Smådalarö
I flera år har paret Inga-Lill och Bo Ragnar på Smådalarö legat i tvist med Haninge kommun om sitt attefallshus.
Orsaken är att huset, som stod klart 2021, stod 34 centimeter för nära tomtgränsen. Företaget som byggt huset tog på sig misstaget men hade under tiden gått i konkurs. Sedan dess har familjen försökt hitta ett företag som kan flytta på det, men inte lyckats.
I december 2023 kom beskedet från kommunen att huset måste rivas. Sedan dess har kommunen stått på sig och i februari i fjol fick kommunen rätt av Länsstyrelsen.
Familjen har tagit hjälp av Centrum för rättvisa för att överklaga till mark- och miljödomstolen.
Men nu backa kommunen.
– Vi är väldigt glada. Det har varit fruktansvärt för oss i fem års tid. De första veckorna vaknade jag på nätterna av att Inga-Lill grät, säger Bo Ragnar.
Ny lagstiftning
Anledningen är de nya reglerna kring byggnation av attefallshus som trädde i kraft 1 december 2025.
Tillsammans med Centrum för rättvisa lämnade familjen in en ny ansökan till kommunen utifrån den nya lagstiftningen. Nu i januari skulle ärendet upp till förhandling. I stället kom ett slutbesked på torsdagen att allt är godkänt enligt de nya reglerna.
Enligt Erik Scherstén på Centrum för rättvisa tydliggör den nya lagstiftningen att attefallshus som placerats för nära allmän mark inte ska behöva rivas, om det godkänns av huvudmannen. I familjen Ragnars fall är det samfälligheten som har godkänt.
– Nu kan familjen äntligen börja använda sitt hus. Men det är orimligt att det dragit ut så mycket på tiden. Det här beslutet borde man ha fattat från första början. Det har aldrig funnits ett skäl till att det här huset ska rivas, och det är bra att kommunen nu backar och håller med om det, säger han.
Enligt Martin Strömvall (KD), ordförande i stadsbyggnadsnämnden, grundar sig beslutet helt i de nya reglerna.
– Enligt de tidigare reglerna fanns det inte möjlighet att göra undantag vad gäller attefallshus. Nu har det skett en förändring i regelverket på nationell nivå som gör att det här nu är enligt lagstiftningen.
Han ser inte att det har skett något fel i den femåriga processen.
– Vi har följt lagstiftningen och när det här har prövats i högre instanser så har det visat sig att vi har tagit rätt beslut. Vi måste förhålla oss till de lagar som finns.
Inga-Lill Ragnar och sonen Ola Liljemark Ragnar har kämpat mot kommunen i fem års tid.
Johannes Äng
Parets son Ola Liljemark Ragnar, som ihop med sin familj ska använda attefallshuset när de är på besök, berättar att beslutet lett till blandade känslor.
– Det är bra att vi kommer kunna använda det. Samtidigt tycker jag att kommunen kunde ha handlagt det annorlunda. Det var ett fel som begicks av en entreprenör och att vi skulle behöva vänta i fem år tycker jag är helt orimligt. Men vi är glada att vi får ett slut på det här och att vi inte behöver riva det.
Enligt Bo Ragnar har familjen firat med pizza och bubbel.
– Vi jublade här, säger han.
34 centimeter har tvisten med kommunen handlat om.
Johannes Äng
Byggde 34 centimeter fel – måste riva huset
Familjen Ragnar på Smådalarö vill ha ett attefallshus där barnen kan bo när de besöker föräldrarna.
De anlitade en firma och gjorde allt rätt – ändå blev det så fel. Efter flera turer med kommunen står familjen nu inför en rivning.
I blåsten leder Inga-Lill Ragnar Mitt i över sin tomt ner till ett oanvänt attefallshus.
Inga-Lill och hennes man Bo Ragnars barn kommer ofta och hjälper dem med tomten eller firar högtider och semestrar i deras hus på Smådalarö. År 2021 bestämde sig paret för att bygga attefallshuset så att barnen med familj kan sova över.
Johannes Äng
Men tre år senare står det lilla röda huset fortfarande igenbommat och oanvänt i vinterrusket. Anledningen är en tvist med kommunen över 34 centimeter.
– Vi vill kunna vara här tillsammans och nu står det bara tomt, säger Inga-Lill Ragnar.
Attefallshus måste placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen. Familjen anlitade ett företag för att bygga huset och enligt ritningarna skulle det placeras 4,6 meter från tomtgränsen. Familjen fick startbesked från kommunen och ett drygt halvår senare stod huset färdigt. Men när de ansökte om slutbesked hos kommunen nekades det då huset i stället byggts 4,16 meter från tomtgränsen.
– Det kom som en chock för oss, säger parets son Ola Liljemark Ragnar.
Tanken med huset var att Inga-Lill Ragnars barn skulle kunna bo i det när de kommer och hjälper till med tomten.
Johannes Äng
Träd och staket
Enligt honom rör sig det sig om att staketet byggts på "fel" sida av ett träd som den faktiska fastighetsgränsen egentligen går rakt igenom. Men byggföretaget hade mätt från staketet.
Företaget tog på sig misstaget och informerade kommunen om det. Men under processen har företaget gått i konkurs och kan inte åtgärda felet. Sedan dess har familjen kontaktat flera företag för att få huset flyttat. Men då en kranbil inte skulle få plats på tomten är det ingen som har tagit sig an jobbet.
– Först lät det som att kommunen ville föra en dialog om att lösa problemet och vi har hela tiden bara försökt göra rätt, säger Ola Liljemark Ragnar.
De har har även tagit ärendet till Mark- och miljödomstolen men inte fått prövningstillstånd. I december kom beskedet från kommunens bygglovsavdelning att huset nu måste åtgärdas så att det inte står för nära gränsen – genom att byggas om, rivas eller flyttas. Eftersom familjen inte kan få tag på någon som kan flytta på det står man troligen inför en rivning.
– Vi ifrågasätter inte att det står fel, däremot ifrågasätter vi proportionaliteten i att det måste rivas. Vad har kommunen och allmänheten för intresse i det? säger Ola Liljemark Ragnar.
Den egentliga fastighetsgränsen går rakt igenom ett träd på tomten.
Johannes Äng
Hundratusentals kronor
Då de 34 centimetrarna går ut mot allmän mark hjälper det inte att familjen fått medgivande från sina grannar att huset står fel.
Bygglovsavdelningen gör bedömningen att allmänhetens intressen väger tyngre än den negativa påverkan på dem som individer.
Ola Liljemark Ragnar uppskattar att en flytt av huset, om någon skulle ta sig an det, skulle kosta upp till 300 000 kronor. Nu hoppas familjen att det ska tas ett annat beslut när ärendet ska upp i stadsbyggnadsnämnden i mars.
– Det är inte bara att det varit jobbigt för oss utan att vi faktiskt inte hittar någon lösning, säger Ola Liljemark Ragnar.
På baksidan av huset vid trädet visar Inga-Lill Ragnar upp 34 centimeter på ett måttband.
– Det har varit fruktansvärt. Man sover dåligt och när man vaknar så tänker man på hur man ska lösa det här. Och ekonomiskt, vi är 80 år, vi får inga banklån för att bygga om det. Det är helt galet och jag förstår inte hur de tänker. Det tas ingen mänsklig hänsyn, säger hon.
Inga-Lill Ragnar visar upp de 34 centimeter som det hela handlar om.
Johannes Äng
Det tas ingen mänsklig hänsyn.
Detta gäller för attefallshus
Attefallshus får byggas i ett bostadshus omedelbara närhet och är då undantagna från krav om bygglov.
Innan man börjar bygga ansöker man om startbesked från kommunen.
Maxhöjd till taknock är 4 meter och samtliga attefallshus på tomten (man får bygga fler) får uppgå till 30 kvadratmeter tillsammans.
Attefallshuset ska placeras minst 4,5 meter från tomtgräns.
För att bygga attefallshus närmare 4,5 meter från en tomtgräns mot granne krävs dennes medgivande.
Källa: Boverket
Inga-Lill Ragnar berättar att alla turer kring attefallshuset har tärt på familjen.
Johannes Äng