I blåsten leder Inga-Lill Ragnar Mitt i över sin tomt ner till ett oanvänt attefallshus.
Inga-Lill och hennes man Bo Ragnars barn kommer ofta och hjälper dem med tomten eller firar högtider och semestrar i deras hus på Smådalarö. År 2021 bestämde sig paret för att bygga attefallshuset så att barnen med familj kan sova över.
Johannes Äng
Men tre år senare står det lilla röda huset fortfarande igenbommat och oanvänt i vinterrusket. Anledningen är en tvist med kommunen över 34 centimeter.
– Vi vill kunna vara här tillsammans och nu står det bara tomt, säger Inga-Lill Ragnar.
Attefallshus måste placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen. Familjen anlitade ett företag för att bygga huset och enligt ritningarna skulle det placeras 4,6 meter från tomtgränsen. Familjen fick startbesked från kommunen och ett drygt halvår senare stod huset färdigt. Men när de ansökte om slutbesked hos kommunen nekades det då huset i stället byggts 4,16 meter från tomtgränsen.
– Det kom som en chock för oss, säger parets son Ola Liljemark Ragnar.
Tanken med huset var att Inga-Lill Ragnars barn skulle kunna bo i det när de kommer och hjälper till med tomten.
Johannes Äng
Träd och staket
Enligt honom rör sig det sig om att staketet byggts på "fel" sida av ett träd som den faktiska fastighetsgränsen egentligen går rakt igenom. Men byggföretaget hade mätt från staketet.
Företaget tog på sig misstaget och informerade kommunen om det. Men under processen har företaget gått i konkurs och kan inte åtgärda felet. Sedan dess har familjen kontaktat flera företag för att få huset flyttat. Men då en kranbil inte skulle få plats på tomten är det ingen som har tagit sig an jobbet.
– Först lät det som att kommunen ville föra en dialog om att lösa problemet och vi har hela tiden bara försökt göra rätt, säger Ola Liljemark Ragnar.
De har har även tagit ärendet till Mark- och miljödomstolen men inte fått prövningstillstånd. I december kom beskedet från kommunens bygglovsavdelning att huset nu måste åtgärdas så att det inte står för nära gränsen – genom att byggas om, rivas eller flyttas. Eftersom familjen inte kan få tag på någon som kan flytta på det står man troligen inför en rivning.
– Vi ifrågasätter inte att det står fel, däremot ifrågasätter vi proportionaliteten i att det måste rivas. Vad har kommunen och allmänheten för intresse i det? säger Ola Liljemark Ragnar.
Den egentliga fastighetsgränsen går rakt igenom ett träd på tomten.
Johannes Äng
Hundratusentals kronor
Då de 34 centimetrarna går ut mot allmän mark hjälper det inte att familjen fått medgivande från sina grannar att huset står fel.
Bygglovsavdelningen gör bedömningen att allmänhetens intressen väger tyngre än den negativa påverkan på dem som individer.
Ola Liljemark Ragnar uppskattar att en flytt av huset, om någon skulle ta sig an det, skulle kosta upp till 300 000 kronor. Nu hoppas familjen att det ska tas ett annat beslut när ärendet ska upp i stadsbyggnadsnämnden i mars.
– Det är inte bara att det varit jobbigt för oss utan att vi faktiskt inte hittar någon lösning, säger Ola Liljemark Ragnar.
På baksidan av huset vid trädet visar Inga-Lill Ragnar upp 34 centimeter på ett måttband.
– Det har varit fruktansvärt. Man sover dåligt och när man vaknar så tänker man på hur man ska lösa det här. Och ekonomiskt, vi är 80 år, vi får inga banklån för att bygga om det. Det är helt galet och jag förstår inte hur de tänker. Det tas ingen mänsklig hänsyn, säger hon.
Inga-Lill Ragnar visar upp de 34 centimeter som det hela handlar om.
Johannes Äng
Bygglovschefen: "Lagen lika för alla"
Att familjen påverkas negativt av en rivning håller kommunens bygglovsavdelning med om.
Men kommuninvånares rätt till allmänna naturområden och att lagar efterföljs lika för alla väger tyngre.
Nu återstår att se hur kommunens politiker ställer sig i frågan.
När familjen Ragnars attefallshus nekades slutbesked överklagade de till Mark-och miljödomstolen som inte gav prövningstillstånd. Därför har beslutet vunnit laga kraft.
– Utifrån den rättspraxis och lagstiftning som finns i dag kring att bygga nära allmän plats så måste felet därför åtgärdas. När det kommer till attefallshus måste man följa de krav som finns. Det finns inget utrymme för avvikelser, säger Mikael Lindblom, enhetschef bygglov på Haninge kommun.
Vad finns det för intresse för allmänheten i att huset rivs?
– Att inte följa upp den aktuella byggnaden skulle innebära att vi åsidosätter det som är lagstadgat och att vi då skulle göra en tillämpning som inte följer de lagar som finns. Och det är i allmänhetens intresse att lagen ska tillämpas lika för alla och att det ska vara förutsägbart för kommuninvånare att lagen följs.
Tillgång till naturområdet
De förstår att beskedet har negativa konsekvenser för familjen. Men enligt Mikael Lindblom så är en rivning proportionerligt när man väger den enskildes intressen mot allmänhetens rätt att använda marken, något de måste göra enligt lag.
– Det allmänna intresset är ju också att invånare ska kunna använda sig av naturområdet – det är en allmän plats. Och vi måste även svara för det allmänna intresset.
Hur politiken ställer sig till familjens attefallshus återstår att se. Enligt Martin Strömvall (KD), ordförande i stadsbyggnadsnämnden, bereds ärendet fortfarande inför nämnd. Han väljer att avvakta med att kommentera familjen Ragnars enskilda fall tills det är färdigställt.
Det ska vara förutsägbart för kommuninvånare att lagen följs.
Experten tipsar – tänk på detta
Boverkets utredare Fredrik Ingmarson lyfter särskilt dessa saker för dig som ska bygga attefallshus:
Läs vägledningen hos Boverket och om frågor uppkommer – vänd dig till kommunens byggnadsnämnd för att säkerställa förutsättningarna för attefallshus.
Det krävs alltid en anmälan till byggnadsnämnden om du vill bygga ett attefallshus.
Börja aldrig bygga innan du har fått ett startbesked från kommunen.
Tomtgräns är inte alltid samma som fastighetsgräns. Se till att du vet exakt vad som gäller kring din tomt och placeringen av attefallshuset.
Källa: Boverket