Danderyd kommuns medborgardialog om förbindelserna ut till Tranholmen och frågan om en permanent bro är klar.
”Det går inte ur medborgardialogen att lyfta ett tydligt ställningstagande i frågan om en permanent förbindelse till Tranholmen” skriver samhällsutvecklingsförvaltningen på Danderyds kommun.
– Det är värdefullt att få ha fått ta del av Danderydsborna, och i synnerhet, Tranholmsbornas synpunkter. Åsikterna är delade. Nu får vi ta dessa i beaktande och analysera fördelar, säger Johanna Hornberger (M) ordförande i kommunstyrelsen.
Hälften är för – hälften är mot
Totalt 724 personer deltog i undersökningen.
45 procent var för en permanent bro. 44 procent var mot och 9 procent neutrala.
Totalt 312 boende på Tranholmen tog del av undersökningen. 46 procent av dessa var positivt inställda till en gång- och cykelbro året runt. 20 slumpmässigt utvalda Tranholmsbor deltog även i en arbetsgrupp för att diskutera förbindelserna till ön.
Yngre är mer för en bro
I undersökningen fick de svara på en rad frågor. Exempelvis hur många som använder vinterbron när den läggs i (81 procent) och hur många som använde sommarbron (ungefär hälften) när den låg i.
Yngre Tranholmsborna var mer positivt inställda till en permanent gång- och cykelbro. Äldre något mer emot.
C: Frågan är avgjord
Siv Sahlström (C) gruppledare i kommunfullmäktige tycker frågan är avgjord.
– Ja, enligt vår uppfattning. Vi kan inte bygga en bro där när halva befolkningen inte vill ha något. Vi förväntade oss det här, om en stor majoritet ville ha en permanent bro, då hade det varit annorlunda, säger hon.
I undersökningens arbetsgrupper diskuterades brons utformning, hur båttrafiken skulle påverkas, samt vikten av dialog med SL och räddningstjänst.
Samt ökad pendeltågstrafik.
En dialog som är klok att fortsätta ha, menar Siv Sahlström.
– Pendeltågstrafiken kan bli bättre, säger hon.
Tranholmsborna om frågan som delar ön: En bro
Tranholmen ligger och myser i innerskärgården och skänker de få invånarna avskildhetens lyx. Men öns karaktär kan ändras radikalt om en permanet bro byggs. Nu får ö-bona säga sitt i den gamla brofrågan.
På en stig kommer ö-bon Rut Casserfelt. Under ena armen har hon ett par skidor. I andra har hon två kassar med skräp som ska sorteras.
En vanlig rutin för ö-borna som måste sortera vid Svanholmsparken.
– När jag har sorterat ska jag upp till Rotebro, och åka skidor, säger hon.
Anledningen till att vi är här är dock inte sopor eller skidåkning – men frågan om en permanent broförbindelse till fastlandet. En ständigt brännhet fråga här på ön.
Snart väntas en undersökning sätta siffror på vad Tranholmsborna – och Danderydsborna – tycker i frågan. 700 personer har lämnat sina synpunkter.
"Livet skulle bli enklare"
Rut och Kjell Casserfelt har bott här ute sedan 80- respektive 90-talet.
De menar att det vore klokt ur ekonomisk och klimatmässig synpunkt. Livet skulle också bli enklare för många. De vill bo kvar på ön så länge de kan Rut som haft stroke berättar om svårigheterna när hon kom hem från sjukhuset att ta ner sig i båten under den första tiden.
– Men något sådant kan hända vem som helst när som helst i livet, det är inte bara äldre, säger Rut.
– Jag har alltid varit för en bro, alltid drömt om det. Det står jag för. Sedan tycker jag det är viktigt att vi ute på ön respekterar varandras åsikter i frågan.
Idyllen riskerar att förloras
I en av backarna möter vi Britta och Pelle Lindqvist.
De har också med sig skräp, men i en kärra. Britta är uppvuxen på ön, men i dag bor de här mest på fritiden under sommarhalvåret.
– Varför flyttar man hit, om man vill att det ska vara som på alla andra platser, säger Pelle frågande.
Pendelbåten går varje dag (15 gånger en vanlig vardag, enligt SL:s tabell). Det finns rutiner sjukvård och omsorg. Det viktigaste fungerar, menar de.
Enligt dem så är det nyinflyttade, mest barnfamiljer, som driver på utvecklingen.
Men idyllen riskerar att gå förlorad, menar de. Det som gör Tranholmen just Tranholmen.
– Många vill ha kakan och äta den samtidigt, säger Britta Lindqvist.
En ö i utveckling
Förr användes Tranholmen nästan bara som fritidsö.
Sedan VA-systemet byggdes ut på 90-talet har ön förvandlats. 2024 såldes tio fastigheter för mellan 7,5 och 42,5 miljoner kronor. I dag är tomterna uppdelade i totalt 200 fastigheter. Närmare 300 vuxna och 100 barna är skrivna på ön, enligt kommunen.
Johanna är nyinflyttad och är ute och joggar. En bro skulle förenkla livet, tycker hon.
– Det skulle bli enklare att komma hem en fredagkväll. Jag är positivt inställd, säger hon.
Föräldern Camilla Friman är i mellanlägret. Hon ser fördelar med att bron ligger längre och under skoltid. När Danderyds kommun förlängde perioden för den temporära Vinterbron under coronapandemin så underlättade det mycket för dem, menar hon.
– Det var bra tajming för oss. Det kan jag sakna.
Föräldern: Livspusslet fungerar
Småbarnsföräldern Nikodemus Rudberg har bott här ute med sin familj i sju år.
Han tycker livspusslet fungerar.
– Det är lite mer att tänka på, än om vi hade bott inne i stan. Men vi har valt att flytta hit.
För honom är frågan inte jätteviktigt. Han förstår båda lägren. Att träffas och snacka med grannarna, eller att barnen möter sina klasskamrater, på färjan är viktigt för ön – tror han. Något som delvis skulle gå förlorat om det skulle bli en permanent bro.
– Det är ett trevligt inslag, säger han.
Småbarnsföräldern Nikodemus Rudberg tycker att livspusslet fungerar bra i dag.
Stefan Källstigen
Tog senast upp frågan 2005
Mitt i Danderyd har sökt styrelsen för Tranholmens samfällighetsförening för en intervju. De är positiva till att enkäten görs men vill i övrigt inte kommentera frågan. 2005 tog de upp frågan om brons liggetid, skriver de: "Då ansåg en majoritet av medlemmarna att nuvarande ordning var bäst" skriver Lotta Fogde, ordförande.
Tidslinje
2020. Danderyds kommun tog beslut om att låta bron ligga kvar in på sommaren, med anledning av pandemin och smittspridningen. Något som ledde till en konflikt med samhällighetsföreningen på ön. Förvaltningsrätten gav senare kommunen rätt.
2022. Liberalerna gick ut och föreslog att utreda en permanent bro. Det skulle öka säkerheten och skapa bättre förbindelser, menade partiet. Moderaterna ställde sig positiva till förslaget. Centerpartiet meddelade att det främst är en fråga för ö-borna att bestämma om.
2023, april: Ett gammalt skolskjutsavtal till och från ön upphör. Vinterbron föreslås ligga i längre för att sänka kostnaderna. I stället bekostas 37 skolskjutsdagar för 700 000 kronor.
2023, juli: Bättre förbindelser och bryggor kan sänka kostnaderna för kommunen, berättade då tranholmsbon Jan Wogel i en intervju med Mitt i.
2024, november: Danderyds kommun meddelar att en enkät ska utformas för att ta reda på vad Tranholmsborna och Danderydsborna tycker i frågan. 700 deltog i den. Resultaten har inte presenterats än.
Källa: Mitt i, Danderyds kommun
Kort historik
Tranholmen består ursprungligen av öarna Tranholmen och Edsholmen.
Öns yta är ungefär lika stor som Gamla stan. Enligt Tranholmens samfällighetsförening fanns det torpare ute på ön redan år 1640. På 1920-talet köptes ön från Djursholmsgodset och började stycka av fritidshustomter på ön.
I dag finns närmare 200 fastigheter på ön.
Sedan 1990 sköts vatten- och avloppsnät, väghållning och allmänningar på ön av samfällighetsföreningen.
Källa: Tranholmens samfällighetsförening
Snart kommer enkäten om en permanent broförbindelse till fastlandet från Tranholmen.
Stefan Källstigen