar nya siffror från Region Stockholm och det handlar om fjorton öar som är utpekade som kärnöar i Stockholms skärgård: Arholma, Gällnö, Gräskö, Ingmarsö, Öja (Landsort), Möja, Nämdö, Ornö, Ramsö, Runmarö, Sandön, Svartsö, Tjockö och Utö.
Fler barnfamiljer
Framförallt är det familjer med barn i åldern 0–14 år som ökar.
Skärgårdsregionråd Gustav Hemming (C), hur ser du på det här?
– Jag blir jätteglad! Det är första gången på väldigt länge som vi ser en sådan kraftig ökning av antalet bofasta i Stockholms skärgård. Extra kul är det att det är barnfamiljer.
Gustav Hemming, (C) Skärgårdsregionråd i Stockholm.
Sarah Svensson.
En orsak till de positiva siffrorna är pandemin, då fler ville testa att flytta ut från stan, menar Gustav Hemming. Även bredbandsutbyggnaden i skärgården, som pågått i cirka tio år, kan ha spelat in.
– Det har gjort det möjligt för fler att bo och jobba på öarna, säger han.
Sandön ökat med nästan 40 personer
När det gäller Värmdös öar kan man se att Svartsö har ökat från 60 till 70 personer sedan 2015, Sandön från 90 till 128 och Runmarö från 238 till 265. Möja och Nämdö har haft en svagare ökning och på Gällnö har det i princip stått stilla under den här perioden.
Mellan åren 2010 och 2015 minskade antalet bofasta men nu har det alltså vänt upp igen.
För att få ännu fler att vilja flytta ut till kärnöarna, och få dem som redan bor där att stanna kvar, krävs några saker, menar Gustav Hemming: Fler året-runtbostäder, ännu mer bredband, mer kollektivtrafik till öar där det byggs bostäder och där befolkningen ökar, och skolor som öppnas om behov uppstår.
Det tidigare styret i Värmdö ville lägga ner högstadiet på öarna, hur ser du på det?
– Det är kommunerna som måste göra bedömningen och fatta besluten, och det är en svår ekvation, med litet elevunderlag. Men man vet att ö-skolorna är extremt viktiga för utvecklingen i skärgården. De bidrar till föryngring och stabilitet, vilket är en förutsättning för en livskraftig skärgård, säger han, och tillägger att dagens regelverk kring skolor kanske behöver anpassas mer efter livet ute på öarna.
Kerstin Öhman Moberg och Fredrik Zetterberg från Skärgårdspartiet i Värmdö.
Eva Tonström
Skärgårdspartiets Fredrik Zetterberg gläds också över siffrorna.
– Jättekul! Långsiktiga förutsättningar är det viktigaste för att få folk att våga ta steget. Skolan måste exempelvis finnas kvar, båten måste gå och vatten, avlopp och annat praktiskt måste fungera. Ju fler som väljer att göra öarna till sina hem, desto lättare blir det att förse dem med god samhällsservice, säger han.
Så här många bor på Värmdös öar
Gällnö: 25 personer (13 hushåll)
Möja: 194 (90 hushåll)
Nämdö: 26 (15 hushåll)
Runmarö: 265 (137 hushåll)
Sandön: 128 (85 hushåll)
Svartsö: 70 (42 hushåll)
Siffrorna är från 2021.
Källa: Region Stockholm/SCB
"Fel att strypa bredband till skärgården"
Ytterligare ett slag mot tillväxten i Stockholms skärgård. Det säger Möjabon Sune Fogelström om att bredbandsutbyggnaden till öarna stryps.
Mitt i Värmdö berättade förra veckan att det kommer bli svårare att få bredband till öarna i Stockholms skärgård. Orsaken är omprioriteringar hos staten när det gäller ekonomiskt stöd, framförallt till fritidshusområden.
Möjabon Sune Fogelström menar, liksom Region Stockholm, att det här går helt emot utvecklingen och arbetet med att få fler att vilja flytta ut och bosätta sig i skärgården.
– Pandemin har lärt oss att det är möjligt att jobba på distans och allt fler här ute gör det, distans har blivit norm. Men de öar som saknar bredband kommer man inte åka ut och sätta sig och jobba på, säger han.
"Feltänk"
Det är inte bara permanentboende som jobbar från öarna, även till viss del fritidsboende, enligt Sune, därför behöver även de bredband.
– De kanske vistas här ute några dagar i veckan och är en del av vårt skärgårdssamhälle. De handlar mat, utnyttjar båttrafiken och så vidare. Varje familj, varje arbetstillfälle som bidrar till utveckling här ute är viktiga för oss.
Skärgårdspendlare. Många Stockholmare väljer att jobba på distans från fritidshuset i skärgården.
Pekka Pekköö
Att minska ner stödet för fiberutbyggnad i Stockholms län är ett feltänk, enligt Sune Fogelström.
– Region Stockholm är Sveriges tredje största landsbygd, med 140 000 invånare som bor på landet. Då blir det här ett tokigt sätt att se på saken. Stockholm är inte homogent.
Svajjig mobiltäckning
Konsekvensen av att bromsa utbyggnaden av bredband blir att personer på icke anslutna öar måste förlita sig på mobila uppkopplingar och master, enligt Sune.
– Lägg till att det fasta telefonnätet håller på att försvinna helt. Då blir bra mobiltäckning ännu viktigare.
Varför räcker inte det mobila nätet?
– Den mobila uppkopplingen är väldigt ojämn, ibland fungerar det, ibland inte, och så kan man inte ha det när man försöker jobba. Många här ute som inte har bredband hör av sig och vill ha det.
De senaste åren har dock många av de större öarna i Värmdös skärgård fått bredband, förklarar Sune Fogelström, som var med vid utbyggnaden av fibernätet i Möjaskärgården, när totalt 52 öar blev anslutna.
– Det är ytorna runt Hjälmö, Gällnö, Lådna och Svartsö, inre mellanskärgården, som fortfarande är utan och där är ju en stor utbyggnad på gång. Men de som inte får bredband nu kommer knappast att få det i framtiden, menar Sune.
– Samtidigt är det inte kommersiellt rimligt att bygga ut till gles glesbygd. Någon måste betala för det, så det är en svår ekvation, tillägger han.
LÄS ÄVEN
https://www.mitti.se/nyheter/skargardsoar-riskerar-bli-utan-bredband-6.3.45138.45cea95d51
De här får bredband i sommar
Sollenkroka ö
Galtholmen
Lådna
Arbodaön
Ängsholmen
Gällnö
Hjälmö
Karklö
Högsholmen
Trångholmen
Björkholmen
Alsvik
Träskö
Ramsö
Källa: IP Only